Alla kan känna en ovisshet med att befinna sig ensam på en busshållplats en sen kväll när det är mörkt ute. Däremot att inte tillämpa god belysning eller ett funktionellt vägledningssystem för att ens försöka bidra till ökad trygghetskänsla, är idag många busscentralers sanning. Busshållplatser i stadsområden står ofta inför en myriad av utmaningar som kan påverka övergripande effektivitet, säkerhet och användarupplevelse. En framträdande problematik härstammar från det stora antalet bussar som verkar inom en begränsad yta. Det stora antalet bussar kan leda till trängsel, vilket gör det svårt att upprätthålla ett smidigt trafikflöde både inom hållplatsen och på omgivande gator. Denna studie fokuserar på att utforma ett designförslag med hjälp av ljusdesign och wayfinding, för att främst skapa en känsla av trygghet för unga kvinnor som använder sig av busscentralen. Målgruppen för arbetet är unga kvinnor mellan  18-30 år, eftersom idag är det dem som ligger i framkant med att framhålla deras upplevelse av otrygghet när de vistas utomhus ensamma när det är mörkt. Denna eviga plågsamma väntan är ett examensarbete inom ämnet för Informationsdesign och Rumslig gestaltning. Syftet med det slutgiltiga designförslaget är att uppmärksamma vilka brister den nuvarande busscentralen har och vilka åtgärder som borde tas, för en tryggare upplevelse.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag på utformning av en utomhusutställning på Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur målgruppen 3-10-åringar kan stimuleras och ledas genom utställningen. I arbetet ingår även en lekfull gestaltning av 16 utställningskomponenter i form av bostäder åt vanligt förekommande sörmländska djur. För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts på barn i lekmiljöer. Jag har även gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen. De vuxnas inställning spelar stor roll för omfattningen av barnets utforskning i lekmiljön. Teoretiskt material är inhämtat från utvecklingspsykologin, muntlig berättarkultur, teorier om lekmiljöer, utställningsdesign och wayshowing. Examensarbetet har resulterat i ett utställningskoncept där de lekfulla bostäderna tolkats utifrån djurordspråk. Dessa har visualiserats med hjälp av idéskisser och fotorealistiska vyer. Vid varje bostad finns det en skylt i form av en lucka i marken. Skyltarna innehåller lättsam information om de olika djuren. Min tolkning är att en utställning med en komplex målgrupp bör innehålla flera ingångspunkter för att bereda möjlighet att stimulera personer som befinner sig i väldigt skilda utvecklingsstadier. Detta kräver utprovningar och vidare forskning. Studien lämnar även öppet för vidare forskning kring fenomen att följa strömmen på lekplatsen. Leker barnen vid de lekredskap de finner roligast eller leker de där flest andra barn är? / This thesis presents my proposal for the design of an outdoor exhibition concept at Parken Zoo in Eskilstuna. The study intend to investigate the potential to guide and stimulate a complex target group of 3-10 year olds. This assignment also includes the designing of the exhibition components, in the form of 16 playful accommodations for some common animals in Södermanland. Several observations of children in playgrounds have taken place in order to collect data. My empirical studies also include an introspection and regular contact with the Zoo. My studies have shown that children seem to be attracted by play equipment that invites to activity. Also, the playing often occurs in the spatiality between the playing devices. The adults’ attitudes play a major part in the child’s exploration process. Theoretical data was obtained from developmental psychology, storytelling culture, theories of play environments, exhibition design and wayshowing. The work has resulted in an exhibition concept, in which the playful accommodations are interpreted upon animal sayings. These have been visualized by rough sketches and photo-realistic views. At each accommodation there is an information sign underneath a shutter. The signs include easy-going information about the different animals. My interpretation is that an exhibition of a complex target group should include multiple entry points to provide an opportunity to reach people from many different age groups. This will although require testing on the target group for further research.The study also leaves open for further research into the phenomena of going with the flow on the playground. Do children choose their preferred playground equipment based on what they find fun or based on where most of the other children are?

