Arbetet undersöker stadslogistiksystemet ur ett ytanvändningsperspektiv. Vidare presenteras hur stadslogistik fungerar, vilka som deltar i systemet och vilken roll de innehar. Skillnaden mellan intressenter och aktörer presenteras och vilka intressekonflikter som kan uppstå mellan dessa. Eftersom ytor ofta styrs och planeras av kommuner går även studien in på styrande organ och dess påverkan på stadslogistik. Ytanvändning presenteras brett och blir mer specifikt i mån om att skapa en förståelse för alla de faktorer som vanligtvis inte redogörs. Studien berör även hur stadslogistik kan bli mer hållbart genom tidigare litteratur, hållbarhets förändringar har även tagits med via observationer som gjorts.Syftet med arbetet är att undersöka hur olika aktörer och intressenter ser på användningen av stadskärnans ytor. Vidare utforskas befintlig ytanvändning samt på ett djupare plan försöka framhäva hur aktörer och intressenter ser på ytanvändningen. Avhandlingens resultat är baserat på den fallstudie som genomförts. Paralleller dras mellan tidigare litteratur och fallstudien. Detta gör att arbetet följer en deduktiv metod. Fallstudien omfattar en enkätundersökning som delades ut på två platser i Göteborgsområdet. Magasinsgatan i Göteborgs innerstad samt Mölndal Galleria. I resultatet presenteras Magasinsgatan i Göteborg och Mölndal gallerias ytanvändning. Enkätsvaren visar att båda urval använder sina ytor i ett säsongsmönster. Ytanvändningen stiger märkbart under sommarhalvåret för att sedan minska under vinterhalvåret, förutom en liten uppgång under december månad. Ändamål och förutsättningar varierar mellan urvalen. Magasinsgatan nyttjar 45.5 % av sina ytor för användandet av reklamskyltar till skillnad från Mölndal som använder 6.3% men istället använder 43.8 % till försäljning. Resultatet indikerar även att fastställandet av frågor och beslut bör inkludera alla berörda intressenter. Dock anser majoriteten att kontor, distributionsföretag och gatukök/foodtrucks bör besitta minst inflytande över stadskärnans ytanvändning samtidigt som fastighetsägare, kommun, butik och restauranger bör inneha störst. Trots det upplever intressenterna att de har lågt inflytande med en återkommande kommentar om samspel och kommunikation parter emellan. Trängsel och blockager förekommer oftare på Magasinsgatan än i Mölndal Galleria. Däremot upplever Mölndal Galleria störningar från sina grannar oftare. / The work examines the urban logistics system from a land use perspective. Furthermore, it is presented how urban logistics work, who participate in the system and what role they hold. The difference between actors and stakeholders is presented and what conflicts of interest may arise between them. As areas are often controlled and planned by municipalities, the work also goes to governing bodies and their impact on urban logistics. Surface use is presented broadly and becomes more specific to the extent of creating an understanding of all the factors that are not usually taken into account. The study also touches on how urban logistics can become more sustainable through previous literature, and sustainability changes have also been taken into account through observations made. The purpose of the work is to investigate how different actors and stakeholders view the use of the city center's areas. Furthermore, we explore how existing surface use, on a deeper level try to highlight how actors and stakeholders view surface use. The result is based on the conducted case study. Parallels are drawn between previous literature and the case study. This means that the work follows a deductive method. The case study includes a survey that was distributed at two locations in the Gothenburg area. Magasinsgatan in Gothenburg's inner city and Mölndal Galleria. The result presents Magasinsgatan in Gothenburg and the Mölndal gallery's surface use. The survey responses show that both samples use their surfaces in a seasonal pattern. Surface usage increases noticeably during the summer and then decreases during the winter, except for a slight increase during the month of December. Purposes and conditions vary between the selections. Magasinsgatan uses 45.5% of its space for the use of advertising signs, unlike Mölndal, which uses 6.3% but instead uses 43.8% for sales. The result also indicates that the determination of questions and decisions should include all relevant stakeholders. However, the majority believes that offices, distribution companies and street kitchens / food trucks should have the least influence over the city's surface use, while at the same time property owners, municipalities, shops and restaurants should have the largest share. Nonetheless, stakeholders feel that they have low influence with a recurring commentary on interaction and communication between the parties. Congestion and blockages occur more often on Magasinsgatan than in Mölndal Galleria. However, Mölndal Galleria experiences disturbances from its neighbors more often.

