No description available.

Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar gällande barns behov av rörelse och fysiska aktiviteter. Studien kommer dessutom att redogöra för fyra teman som kan påverka barnens förutsättningar till utövande av fysiska aktiviteter. Teman i fokus är; Hälsa och välbefinnande i relation till rörelse, Förskollärarens förhållningssätt kring barns rörelse, Förskolans förutsättningar och erbjudande av rörelse och De dagliga rutinernas betydelse för barns rörelse. Valet av metod i studien är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Studien genomfördes på tre olika förskolor med utbildade förskollärare. Det teoretiska perspektivet i studien har utgått från ett livsvärldsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om betydelsen av att barns rörelsebehov beaktas i verksamheten. Det framgår även att förskollärarna är medvetna om sin egen yrkeskompetens när det gäller att planera och genomföra aktiviteter som gynnar barns behov av att få använda kroppen fysiskt. Utevistelsen visades vara en tillgång för de fysiska lekarna i förskolan. De fysiska aktiviteterna har en positiv påverkan på barns motoriska utveckling. Studiens slutsats är att förskollärarna är medvetna om betydelsen av de fysiska aktiviteterna. De anser även att förskollärarens profession och kreativitet är avgörande för att de fysiska aktiviteterna ska ges tillräckligt utrymme i förskolan.

<p><p>Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar att de medverkande förskollärarna har liknande uppfattningar om fysiska aktiviteter med förskolebarn. Förskollärare designar verksamhet med fysiska aktiviteter utifrån de möjligheter och resurser som finns tillgängliga och deras didaktiska val är i stort sett överensstämmande med varandra. Det finns dock en del begränsningar som förskollärare upplever i sin verksamhet med fysiska aktiviteter.</p></p>

Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar att de medverkande förskollärarna har liknande uppfattningar om fysiska aktiviteter med förskolebarn. Förskollärare designar verksamhet med fysiska aktiviteter utifrån de möjligheter och resurser som finns tillgängliga och deras didaktiska val är i stort sett överensstämmande med varandra. Det finns dock en del begränsningar som förskollärare upplever i sin verksamhet med fysiska aktiviteter.

Background Heart failure is an increasing chronic disease in the western world due to an aging population and a changed lifestyle. The basic treatment is pharmacological with substantial lifestyle changes. Much is known about physical exercise in middle aged and younger patients but in the patients over the age of 65, little is known. Aim The aim of this study was to investigate the effects of physical exercise on patients aged over 65 with congestive heart failure. Method A systematic review was undertaken in the databases Cinahl and PubMed. Seven articles were analysed from the systematic review. An unsystematic review in PubMed gave one article. Three articles from Cinahl and five from PubMed were analysed from their results of physical exercise in heart failure. Results The study revealed three major themes and two subthemes. The themes were increased quality of life, a better heart work and increased physical capacity. The subthemes were increased fitness and increased muscle strength. The quality of life improved significantly in the study. The increased physical capacity included the subthemes improved endurance and increased muscle strength. There are major opportunities for the elderly patient to improve the overall daily life according to the results of this study. Conclusion The effects of physical exercises in elderly patients are good but more research has to be made to find the optimal training form for the weaker patient.

Syftet med studien är att undersöka förskolebarnens upplevelser av fysiska aktiviteter och hälsosam kost. Studien kännetecknas av en kvalitativ ansats och data samlades in genom strukturerade intervjuer med sex barn från två olika förskolor. Barns perspektiv står i centrum för studien och studien bygger på fenomenologisk ansats, där bernens upplevelser av rörelse och mat är i fokus. Resultatet presenteras utifrån barnens beskrivningar om begreppen rörelse och fysisk aktivitet på förskolorna. Förskola A gav uttryck för olika aktiviteter som de utför i sin vardag oftast utomhus, och på förskola B ger barnen andra beskrivningar. De tänker rörelse som olika rörelselekar de leker både inne och ute och fysisk aktivitet som olika beskrivningar på sport. Barnen är medvetna om kostens roll för deras hälsa och vikten av att äta varierande för deras välbefinnande. De flesta barnen tyckte att det är gott och nyttigt att äta vanlig kost i form av grönsaker, kolhydrater och kött. Barnen hade kunskaper om att söta saker kan skada deras hälsa och därför bör de äta mindre utav det för att de ska må bra. Sammantaget visar studien därmed att förskolebarnen tänker att fysisk aktivitet är kopplade till utomhus samt att rörelse handlar om lek. Studien visar att förskolebarnen tycker om att röra på sig samt att det ger dem glädje. Kosten har förskolebarnen beskrivit genom sin upplevelse och erfarenheter om matsituationerna i förskolan, vilket de inser att kosten är viktig för kroppen och att de bör äta varierad mat men i relation till deras intresse.