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har skett på Vårdcentralen Linden i Katrineholm, där patienter har svårt att hitta till rätt väntrum. Syftet med mitt examensarbete har varit att förtydliga orienterbarheten till väntrummen på vårdcentralen. Ett gestaltningsförslag ska skapas som ska underlätta för patienter att hitta till rättväntrum. I studien har metoder som rumsanalys, enkäter och kvalitativa intervjuer använts för att få en uppfattning om patienters upplevelser på vårdcentralen. Genom metoderna visade det sig att bl.a. många föredrog att få information omväntrum när man är på plats. Resultat från litteraturstudier och insamlad empirin har därefter lett till ett gestaltningsförslag som ska fungera som en röd tråd från incheckning till väntrummen. / This is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The study has been done in Vårdcentral Linden, a health centre in Katrineholm, where patients have been experiencing difficulty finding their way to the right waiting room. The purpose of this thesis has been to improve orientation to the waiting rooms in the health centre. A design proposal will be made to make it easier for patients to find the right waiting room. In this study, methods such as space analysis, surveys and interviews have been used to get an idea of the patient’s experiences at the health centre. The methods showed that, for instance, many people preferred to get information about waiting rooms while on the spot. Results from literature studies and analysis of collected data have subsequentlyled to a design proposal that will act as a “red thread” from the check-in area to the waiting rooms.

Denna studie undersöker hur rumslig informationsdesign och teorier inom wayfinding, kan stärka befintlig vägvisning i en offentlig inomhusmiljö/publik lokal. Platsen som undersökts är huvudentrén till Mälarsjukhuset i Eskilstuna och den primära målgruppen i studien är förstagångsbesökare, medans den sekundära målgruppen är personal som arbetar på sjukhuset. Syftet med projektet är att underlätta och tydliggöra orienterbarheten från huvudentrén på Mälarsjukhuset, då region Sörmland har uppmärksammat brister i vägvisning och trygghetsskapandet, vilket har lett till en osäkerhet för besökare samt en arbetsbelastning hos vård- och servicepersonal. Genom platsanalys, notationer, litteraturstudier, intervju och digitala navigeringstest har ett gestaltningsförslag presenterats i en digital 3D-modell. Resultatet av studien har sammanfattats i en lista, med riktlinjer som tillgodoser navigering i offentliga miljöer. Det är viktigt att vägvisningselement finns tillgängligt i flera olika nivåer, för att tillgodose olika individers strategival i wayfindings-processer. En miljö som är lätt att överblicka underlättar det visuella sökandet och kan skapa en trygghet hos användaren. En hierarki, delad mellan de viktigaste funktionerna i rummet hjälper det visuella sökandet. / The purpose of this study is to examine how spatial information-design and theories of wayfinding could be of help in order to strengthen existing navigation systems in public and indoor areas. The examined area is the main entrance of Mälarsjukhuset (Eskilstuna`s regional hospital), and the primary target group is first time visitors, while the secondary group is the staff at the hospital. The aim of the study is to clarify and improve the navigation system in the main entrance area, because of flaws that the region of Sörmland has observed in that navigation system. They also observed that the main entrance area fails to make first time visitors feel safe and well informed, which has also led to an increased workload for staff members. A site analysis, notations, litterateur study, interviews and several digital navigation tests, have all laid the foundation for a design proposal in the form of a 3D-modell. The result of the study has been summarized in a list, with guidelines to cater to the needs of public environments. It is important that the element of navigation is available on several different levels, to allow for the different individual strategical choices that visitors might make in their wayfinding processes. An environment that has a good overview facilitates visual searching, which creates a sense of security for the visitor. A hierarchy split between the most important functions in a room also aids visual searching.

