This is a thesis in Information Design focusing on Spatial Design. A study of the outdoor environment at Mälarsjukhuset in Eskilstuna has focused on how nature and plants affect visitor’s orientation. The purpose of this work is to investigate how nature and trees can guide in complex environments. During early observations it was seen that there was a missing of signs and other guiding and informative elements on the site which made it problematic for visitors to orient themselves. This observation, together with previous visits to the site, led to my choice of conducting the study at this site. The end result of the work has come from empirical data that the methods have resulted in together with literature studies. The methods that have been used are site analysis, observation, interview, external analysis and a focus group workshop. The result showed in the study is the base for the design proposal presented in this thesis. The design proposal is presented through maps, images and text. The proposal embodies how the outdoor environment could change in order to increase the ability to orientate between the buildings of Mälarsjukhuset. / Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig Gestaltning. En studie av utomhusmiljön på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har genomförts kring hur natur och växter påverkar besökares orienterbarhet. Syftet med arbetet är att undersöka hur natur och träd kan vägleda i komplexa miljöer. Under tidiga observationer kunde det ses att det fanns en saknad av skyltar och andra vägledande och informativa element på platsen vilket gjorde det problematiskt för besökare att orientera sig på platsen. Denna observation tillsammans med tidigare besök på platsen ledde till mitt val av att utföra studien just på denna plats. Slutresultatet av arbetet har kommit från de empiriska data som metoderna har resulterat i tillsammans med litteraturstudier. De metoder som har använts är platsanalys, observation, intervju, omvärldsanalys och en workshop med fokusgrupp. Resultaten i denna studie ligger för grund till det gestaltningsförslag som presenteras i examensarbetet. Gestaltningsförslaget presenteras genom kartor, bilder och text. Förslaget gestaltar hur utomhusmiljön skulle kunna förändras för att öka orienterbarheten mellan Mälarsjukhusets byggnader.

To find competencies on a workplace with flex office structure. Companies today, 2012 are facing new opportunities and challenges. Information technology develops, competition is bigger today than ever, increased environmental requirements will be added and new patterns of life and values are occurring. This means that people who work in offices feel strong pressure of conversion, which is something that people experience differently. Therefore it is essential how the working environment is designed in an office. Working in an office means a lot of information processing and we can see large changes taking place. The ability to work efficiently, flexible and to be able to lead and plan a company’s resources efficient is essential. The flex office was developed in the beginning of 1992 and was meant to be an office independent of space and time, and an office where all information and working material is gathered in a common database. At a flex office there are no given working places instead the employees chooses their working station for the day. A problem for the employees in flex office environment is to find the competencies they need. The purpose of this thesis is to develop a design proposal that solves the customer's information design problem in finding competencies at the workplace. Theoretical data has been gathered through studies of literature. Empirical data has been gathered through interviews, observation and a questionnaire. These data have then formed the basis for the design proposal which is created with help from Michanek and Breilers design model. To find the competencies, different working environments have been created and also a workplace location system. The design proposal divides the working environment in three different activity environments. These are made to help form the workplace location system; in order to include the needs from the target group as well as it gives the opportunities to find the working competencies through good information design. The workplace location system gives the employee the opportunity to find other competencies at the office by explicit showing the status and localization of the employee.

På offentliga platser av större omfattning däribland sjukhus är behovet av ett väl utformat skyltsystem och en enkelhet att kunna navigera sig som besökare och patient stort. Ett bristande navigeringssystem är ett frekvent problem och kan som följd få konsekvenser däribland försenade läkarbesök, stresspåslag hos patienter eller annan onödig tidsåtgång. Med detta som grund har denna studie undersökt människors förhållande till wayshowing och wayfinding på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand samt hur de navigerar sig utifrån sjukhusets skyltsystem och vägvisningar.

