Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem stödjer elever med utmaningar i det sociala samspelet. De forskningsfrågor som formulerats efter studiens syfte är:  Hur beskriver lärare i fritidshem deras arbete med att upprätthålla befintliga relationer till elever med utmaningar i det sociala samspelet?  Hur beskriver lärare i fritidshem deras arbete med att stödja elever med utmaningar i det sociala samspelet i deras relationsskapande tillsammans med andra elever i fritidshemmet? En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem har använts för att samla in data till studien. För att analysera data har en innehållsanalys med stöd i valda teoretiska utgångspunkter tillämpats för att tematisera och därefter kategorisera materialet. I resultatet framkommer det att lärare i fritidshems sätt att stödja elever med utmaningar i socialt samspelfår olika konsekvenser. Respondenterna uttryckte att investera tid, visa engagemang och vara ihärdig är viktiga aspekter för att lyckas bibehålla och skapa relationer till elever med utmaningar. Vidare menar respondenterna att strukturella förutsättningar försvårar relationsarbetet på fritidshemmet på grund av stora elevgrupper. Prioriteringar riktas till elever som behöver mer stöd, vilket gör att andra kan hamna i skymundan. För att stödja elever med utmaningar i relationsskapandet med andra elever beskriver respondenterna deras egen betydelse genom olika arbetssätt och metoder. De redogör för att delta ielevernas aktiviteter, tidigt inkludera eleverna till gemenskapen och att hitta tillfällen för att höja elevernasstatus i gruppen. Vidare framkom ytterligare aspekter som har en inverkan på relationsskapandet. Såsom att ta hjälp av kollegor när relationen med elever skär sig, betydelsen av empatisk förmåga hos eleverna ochvilken inverkan mognad och tidigare erfarenheter kan ha på relationsskapandet.

Sedan början av 1990-talet har det i Sverige utvecklats flera bostadsområden där många leverunder ekonomiskt pressade förhållanden. Genom åren har kriminaliteten i sådana områdenökat, vilket har påverkat de boende genom att skapa en känsla av otrygghet och en rad hinderför dem att leva normala liv. En viktig samhällsgrupp att ta hänsyn till och hjälpa i sådanaområden är ungdomarna. Ungdomar påverkas av sin omgivning och därför är det av storbetydelse att ge dem de rätta förutsättningarna och möjligheterna att forma sin framtid genomatt arbeta för förbättringen av de utsatta områdena. I den här studien har riskområdenaEneborg, Högaborg och Wilson Park i Helsingborg studerats utifrån ett ungdomsperspektiv.Syftet är att undersöka hur ungdomarna upplever sina områden, och vad som kan göras för attskapa rätt förutsättningar för dem att forma sina liv på ett positivt sätt. Metoden har baseratspå en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats som är bosatta eller är aktiva istudiens fokusområden. Som komplement till intervjustudien har det även genomförts enlitteraturstudie och observationer. De teorier som tillämpats är fenomenologi ochplatsidentitet, de har använts för att fokusera på individuella upplevelser av plats och rum.Genom att tillämpa dessa teorier har en djup förståelse för ungdomarnas personligaupplevelser och känslor kunnat uppnås. Resultatet visade att ungdomarna generellt sett tyckteatt området känns tråkigt och stilla. De var positiva gentemot ett parkområde, men negativatill nästan resten av området. I intervjuerna diskuterades frågor som rör olika ämnen, så somaktiviteter, trygghet, den fysiska omgivningen och social tillhörighet. Med hjälp av derasåsikter och erfarenheter kunde sedan strategier identifierats, både aktiviteter och metoder föratt på ett socialt sätt närma sig och hjälpa ungdomarna i området. / Since the early 1990s, several housing areas have developed in Sweden where many peoplelive under financially pressured conditions. Over the years, crime in such areas has increased,affecting residents by creating a sense of insecurity and a range of obstacles for them to livenormal lives. One important societal group to consider and help in such areas is adolescents.Adolescents are influenced by their environment, and therefore it is crucial to provide themwith the right conditions and opportunities to shape their future by working towardsimproving vulnerable areas. In this study, the risk areas of Eneborg, Högaborg and WilsonPark in Helsingborg have been studied from a youth perspective. The aim was to investigatehow adolescents experience their areas and what can be done to create the right conditions forthem to shape their lives positively. The method has been based on a qualitative approach,where six adolescents living or active in the study’s focus areas have been interviewed. Inaddition to the interview study, a literature review and observations have also beenconducted. The theories applied are phenomenology and place identity, which have been usedto focus on individual experiences of place and space. By applying these theories, a deepunderstanding of adolescents' personal experiences and feelings has been achieved. Theresults showed that the adolescents generally felt that the area is dull and quiet. They werepositive towards a park area but negative towards almost the rest of the area. The interviewsdiscussed issues related to various subjects, such as activities, safety, the physicalenvironment and social belonging. With the help of their opinions and experiences, strategieswere discovered, including activities and methods for socially approaching and helpingadolescents in the area.