I samband med befolkningsökningen har behovet av förbättrad stadslogistik blivit allt viktigare. Inte bara på grund av den ökade befolkningen utan även för att skapa en hållbar stadsmiljö. Det finns dock en del risker som uppkommer vid stadslogistik. Till exempel problem med buller, trängsel, dålig luftkvalitet och dålig framkomlighet som kan leda till olyckor. Alla problemen skapar svårigheter för den sociala hållbarheten eftersom områdets attraktivitet sänks. För att öka den sociala hållbarheten finns det flera olika tillvägagångssätt. Göteborg stad gjorde 2016 en reglering för att minska mängden godstrafik i området innanför Vallgraven och på så sätt öka innerstadens hållbarhet. Den här rapporten gjordes för att undersöka vilken social påverkan den nuvarande stadslogistiken har på olika aktörer samt intressenter i området innanför Vallgraven, samt vilka möjligheter det finns att utveckla den sociala hållbarheten i området ytterligare. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från de olika metoderna visar att problemen i området överensstämmer med de redan belysta problemen från tidigare forskning. För att skapa en ökad social hållbarhet finns det flera olika tillvägagångssätt beroende på området och prioriteringar. Studiens slutsats visar på att området inom Vallgraven är relativt attraktivt, trots att en del upplever buller, halvdan luftkvalitet och dålig framkomlighet. Undersökningen visar även att området inom Vallgraven saknar estetiska lösningar och att det därför borde satsas mer på det för att öka den sociala hållbarheten och attrahera fler besökare. / In connection with the increased population, the need for improved urban logistics has become more and more important. Not only because of the increased population but also to create a sustainable urban environment. However, there are some risks that arise in city logistics. For example, problems with noise, congestion, poor air quality and poor accessibility that can lead to accidents. All the problems create difficulties for the social sustainability as the area´s attractiveness is lowered. To increase the social sustainability, there are several different approaches. In 2016, the city of Gothenburg made a regulation to reduce the amount of freight traffic in the area within “Vallgraven” with the aim to increase the sustainability of the inner city. This report was made to investigate the social impact that current city logistics has on various actors and stakeholders in the area, and what opportunities there are to further develop the social sustainability in the area. The study was conducted using qualitative interviews and a quantitative survey. The results from the different methods show that the problems in the are are in line with already highlighted problems from previous studies. To create increased social sustainability, there are several different approaches depending on the area and what the actors and stakeholders feel needs to be prioritized. The study´s conclusion shows that the area within Vallgraven is relatively attractive, although some experience disturbing noises, relatively bad air quality and poor accessibility. The study also shows that the are within Vallgraven lacks in aesthetics and therefore should be more invested into to increase the social sustainability and attract more visitors.

Urbanisering är en trend som har ökat och förväntas att fortsätta öka. 85 % av den totala befolkningen förväntas att leva i stadsområden 2050. Således ökar betydelsen av godstransporter i stadsområdet och godsrelaterade beslut blir alltmer avgörande vilket ställer krav på lösningar som tar hänsyn till både den ekonomiska och sociala betydelsen av gods. Dagens godstransporter inom stadsområdet bidrar till luftföroreningar och skadliga utsläpp, buller, negativa effekter på stadens infrastruktur samt utgör en trafikfara för människorna som vistas i stadskärnan. Det finns därför ett behov av att ökad godstransport inte påverkar livskvalitet, hälsa och det globala klimatet. Emellertid är merparten av godstransporter ineffektivt lastade vilket skapar onödig närvaro av godstrafik. Stadslogistik fokuserar på effektiv transportering av gods med hänsyn till den totala sociala kostnaden med kontinuerliga och långsiktiga åtgärder för ett hållbart samhälle och samtidigt använda resurser effektivt. Syftet med examensarbetet är att undersöka mikro-konsolidering för godstransporter i Borås innerstad och vidare identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för en lyckad implementation av mikro-konsolidering. Resultatet presenterar kritiska framgångsfaktorer och deras betydelse för olika intressenter tillsammans med utmaningar och förutsättningar som behöver beaktas vid en implementation av mikro-konsolidering. Framgångsfaktorerna kan delas in i tre kategorier: finansiella, praktiska och sociala framgångsfaktorer. De finansiella framgångsfaktorerna berör hur mikro-konsolidering kan bli ekonomiskt självförsörjande samt hur verksamheten kan finansieras och ägas. De praktiska faktorerna berör hur den operativa verksamheten hanteras och slutligen presenteras de sociala faktorerna som innefattar samarbete och engagemang mellan involverade intressenter. Slutligen presenteras en mer specifik sammanfattning av potentiella utmaningar och rekommendationer för Borås Stad och vilka fördelar en mikro-konsolidering ger samtliga intressenter i stadsområdet. / Urbanization is a trend that has increased and is expected to continue to increase. 85% of the total population is expected to live in urban areas in 2050. Thus, the importance of freight transport in the urban area increases and goods-related decisions are becoming increasingly important, which imposes solutions that take into account both the economic and social significance of goods. Today's freight transport in the city area contributes to air pollution, harmful emissions, noise, adverse effects on the city's infrastructure and poses a traffic hazard for people staying in the city center. Therefore, there is a need that increased freight transport does not affect quality of life, health and the global climate. However, the majority of freight transport is inefficiently loaded, creating unnecessary presence of freight traffic. City logistics focuses on efficient transport of goods while taking into account the total social cost with continuous and long-term measures for a sustainable society while effectively utilizing resources. The purpose of the thesis work is to investigate micro-consolidation for freight transport in Borås inner city and further identify success factors and challenges for successful implementation of micro-consolidation. The result presents critical success factors and their importance to different stakeholders along with challenges and conditions that need to be considered in the implementation of micro-consolidation. Success factors can be divided into three categories: financial, practical and social success factors. The financial success factors highlight how micro-consolidation can be economically self-sufficient and how the business can be financed and owned. The practical factors mention how the operational activities are managed. Furthermore, the social factors present cooperation and commitment between stakeholders as success factors. Finally, a more specific summary of potential challenges and recommendations for Borås Stad is presented and what benefits a micro-consolidation brings to all stakeholders in the city area.