Denna kandidatuppsats behandlar wayshowing i en 3D-modell av Visualiseringscenter C, Norrköping. Syftet är att undersöka olika sätt att göra skyltar i virtuell miljö och vilket sätt som är mest lättarbetat för användaren som ska skapa dessa skyltar. Uppsatsen utgår från teori om wayshowing och om hur en bra skylt ska se ut för att uppfylla sitt syfte. Med hjälp av denna teori har skyltar skapats i en 3D-miljö. Det insamlade materialet som resultaten är baserade på kommer från två strukturerade observationer och en intervju. Deltagaren och observatören i observationerna var författaren själv och under intervjun hördes en student med liknande erfarenheter kring grafisk design och 3D som författaren. I observationerna testades två sätt att skapa skyltar; ett sätt där texturen gjordes innan skyltarna tillverkades i 3D-miljön och ett sätt där texturen gjordes efter det att skyltarna hade tillverkats i 3D- miljön. Resultaten från observationerna visar att det senare sättet är smidigast att använda eftersom det är lättare att anpassa texturen till skylten efter det att skylten har blivit modellerad i 3D. Observationerna undersökte även vilka digitala processer som användes och vilken tid de processerna tog. Under observationerna framkom att rendering var den digitala process om användes flest gånger. Den process som ansågs ta mest tid var så kallade tutorials, att ta reda på och införskaffa kunskap om hur ett moment kan utföras. Observationerna visade även att det är tidssparande att återanvända kameror, material och 3D-modeller. / This bachelor thesis is about wayshowing in a 3D model of Visualiseringscenter C, Norrköping. The aim is to examine different ways to make signs in a virtual environment and which of these ways is the easiest to apply for the user. The essay is based on theory regarding wayshowing and how a good sign should look in order to fulfill its purpose. With the use of this theory, signs have been created in a 3D environment. The collected data which the results are based on comes from two structured observations and one interview. The participant and the observer of the observations was the author herself and the interview was done with a student who has similar experiences in graphic design and 3D as the author. The observations evaluated two different ways to create signs. One way in which the texture was made before the signs were made in the 3D environment and one way in which the texture was made after the signs had been manufactured in the 3D environment. The results of the observations show that the latter approach is more convenient to use because it is easier to adjust the texture after the sign has been created. The observations also considered the digital processes used and the time spent on these processes. The observations revealed that rendering was the most used digital process. The digital process which was most time consuming was the use of tutorials, i.e. to acquire knowledge of how an previously unknown digital process could be performed. The observations also revealed that re-use of cameras, materials, and 3D models was time saving.

We live constantly within our surroundings, even if we're not consciously aware of them, our surroundings always affect our behavior. With our senses continually guiding us, we subconsciously make decisions and choose paths to reach our goals. There are a lot of factors which affect these decisions, spatial communication is one of them. The purpose of this study is not only to gain more knowledge of how a spatial designer can create something that we can understand, it also seeks to explain the fundamentals of creating event environments which is meaningful and comprehensive to an ordinary audience. In addition to that, it also attempts to explain how we can create congenial environments where the content reflects its purpose, role and context in order for us to achieve a relaxed and positive atmosphere for the audience. This in turn should help an audience to have a more positive experience, providing them with clear choices and an understanding of what's actually happening in the environment they're in, and what's to be expected of them at the event.   Through consideration of people's cognitive, functional and emotional needs right from the early planning stages, this study was able to bring forth suggestions of how to apply coherent solutions and congenial situations. With the abstract guidelines of the assignment in mind, it helped to achieve concrete design choices for the environmental design, i.e. which colors, shapes and materials were to be used. In using these guidelines from the start, it allowed the study to have clear rules to follow. Through qualityative methods it was possible to build a framework which ensures the event environment correlates with the audiences needs and expectations. Through studying different theories and using knowledge and experiences of my own, it was possible to use that framework to support concrete design choices. In doing so, it was then possible to achieve a coherent wayfinding solution and to improve the audience’s impression of the environment by allowing it to interplay meaningfully with the spatial course of the event, which in turn should lead to the desired relaxed and positive atmosphere. / Människor rör sig och lever i sin omvärld hela tiden och både medvetet och omedveten blir vi påverkade av det. Genom våra sinnen läser vi av vår omgivning och tar beslut/ vägar för att nå våra mål. Det finns många faktorer som kan påverka dessa beslut, där den rumsliga kommunikationen är ett av dem. Syftet med den här undersökningen är att ge kunskap om hur rumsliga formgivare kan skapa begripliga, hanterbara och meningsfulla evenemangsmiljöer utifrån människors behov och förväntningar. Samt ge kunskap om hur vi kan skapa kongeniala miljöer där innehållet speglar dess syfte, funktion och sammanhang till en önskad sinnesstämning. Detta för att i sin tur ge besökarna ökade upplevelser med tydliga valmöjligheter och förståelse över vad som händer i rummet samt vad som förväntas av dem där.   Genom att redan i planeringen ta hänsyn till människors kognitiva-, funktionella-  och emotionella behov kunde studien skapa förslag på kongeniala lösningar, sammanhållande situationer. Där formgivningen inom miljön fick konkreta designval, färg- form- och materialval m.m., från uppdragets abstrakta riktlinjer. Genom att gå ifrån abstrakta riktlinjer redan från början i processen, kunde det hjälpa studien att få ett ramverk att förhålla sig till. Och via de kvalitativa metoderna kunde uppdraget ytterligare få struktur ifrån miljön samt behov och förväntningar från målgruppen att förhålla sig till. Där teorierna och mina tidigare erfarenheter sedan kunde översätta dem till konkreta designval. På så sätt kunde miljöns struktur få en sammanhållen orienterbarhet och miljöns känsla en genomgående design där de sedan tillsammans kunde samspela till rummets händelseförlopp och få den önskade sinnesstämningen.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises. The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected. Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district. Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage.