Att bidra till välgörenhet sträcker sig flera århundraden tillbaka i tiden.  Världen står än i dag inför stora utmaningar som humanitära kriser, klimatförändringar och politiska konflikter, som kan behöva stöd i form av bidrag när  statliga medel inte räcker till. Här spelar välgörenhetsorganisationerna en viktig roll. Många av välgörenhetsorganisationerna är etablerade i dagens digitalisering, vilket också ökar konkurrensen om det digitala givandet från användarna.  Syftet med studien var att ta reda på vad som engagerar användare till att bidra digitalt till välgörenhet, samt identifiera vilka nyckelfaktorer som är viktiga för engagemanget i interaktionen med digitala välgörenhetstjänster.  Studien utfördes i samarbete med en etablerad svensk välgörenhetsorganisation och inkluderade användning av deras tjänst Gåvoshopen i den kvalitativa undersökningen. Välgörenhetsorganisationen riktar sig främst till individer som behöver humanitärt stöd. Genom kvalitativa metoder har semistrukturerade intervjuer utförts tillsammans med användartester av en tjänst för digitalt givande. Eftersom välgörenhet i sig inte är en tjänst utan ett beteende, har studiens arbete inspirerats av det teoretiska ramverket Theory of planned behavior, och kopplat den empiriska datan till teorins tre faktorer, attityd till beteende, subjektiva normer och uppfattad beteendekontroll.  Resultaten visade att visuella element så som bilder, textinnehåll och färg, hade en stor inverkan på empatin hos användarna. Designelement som är viktiga nyckelfaktorer till digitalt givande. Navigering och struktur på webbplatsen visade tydliga resultat över hur användarupplevelsen uppfattades, vilket i sin tur gav indikationer på om användarna ville fullfölja sitt digitala givande. Genom studiens resultat har rekommendationer för nya designprinciper tagits fram som kan inspirera andra välgörenhetsorganisationer i deras arbete att öka det digitala givandet från användarna. / Contributing to charity dates back several centuries. The world still faces significant challenges today, such as humanitarian crises, climate change, and political conflicts, which may require support in the form of donations when government funds are insufficient. This is where charitable organizations play an important role. A large part of charitable organizations are established in today's digitalization, which also increases competition for digital donations from users. The purpose of this study was to find out what engages users to contribute digitally to charity and identify the key factors that are important for engagement in interaction with digital charity services.  The study collaborated with a well-established Swedish charity organization that primarily focuses on individuals needing humanitarian support. The study performed a qualitative study by conducting user tests on one of their services that they offer on their website.  Through qualitative methods, semi-structured interviews were conducted along with user tests of a digital donation service. Since charity itself is not a service but a behavior, the study was inspired by the theoretical framework Theory of Planned Behavior and connected the empirical data to the theory's three factors: attitude toward behavior, subjective norms, and perceived behavioral control.  The results showed that visual elements such as images, text content, and color had a significant impact on users' empathy. Design elements that are important key factors for digital giving. Navigation and structure on the website showed clear results on how the user experience was perceived, providing indications on whether users wanted to complete their digital donation. Through the study's results, recommendations for new design principles have been developed that can inspire other charitable organizations in their efforts to increase digital donations from users."

Denna studie undersöker hur förändrade livsstilar påverkar ungdomars engagemang i meningsfulla aktiviteter samt de sociala utmaningar som uppstår när unga blir inaktiva. Genom att intervjua aktörer som arbetar med barn och för barn, utforskar vi sambandet mellan inaktivering och negativa sociala fenomen. Studien identifierar hinder som bidrar till inaktivering, såsom socioekonomiska faktorer, kostnader för deltagande i idrott och komplexa familjedynamiker. Erik Eriksons psykosociala utvecklingsteori och Travis Hirschis teori om sociala band är de teoretiska ramverk som används för att betona vikten av att skapa en miljö där barn känner sig trygga och välkomna samt för att stärka sociala band och motverka ungdomars inaktivering.Vi genomförde åtta individuellt strukturerade intervjuer samt tre fokusgruppsintervjuer med aktörer som är involverade i barns liv. Resultaten tyder på att bristen på meningsfulla aktiviteter och bristande föräldrakontroll är kopplad till ungdomars inaktivitet. Respondenterna understryker vikten av att skapa välkomnande miljöer där ungdomar ges möjlighet att utforska sina intressen som en potentiell åtgärd för att minska risken för att de hamnar i negativa sociala fenomen. / This study examines how changing lifestyles affect youths' engagement in meaningful activities and the social challenges that arise when young individuals become inactive. By interviewing stakeholders working with and for children, we explore the relationship between disengagement and negative social phenomena. The study identifies barriers contributing to disengagement, such as socioeconomic factors, costs associated with sports participation, and complex family dynamics. Erik Erikson's psychosocial development theory and Travis Hirschi's theory of social bonds serve as the theoretical frameworks used to emphasize the importance of creating an environment where children feel safe and welcomed, and to strengthen social bonds to counteract youth disengagement.We conducted eight individually structured interviews and three focus group interviews with actors involved in children's lives. The results suggest that the lack of meaningful activities and inadequate parental control are linked to youth inactivity. Respondents emphasize the importance of creating welcoming environments where young people are given the opportunity to explore their interests as a potential measure to reduce the risk of involvement in negative social phenomena.