With the increase in the growth of the e-commerce sector since the past decade, the pressure has been progressively more applied to the operations and supply chain. As the pandemic has pushed the companies to provide services at the customer doorstep due to the difficulties in accessing services from brick-and-mortar stores, the logistical operation of the companies is continuously put under pressure. Though the performance aspect of the supply chain operations is achieved as per company’s objectives, the sustainability part is always overlooked. For any logistics provider, the last mile is considered as one of the main deterrents in their supply chain operations. Some of the main factors include performance of the distribution process, delivery time window, level of service, congestion in the urban area, etc. The above and some other factors make it extremely difficult for the logistics provider to be sustainable in their operations.  There is a growing interest among the logistics provider to use electric vehicles in urban logistics. In particular, light electric vehicles are considered to be a valid alternate for fossil fuel powered sprinters or vans. The purpose of the study is to identify the logistical, technological and infrastructural challenges associated with implementing electric vehicles with refrigeration system in delivering e-groceries in cities. The thesis follows the methodology of collecting data from developed electric vehicle and analysing the data to identify the feasibility of implementing electromobility in last mile delivery. In order to identify the commercial application of electromobility, the collected data is applied in the developed simulation model. The scenario-based analysis has been used in the data collection and in simulation modelling experimentation. The scenario analysis has been used to have an in-depth understanding of all the possible outcomes. The results from the test observations provided data for further studies while the results from simulation modeling presented evidence for the effective application of electric vehicles in delivering e-groceries in last-mile. The comparison of electric vehicle (EV) with fossil fuel powered vehicle provided the strong performance of EV’s in terms of environmental, operational, and socio-economic aspects. The thesis provides new knowledge in the area of electromobility in last-mile research and also proposes potential future work which will be assisting the forthcoming research in advancing the boundary of the research topic. / Med den ökade tillväxten inom e-handelssektorn sedan det senaste decenniet har trycket successivt applicerats mer på verksamheten och leveranskedjan. Eftersom pandemin har drivit företagen att tillhandahålla tjänster utanför kunddörren på grund av svårigheterna att få tillgång till tjänster från tegelbutiker, sätts företagens logistiska drift kontinuerligt under press. Även om prestandaaspekten av leveranskedjans verksamhet uppnås enligt företagetsmål, förbises alltid hållbarhetsdelen. För alla logistikleverantörer betraktas den sista milen som en av de främsta avskräckningarna i deras leveranskedja. Några av huvudfaktorerna inkluderar distributionsprocessens prestanda, leveranstidsfönster, servicenivå, trängsel i tätorten etc. Ovanstående och några andra faktorer gör det extremt svårt för logistikleverantören att vara hållbar i sin verksamhet.  Det finns ett växande intresse bland logistikleverantören att använda elfordon i stadslogistik. I synnerhet anses lätta elfordon vara ett giltigt alternativ för sprinter eller skåpbilar som drivs med fossila bränslen. Syftet med studien är att identifiera de logistiska, tekniska och infrastrukturella utmaningarna i samband med att implementera elfordon med kylsystem för att leverera e-livsmedel i städer. Avhandlingen följer metodiken för att samla in data från utvecklade elfordon och analysera data för att identifiera genomförbarheten av att implementera elektromobilitet i sista mils leverans. För att identifiera den kommersiella tillämpningen av elektromobilitet, tillämpas den insamlade informationen i den utvecklade simuleringsmodellen. Den scenariobaserade analysen har använts i datainsamlingen och i simuleringsmodellexperiment. Scenarioanalysen har använts för att få en fördjupad förståelse av alla möjliga utfall. Resultaten från testobservationerna gav data för ytterligare studier medan resultaten från simuleringsmodellering presenterade bevis för den effektiva tillämpningen av elfordon för att leverera e-livsmedel på sista milen. Jämförelsen av elfordon (EV) med fossilbränsledrivna fordon gav elbilarnas starka prestanda när det gäller miljömässiga, driftsmässiga och socioekonomiska aspekter. Avhandlingen ger ny kunskap inom området elektromobilitet inom forskning på sista milen och föreslår även potentiellt framtida arbete som kommer att hjälpa den kommande forskningen att flytta fram gränsen förforskningsämnet.