<p>Vår kandidatuppsats syftar till att undersöka stations- samt väntsalsmiljön vid Göteborgs järnvägsstation. Vi har valt att genom en kvalitativ undersökning belysa hur affärs- och turistresenärerna upplever stationsmiljön samt vilka behov de har.</p><p>Göteborgs resecentrum har idag omkring 40 000 besökare varje dag, vilket ställer stora krav på tjänstemiljön som förvaltas av Jernhusen AB. Väntsalsfunktionen på stationen sköts av ett dotterbolag till Jernhusen AB som heter SRAB. Många av affärs- och turistresenärernas behov är gemensamma, som till exempel behovet av toaletter, matställen och sittplatser.</p><p>Hos turistresenärer kan även andra behov dyka upp, som till exempel att lätt kunna göra sig av med bagage samt information om staden och dess sevärdheter. En målgrupp som affärsresenärer har ett större behov av en arbetsvänlig miljö än många andra resenärer. En tjänstemiljö som lyckas tillfredsställa resenärerna medför att resenären spenderar mer tid i väntsalen och därmed kan även mer pengar bli spenderas. Tjänstemiljön påverkar även till hur nöjd en kund blir med en tjänst. Om stationsmiljön är alltför oattraktiv kan det leda till att resenären blir missnöjd och därmed kan hela resenärens reseupplevelse försämras. Alla de resenärer som vi intervjua vid järnvägsstationen i Göteborg är mycket positivt inställda till den. Resenärerna anser att stationen har en av de bättre stationsmiljöerna i Sverige. Det som de anser positivt med stationen i Göteborg är att tjänstemiljön är genomtänkt och att den uppfyller nästan alla deras behov. De viktigaste funktionerna för en väntsalsmiljö är enligt resenärerna att det finns caféer, kiosker samt restauranger. Vilket är något som Göteborgs järnvägsstation har gott om. Dock finns en del saker som kan förbättras, som till exempel en mer avdelad miljö med lägre ljudnivå samt bekvämare sittplatser. Detta är exempel på kvalitetshöjande faktorer som skulle göra resenärernas väntan mer gemytlig.</p>

Vår kandidatuppsats syftar till att undersöka stations- samt väntsalsmiljön vid Göteborgs järnvägsstation. Vi har valt att genom en kvalitativ undersökning belysa hur affärs- och turistresenärerna upplever stationsmiljön samt vilka behov de har. Göteborgs resecentrum har idag omkring 40 000 besökare varje dag, vilket ställer stora krav på tjänstemiljön som förvaltas av Jernhusen AB. Väntsalsfunktionen på stationen sköts av ett dotterbolag till Jernhusen AB som heter SRAB. Många av affärs- och turistresenärernas behov är gemensamma, som till exempel behovet av toaletter, matställen och sittplatser. Hos turistresenärer kan även andra behov dyka upp, som till exempel att lätt kunna göra sig av med bagage samt information om staden och dess sevärdheter. En målgrupp som affärsresenärer har ett större behov av en arbetsvänlig miljö än många andra resenärer. En tjänstemiljö som lyckas tillfredsställa resenärerna medför att resenären spenderar mer tid i väntsalen och därmed kan även mer pengar bli spenderas. Tjänstemiljön påverkar även till hur nöjd en kund blir med en tjänst. Om stationsmiljön är alltför oattraktiv kan det leda till att resenären blir missnöjd och därmed kan hela resenärens reseupplevelse försämras. Alla de resenärer som vi intervjua vid järnvägsstationen i Göteborg är mycket positivt inställda till den. Resenärerna anser att stationen har en av de bättre stationsmiljöerna i Sverige. Det som de anser positivt med stationen i Göteborg är att tjänstemiljön är genomtänkt och att den uppfyller nästan alla deras behov. De viktigaste funktionerna för en väntsalsmiljö är enligt resenärerna att det finns caféer, kiosker samt restauranger. Vilket är något som Göteborgs järnvägsstation har gott om. Dock finns en del saker som kan förbättras, som till exempel en mer avdelad miljö med lägre ljudnivå samt bekvämare sittplatser. Detta är exempel på kvalitetshöjande faktorer som skulle göra resenärernas väntan mer gemytlig.

Detta examensarbete är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Ämnet som studerats är orienterbarhet i stationsmiljöer med syfte att utveckla navigeringsmöjligheter på stationer vid byte mellan olika färdmedel. Därför har ett konceptförslag tagits fram som ska underlätta för resenärer att hitta sin transport, även i en tidspressad situation. De stationer som har undersökts är Uppsala och Västerås, men konceptförslaget ska även kunna tillämpas på andra stationer. Platsstudier och omvärldsanalys har legat som huvudpunkt för insamlande av data. Platsanalys och observation har gett mig en förståelse över platsens styrkor och svag- heter. Utifrån omvärldsanalysen har platsernas olika aktörer och riktlinjer tagits fram, den har även gett en överblick om hur andra stationer ser ut. Undersökningarna tillsammans med teorierna har gett ett resultat som har varit stöd för det fortsatta arbetet samt i utveckling av mitt konceptförslag. Det som tydligt framkommer är att en konsekvent skyltning är att föredra. Informationen på platserna är varken konsekvent eller samlad, detta ökar behovet av att söka och större ansträng- ning krävs. Slutsatsen av arbetet är att en konsekvent skyltning, tydlig information och rätt place- ring kan öka vårt sätt att navigera. Genom en konsekvent skyltning kan vi skapa igenkänning som kan hjälpa resenärer att förstå vilken information som hör ihop. Det finns många sätt att navigera och vi tar till oss information olika. Därför är det viktigt att se över behoven som kan finnas för just den platsen. I stationsmiljöer är det mycket olika information en resenär kan behöva för att hitta sin transport, detta varierar beroende på vilken information de har sen tidigare. En informationspunkt kan därför bli en viktig del för navigering i en sådan miljö, då det finns möjlighet att välja ut den informationen som behövs för just sitt ändamål. Denna punkt kan tillsammans med andra skyltar knyta ihop systemet till en helhet och på så sätt underlätta navigeringen. Förslaget har enbart visualiserats genom bilder och har därför inte testats i verkligheten.