<p>Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.</p><p>Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.</p><p>Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.</p><p>Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda. Resultatet visar även på vikten av att en mobilapplikation har ett tydligt syfte, är enkel att använda och stödjer användarens mål på ett tillfredställande vis. Ingen definitiv slutsats kan dras om designramverkets validitet men resultatet utgör en god grund för fortsatt forskning och migrering och utveckling av gränssnitt för mobiltelefoner med ramverket som stöd.</p>

<p>Dagens mjukvaruprogram kan ha gränssnitt som innehåller mycket information och många olika funktioner som inte alltid är relevanta för användaren. I detta myller av information och funktioner förväntas användaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mål. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vägleda användare och som kan bidra till ett vägledande webbgränssnitt. Fokus lades på att ta fram funktioner som kan vägleda användare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en särskilt komplex arbetssituation. För att få en bättre uppfattning om deras arbetssätt och behov gjordes en fallstudie på den utvalda yrkesgruppen, med hjälp av en kvalitativ intervju och observation. Resultatet av fallstudien analyserades tillsammans med teorier och designprinciper för ett vägledande gränssnitt. Resultatet av analysen blev en prototyp med fyra huvudfunktioner som skulle kunna vägleda användaren i ett administrativt gränssnitt. Därefter drogs slutsatser kring de vägledande funktionernas generaliserbarhet för andra administrativa system och webbgränssnitt i allmänhet. Vi anser att det skulle kunna vara möjligt att överföra de framtagna funktionerna till andra administrativa system för andra yrkesgrupper samt webbgränssnitt, för att uppnå ett vägledande gränssnitt. Samtidigt är det upp till varje enskild gränssnittsutvecklare att avgöra vilka av våra funktioner som bidrar till ett vägledande gränssnitt för dem.</p>

Den här studien handlar om hur hållbar digital mathandel kan stödjas med hjälp av övertalande design. Hållbar utveckling har blivit ett centralt diskussionsämne de senaste decenniet och mat står för en betydande del av en individs miljöpåverkan. Genom en designstudie har en workshop använts för att undersöka kontexten och dess användare. Tre designprinciper formades med hjälp av empirin från workshopen och den relaterade litteraturen. Dessa principer byggdes in i en prototyp som utvärderades i den tilltänkta kontexten. Studiens resultat är tre designprinciper som är specifika för kontexten hållbar digital mathandel: transparens, representativitet och personifiering.

<p>Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; <em>learnability</em>, <em>efficiency</em>, <em>memorability</em>, <em>errors</em> och <em>satisfaction</em>. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.</p>

Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.

Clockwork skolbemanning är ett rekrytering- och bemanningsföretag som uttryckte ett behov av att utveckla deras befintliga lärarbemanningsprocess. Behovet av utveckling var inte specificerat från början och skapade därför en bred ingång i projektet. Det är tre parter som är inblandade i processen, Clockwork skolbemanning hyr ut lärarkandidater till skolan. Genom att undersöka den nuvarande lärarbemanningsprocessen med hjälp av olika tjänstedesignverktyg har jag skapat en konceptlösning som utvecklar processen enligt användarnas behov. Konceptlösningen bygger på behov från användaren som identifierades i analysen. Konceptet är utvecklat till designprinciper som ger riktlinjer för framtida processhantering. Verktyg så som tjänstekarta och kundresa har gett inblick i de delar av processen som behöver utveckling. Resultatet blev designprinciper grundade på behoven hos användarna av processen. Dessa designprinciper visualiserades till en manual som ska användas av alla tre parter, för att tydligt visa på vilka Clockwork skolbemanning är och hur deras process ser ut. Manualen skapar transparens mellan de olika parterna och visar även på utvecklingen som designprinciperna skapar.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka designprinciper som bör beaktas för att tillgodose den äldre målgruppens behov kring e-handel av kläder. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB 2012) tillhör den äldre målgruppen mellan 60-75år och i den ålderskategorin är det som handlar minst via e-handel i förhållande till antalet som använder internet som hamnar i den digitala klyftan (McCloskey &amp; Leppel, 2010).I denna studie skapar vi förståelse om den äldre målgruppens uppfattning om e-handel. En fallstudie genomförs med fem kvalitativa intervjuer samt användartest med observation. Intervjupersonerna tillhör den äldre målgruppen dvs. personer mellan 60-75 år. De har fått som uppdrag att besvara frågor gällande e- handel samt hur de uppfattar och upplever en e-handelssidas användbarhet i förhållande till deras kunskap, engagemang samt benägenhet.Vi har även fått svar om hur den äldre målgruppen resonerar kring vilka designprinciper bedöms som mest praktiska för dem. Resultatet av vår undersökning visar att den äldre målgruppen bör se nytta med att använda oftare eller börja e-handla. Även om orsaken i många fall ligger bakom rädsla och lathet ska den äldre målgruppen kunna lära sig hur e-handel fungerar. / Program: Kandidatutbildning i informatik