Background: During 2020-2022, the SARS-COVID-19-2 (COVID-19) pandemic contributed to a global health crisis that affected society and individuals. One particularly vulnerable group was athletes, with limited personal health and physical exercise opportunities.Objectives: The first objective aims to explore the factors that influence the physical activities of athletes during COVID-19. The second objective aims to explore the factors that influence the mental health of athletes during COVID-19. The third objective aims to explore the relationship between physical activities and mental health among athletes during COVID19. Design: Systematic literature review.Method: The electronic databases PubMed, Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI) and Google Scholar are selected. The inclusion criteria including a) Empirical research and peer-reviewed articles, b) Written in English, and c) containing keywords such as psychological distress, health, physical activities, COVID-19 and athletes.Results: A total of 10 reported studies have been included in this work. Most of these studies have shown that physical activities decreased during the COVID-19 outbreak due to a loss of motivation in athletes. Due to compromised physical activities, athletes started facing issues related to their mental health, like stress, depression, and anxiety. The less exercise and training sessions also affected the quality of sleep and reduced bedtime. Loss of sleep was an additional contributor to mental distress.Conclusion: The Study shows the importance of physical activities in the lives of athletes that are highly influenced during a pandemic. The result shows a positive association between mental health and physical activities. / Bakgrund: Under 2020-2022 hade pandemin SARS-COVID-19-2 (COVID-19) bidragit till en global hälsokris som hade påverkat både samhälle och individer. En grupp som var särskilt utsatt var idrottare där både den personliga hälsan och möjligheten att träna fysiskt är begränsad.Mål: Syftet med denna studie är att utforska faktorer som påverkar idrottares fysiska aktiviteter och äventyrar mental hälsa under COVID-19. denna studie fokuserar också på att undersöka hur dessa fysiska aktiviteter hjälper idrottare att hantera mental hälsa under tiden för pandemin.Design: Systematisk litteraturöversikt.Metod: De elektroniska databaserna PubMed, Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI) och Google Scholar väljs. Inklusionskriterierna inkluderar a) Empirisk forskning och referentgranskade artiklar, b) skrivna på engelska, c) som innehåller nyckelord som psykisk ångest, hälsa, fysiska aktiviteter, covid-19 och idrottare.Resultat: Totalt 10 rapporterade studier har inkluderats i detta arbete. De flesta av dessa studier har visat att fysiska aktiviteter minskade under covid-19-utbrottet på grund av förlust av motivation hos idrottare. På grund av komprometterade fysiska aktiviteter började idrottare stöta på problem som rör sin mentala hälsa som stress, depression, ångest. Det mindre motions- och träningspasset påverkade också sömnkvaliteten och minskade läggtiden. Förlust av sömn bidrog ytterligare till psykisk ångest.Slutsats: Studien visar vikten av fysiska aktiviteter i livet för idrottare som är starkt påverkade under en pandemi. Resultatet visar ett positivt samband mellan mental hälsa och fysiska aktiviteter.

Denna studie undersöker hur förändrade livsstilar påverkar ungdomars engagemang i meningsfulla aktiviteter samt de sociala utmaningar som uppstår när unga blir inaktiva. Genom att intervjua aktörer som arbetar med barn och för barn, utforskar vi sambandet mellan inaktivering och negativa sociala fenomen. Studien identifierar hinder som bidrar till inaktivering, såsom socioekonomiska faktorer, kostnader för deltagande i idrott och komplexa familjedynamiker. Erik Eriksons psykosociala utvecklingsteori och Travis Hirschis teori om sociala band är de teoretiska ramverk som används för att betona vikten av att skapa en miljö där barn känner sig trygga och välkomna samt för att stärka sociala band och motverka ungdomars inaktivering.Vi genomförde åtta individuellt strukturerade intervjuer samt tre fokusgruppsintervjuer med aktörer som är involverade i barns liv. Resultaten tyder på att bristen på meningsfulla aktiviteter och bristande föräldrakontroll är kopplad till ungdomars inaktivitet. Respondenterna understryker vikten av att skapa välkomnande miljöer där ungdomar ges möjlighet att utforska sina intressen som en potentiell åtgärd för att minska risken för att de hamnar i negativa sociala fenomen. / This study examines how changing lifestyles affect youths' engagement in meaningful activities and the social challenges that arise when young individuals become inactive. By interviewing stakeholders working with and for children, we explore the relationship between disengagement and negative social phenomena. The study identifies barriers contributing to disengagement, such as socioeconomic factors, costs associated with sports participation, and complex family dynamics. Erik Erikson's psychosocial development theory and Travis Hirschi's theory of social bonds serve as the theoretical frameworks used to emphasize the importance of creating an environment where children feel safe and welcomed, and to strengthen social bonds to counteract youth disengagement.We conducted eight individually structured interviews and three focus group interviews with actors involved in children's lives. The results suggest that the lack of meaningful activities and inadequate parental control are linked to youth inactivity. Respondents emphasize the importance of creating welcoming environments where young people are given the opportunity to explore their interests as a potential measure to reduce the risk of involvement in negative social phenomena.