Back and forth is a study on wayshowing at events focusing on the Siesta festivalin Hässleholm. For several years the interest in festivals has increased, whichhas contribute to expansion among festivals. The Siesta festival in Hässleholm istoday one of the major festivals in Sweden, attracting 10 000 visitors each year.The festival’s strong expansion has contributed to disorientation in the festivalarea, because it has never been constant from year to year. A side effect of this isthat the orientation is a constant problem.Therefore this study aims to investigate how a clearer route guidance systems onthe Siesta Festival can be designed based on existing designprinciples onguidance and orientation and how the information can be accessable towheelchair users and those with some kind of colourblindness?Surveys among festival visitors and interviews with the festival organizers for thefestival showed which navigation strategies that are most used on festivals. Thestudies also showed that respondents perceived that festival information may beunclear or inadequate. Interviews with the Siesta festival organizers showed howthe festival worked with availability, it also emerged that the Siesta festival mustadapt to local area and therefore can not hold a constant festival area.Based on theories of wayfinding systems, cognitive frames of reference fororientation and based on studies of this report a sign system was designed todirect festival visitors at the Siesta Festival. The sign system is based on adirectional sign, where the sign in it´s form shows direction, and at a higherheight in the context the information gets visible and legible through twolanguages.The conclusions of this report is that further studies and evaluations is needed tobe done to examine how this propose work in kontext and towards thetarget group. Although materials and construction should be reviewed andstudied furthermore. / Hit och tillbaka är en studie om vägvisning på evenemang med fokus påSiestafestivalen i Hässleholm. Sedan flera år tillbaka har intresset för festivalerökat, och vilket har inneburit att många festivaler har expanderat.Siestafestivalen i Hässleholm är idag en av de större festivalerna i Sverige ochlockar 10 000 tals besökare varje år. Festivalens starka expandering har bidragittill att festivalområdet aldrig har varit konstant från år till år och en bieffekt avdetta har blivit att orienteringen är ett ständigt problem.Arbetet syftar till att undersöka hur ett tydligare vägvisningssystem påSiestafestivalen kan utformas utifrån befintliga designprinciper kring vägvisningoch orientering och hur informationen dessutom kan göras tillgänglig förrullstolsbundna och de med någon form av färgblinhet?Genom enkätundersökningar bland festivalbesökare och vid intervjuer medfestivalarrangörer för festivalen framkom vilka navigeringsstrategier som ärmest använda på festival. Studierna visade också att respondenterna uppfattadeatt festivalinformation kan vara otydlig eller otillräcklig. I intervjuerna medSiestafestivalens arrangörer framgick på vilket sätt festivalen arbetattillgänglighet, det framgick också att festivalen får anpassa sig till närområdetoch därför kan inte hålla ett konstant festivalområde.Utifrån tidigare teorier om vägvisningssystem och kognitiva referensramar förorientering samt efter studierna i detta arbete formgavs ett skyltsystem för attleda festivalbesökarna på Siestafestivalen rätt. Skyltsystemet bygger på en formav ”directional sign” där skylten i sin form visar vägriktning, och med en högrehöjd för sammanhanget blir skyltningen synlig och tydlig genom två språk.Slutsatserna för arbetet är att vidare studier och utprovningar behövs göras föratt undersöka hur förslaget fungerar i sammanhanget och mot målgruppen.Även material och konstruktion bör ses över och studeras vidare.