This study was performed at Thomas Arena in Strängnäs, Sweden. The reason ofthe study was to see how to perform an enhancement in the orientatabilitybetween the entrance and the locker rooms. By looking at how the environmentinteract with the users when it comes to orientatability, the study should give agreater understanding in how the entrance should be evolved to enhance theorientatability. A qualitative study was performed, where observations andinterviews studies was used to collect the data. By the result you could see that theenvironment between the entrance en the looker rooms was hard to understand,and was affecting the users in their orientation. With the support of literature,earlier research and the results that the empiricism showed a draft was made, werespatial elements clarified the orientatability. / Denna studie är gjord vid Thomas Arena i Strängnäs. Syftet har varit attundersöka hur man kan öka orienterbarheten mellan entrén och sporthallensomklädningsrum. Genom att se hur miljön påverkar användarnas möjlighet attnavigera sig ges en större förståelse för hur entrén bör utformas för att stödjaderas orientering. En kvalitativ studie har gjorts där observation- ochintervjustudier använts för insamling av data. I resultatet kunde man konstatera attmiljön mellan entrén och sporthallens omklädningsrum är svårbegriplig ochpåverkar användarnas möjligheter att orientera sig. Med stöd av litteratur ochtidigare forskning och de resultat empirin visat på har ett förslag tagits fram, därolika rumsliga element tydliggör orienterbarheten.

Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig. Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt. Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash. Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda. Resultatet visar även på vikten av att en mobilapplikation har ett tydligt syfte, är enkel att använda och stödjer användarens mål på ett tillfredställande vis. Ingen definitiv slutsats kan dras om designramverkets validitet men resultatet utgör en god grund för fortsatt forskning och migrering och utveckling av gränssnitt för mobiltelefoner med ramverket som stöd.

Dagens mjukvaruprogram kan ha gränssnitt som innehåller mycket information och många olika funktioner som inte alltid är relevanta för användaren. I detta myller av information och funktioner förväntas användaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mål. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vägleda användare och som kan bidra till ett vägledande webbgränssnitt. Fokus lades på att ta fram funktioner som kan vägleda användare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en särskilt komplex arbetssituation. För att få en bättre uppfattning om deras arbetssätt och behov gjordes en fallstudie på den utvalda yrkesgruppen, med hjälp av en kvalitativ intervju och observation. Resultatet av fallstudien analyserades tillsammans med teorier och designprinciper för ett vägledande gränssnitt. Resultatet av analysen blev en prototyp med fyra huvudfunktioner som skulle kunna vägleda användaren i ett administrativt gränssnitt. Därefter drogs slutsatser kring de vägledande funktionernas generaliserbarhet för andra administrativa system och webbgränssnitt i allmänhet. Vi anser att det skulle kunna vara möjligt att överföra de framtagna funktionerna till andra administrativa system för andra yrkesgrupper samt webbgränssnitt, för att uppnå ett vägledande gränssnitt. Samtidigt är det upp till varje enskild gränssnittsutvecklare att avgöra vilka av våra funktioner som bidrar till ett vägledande gränssnitt för dem.