Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Syftet med studien är att skildra hur några förskollärare arbetar med och resonerar om planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare fördelat på tre olika förskolor. Planerade rörelseaktiviteter påverkas av de olika förutsättningar och hinder förskollärarna har ifråga om den fysiska yttre och inre miljön, samt av deras egna kunskaper och erfarenheter av planerade rörelseaktiviteter, samt hur de själva ser på det pedagogiska syftet med rörelseaktivitet. I intervjuerna understryker alla förskollärarna fördelarna med planerade rörelseaktiviteter, eftersom de anser att dessa aktiviteter påverkar positivt barnens utveckling och lärande. Förskollärarna beskriver också hur de planerar rörelseaktiviteter och problematiken med att några barn missar eller inte kan delta. Tid och förutsättningar för planering av rörelseaktiviteter är något samtliga förskollärare i intervjuerna diskuterar och understryker i denna studie.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.

The purpose of this essay called is to examine how preschool teachers understand planned and spontaneous physical activities in preschool. We also search to elucidate if there is some difference between a preschool with a pedagogical orientation based on outdoor physical activities and a traditional preschool in which outdoor physical activities are not a part of their pedagogical orientation. We want even to examine how teachers understand their own role in children's physical development. The study draws on a phenomenographic approach and we apply a qualitative method to collect our data. The data is mainly based on interviews with preschool teachers from preschools with the two forms of pedagogical orientation that we mentioned earlier. We interviewed a total of six preschool teachers, three from each preschool. The results of the study showed that the informants from both preschools understand planned physical activities as an activity that is initiated and organised by the teachers. On the contrary they understand spontaneous physical activities as an activity initiated by the children, often in the form of games. Another important result is that the informants in our study agree in that spontaneous physical activities are given quite more time in the preschool’s everyday than planned activities. Finally, the study shows that the informants in the study feel confident as leaders in physical activities, regardless of the preschools pedagogical orientation. It is rather a question of education and personal interests than pedagogical focus.

Movement and motor development for children is a current issue. Research shows that children are becoming more sedentary in front of the television, computer, iPad, etc. The purpose of my thesis is to study how pedagogues work with movement and motor development in the preschool yard. In my attempt to investigate this, a qualitative research in the form of face-to-face interviews was performed. Qualitative interviews is the chosen method for my research to provide as extensive and detailed answers as possible. Six preschool teachers (both with and without pedagogic education) from three different preschools participated in the research. The results show that none of the teachers worked with planned movement activities to support the development of children’s physical development. However, they all felt that movement and motor development are important for the children and that a lot of movement and motor training are already performed naturally in the outdoor stay. / Rörelse och motorisk utveckling hos barn är idag ett mycket aktuellt ämne. Forskning visar att barn nu för tiden blir alltmer stillasittande framför bland annat tv, dator, Ipad. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk utveckling på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex pedagoger (både barnskötare och förskollärare) från tre olika förskolor. Resultatet visar att ingen av pedagogerna har arbetat med planerade rörelseaktiviteter för att främja barns motoriska utveckling. Däremot ansåg de intervjuade pedagogerna att rörelse och motorisk utveckling är viktigt för barnen och att det till stor del sker naturligt i utomhusvistelsen.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet och rörelse samt synliggöra huruvida det arbetet kräver planerade rörelseaktiviteter eller inte. Problemområdet omfattar olika perspektiv. Dessa i sin tur kan påverka arbetet med fysisk aktivitet och rörelse ifall de betraktas som viktiga i förskolan dvs. dess betydelse i arbetet med barnens motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Tidigare forskning i studien är baserad i utvecklingspsykologin men även i ett socialiserings- och inlärningsperspektiv, där det betonas att fysisk aktivitet och rörelse ska vara organiserad inom förskoleverksamheten. Sju förskollärare med minst fem års yrkeserfarenhet på tre olika förskolor har intervjuats om sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. I analysarbetet har svaren från intervjupersonerna jämförts och därefter kategoriserats utifrån innehåll. Resultatet påvisar att fysisk aktivitet och rörelse kan se olika ut i förskolan. Samtliga av de intervjuade förskollärarna påtalar vikten av planerade rörelseaktiviteter. Samtidigt framställs den spontana rörelsen som en viktig del i verksamheten. De intervjuade lyfte fram behov av planerade rörelseaktiviteter med det specifika målet att främja barns motoriska utveckling. De intervjuade framhåller att de planerade rörelseaktiviteterna gav barnen bättre möjligheter till att träna sin motorik. Detta genom att förskollärare då såg barnens behov och utifrån dessa gav barnen lagom stora utmaningar. Studiens slutsats blev att förskollärarens eget intresse och kunskap om ämnet fysisk aktivitet och rörelse utgjorde en betydelsefull faktor som underlättade och förbättrade arbetet med fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>