This study was performed at Thomas Arena in Strängnäs, Sweden. The reason ofthe study was to see how to perform an enhancement in the orientatabilitybetween the entrance and the locker rooms. By looking at how the environmentinteract with the users when it comes to orientatability, the study should give agreater understanding in how the entrance should be evolved to enhance theorientatability. A qualitative study was performed, where observations andinterviews studies was used to collect the data. By the result you could see that theenvironment between the entrance en the looker rooms was hard to understand,and was affecting the users in their orientation. With the support of literature,earlier research and the results that the empiricism showed a draft was made, werespatial elements clarified the orientatability. / Denna studie är gjord vid Thomas Arena i Strängnäs. Syftet har varit attundersöka hur man kan öka orienterbarheten mellan entrén och sporthallensomklädningsrum. Genom att se hur miljön påverkar användarnas möjlighet attnavigera sig ges en större förståelse för hur entrén bör utformas för att stödjaderas orientering. En kvalitativ studie har gjorts där observation- ochintervjustudier använts för insamling av data. I resultatet kunde man konstatera attmiljön mellan entrén och sporthallens omklädningsrum är svårbegriplig ochpåverkar användarnas möjligheter att orientera sig. Med stöd av litteratur ochtidigare forskning och de resultat empirin visat på har ett förslag tagits fram, därolika rumsliga element tydliggör orienterbarheten.

Detta examensarbete är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Ämnet som studerats är orienterbarhet i stationsmiljöer med syfte att utveckla navigeringsmöjligheter på stationer vid byte mellan olika färdmedel. Därför har ett konceptförslag tagits fram som ska underlätta för resenärer att hitta sin transport, även i en tidspressad situation. De stationer som har undersökts är Uppsala och Västerås, men konceptförslaget ska även kunna tillämpas på andra stationer. Platsstudier och omvärldsanalys har legat som huvudpunkt för insamlande av data. Platsanalys och observation har gett mig en förståelse över platsens styrkor och svag- heter. Utifrån omvärldsanalysen har platsernas olika aktörer och riktlinjer tagits fram, den har även gett en överblick om hur andra stationer ser ut. Undersökningarna tillsammans med teorierna har gett ett resultat som har varit stöd för det fortsatta arbetet samt i utveckling av mitt konceptförslag. Det som tydligt framkommer är att en konsekvent skyltning är att föredra. Informationen på platserna är varken konsekvent eller samlad, detta ökar behovet av att söka och större ansträng- ning krävs. Slutsatsen av arbetet är att en konsekvent skyltning, tydlig information och rätt place- ring kan öka vårt sätt att navigera. Genom en konsekvent skyltning kan vi skapa igenkänning som kan hjälpa resenärer att förstå vilken information som hör ihop. Det finns många sätt att navigera och vi tar till oss information olika. Därför är det viktigt att se över behoven som kan finnas för just den platsen. I stationsmiljöer är det mycket olika information en resenär kan behöva för att hitta sin transport, detta varierar beroende på vilken information de har sen tidigare. En informationspunkt kan därför bli en viktig del för navigering i en sådan miljö, då det finns möjlighet att välja ut den informationen som behövs för just sitt ändamål. Denna punkt kan tillsammans med andra skyltar knyta ihop systemet till en helhet och på så sätt underlätta navigeringen. Förslaget har enbart visualiserats genom bilder och har därför inte testats i verkligheten.

Detta är ett examenarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med arbetar har varit att ta fram ett taktilt hjälpmedel för personal och applicera det efter rumsliga element och utformningen på ett nyproducerat demensboende respektive ett äldre byggt demensboende. Arbetet har skett med utgångsläget i två vård och omsorgsboenden tillhörande Hallsbergs kommun, där demensenheterna har varit i centrum. Arbetet grundar sig i teorier inom kognition, wayshowing, rumsliga element, zoner och tidigare forskning inom demens. Tillsammans med genomförda metoder som litteraturstudier, platsanalyser, intervju med personal och användartest har information och användarbehov identifierats. Det insamlade materialet resulterade i ett digitalt tredimensionellt designförslag för att presentera hur ett taktilt wayshowingsystem kan appliceras på olika typer av boenden för att underlätta personalens arbete och skapa gynnande miljö för dementa, oberoende om de befinner sig på ett nyproducerat eller äldre byggt boende.