Att känna och höra sin väg är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur synskadades möjligheter ser ut när det kommer till orientering i en urban stadsmiljö och hur taktila ledstråk kan användas i kombination med ljud för att samspela med den fysiska miljön på ett större öppet torg. Undersökningen har utgått från Stora torget i Västerås för att ha en fysisk plats att koppla arbetet till. Arbetet har utförts för att stödja personer med synnedsättning på en plats där det kan upplevas svårt att navigera sig.  Material har samlats in med metoder som platsanalys, observation och intervjuer för att försöka skapa förståelse för synskadades möjligheter till orientering och hur förutsättningarna i den fysiska miljön ser ut. Resultaten hjälpte till att ringa in ett område för arbetet, frågeställningarna har speglats i teorier om stadens struktur, auditiv perception, ljudmiljöer och även de förutsättningar som finns i den byggda miljön som synskadade kan använda i orienteringssyfte. Det samlade materialet från studier av undersökningar och teorier har sedan använts som grund till gestaltningsförslaget. Genom tillägg i den befintliga miljön har nya vägar skapats i syfte att främja inkludering, bidra till ökad tillgänglighet och en känsla av trygghet vid orientering. / To hear and feel your way is a thesis in Information design with emphasis on spatial design. The purpose with this work is to investigate the posibilities for people with visual impairment when it comes to orientation in an urban environment, and how tactile guide pathways can be used in combination with sound to interact with the physical environment in an large square. The investigation was based on Stora torget in Västerås to have a physical place to connect the work to. The work has been carried out in order to support people with visual impairments in an urban space where it can be difficult to navigate.  Material has been collected using methods such as site analysis, observation and interviews to try to create an understanding for the possibilities of visually impaired persons for orientation, and how the conditions looks like in the psysical environment. The results helped framing the area for the work, the questions were reflected in theories like city structure, auditory perception, sound environments and also the conditions that exist in the built environment that visually impaired can use for orientation purposes. The collected material from the studies with methods and theories has then been used as the basis for the design proposal. Through additions to the existing environment, new ways has been created with the aim to promoting inclusion, contributing to increased accessibility and a sense of security in orientation.

This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen.  I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.

This is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of the study is to design a design proposal that will facilitate orientation in grocery stores for visually impaired people. According to SRF (National Association of the Visually Impaired) (2016), people with this disability find it more difficult to go through grocery shopping. This is because it is difficult to find goods in grocery stores.  In the study, two design proposal were used. These two tests were built on inspiration from other methods, including location analysis, shadowing and more. The first test resulted in insight into the difficulty of finding goods. The second test is a test method used to gain an understanding of the design proposal. Based on the collected theories and empirical data, a design proposal was created to guide the visually impaired to the various departments found in stores. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att designa en gestaltningsförslag som ska underlätta orienteringen i matbutiker för synskadade personer. Enligt SRF (Synskadades Riksförbund) (2016) har personer med denna nedsättning svårare att genomgå dagligvaruhandel. Detta beror på att man har svårt att hitta varor i matbutiker.  I studien användes det två tester. Dessa två tester byggdes av inspiration från andra metoder, bland annat av platsanalys, shadowing och med mera. Första testet resulterade inblick om svårigheten att hitta varor. Andra testet är en testmetod som används för att få förståelse om designförslaget. Utifrån de insamlade teorierna och empirin skapades det fram en gestaltningsförslag som ska vägleda synskadade till de olika avdelningarna som finns i butiker.

Detta examensarbete är skrivet inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studiens syfte har varit att utforska hur offentliga konsten kan bidra vid navigationen i en komplex exteriör miljöer. I detta fall ett bostadsområde utanför Strängnäs med likartad bebyggelse. Observationen har varit den avgörande faktorn vid val av plats och ämnesområde. Med en avsaknad av konst eller andra rumsliga attribut, som skapar identifikation, har besökare och förbipasserande haft svårare att orientera sig vid den observerade platsen. Arbetet presenterar tillvägagångssättet och resultaten som ligger som grund för gestaltningsförslaget. Den vetenskapliga förankringen vilar på empirisk data, litteraturstudier samt utförda metoder.  Metoderna som utförts i studien är platsanalys, observation, kvantitativ och kvalitativ intervju, omvärldsanalys, fokusgruppsarbete, prototyparbete i samverkan med fokusgrupp, och eget idégenererande vid gestaltande.  Platsens behov och rörelsemönster har observerats och analyserats. Fakta kring offentlig konsts tillblivelse och vad den kan bidra med har tagits fram genom intervju, litteratur samt med fokusgruppens samverkan. Gestaltningen föreslår hur offentlig konst kan underlätta navigation i bostadsområden av detta slag. Samt undersöker vilken slags gestaltning som kan vara mera gynnsamt för platsen i detta sammanhang. Gestaltningsförslaget presenteras genom bilder, text och kartor. Ambitionen genom detta arbete har varit att ta vara på informationsdesignens olika kvaliteter till en helhet av värde. / This thesis is written in information design with a focus on spatial design. The purpose of the study has been to explore how public art can contribute to navigation in a complex exterior environment. In this case, a residential area outside Strängnäs with similar buildings. The observation has been the decisive factor when choosing a place and subject area. With a lack of art or other spatial attributes, which create identification, visitors and passers-by have had more difficulty orienting themselves at the observed site. The work presents the approach and results that form the basis for the design proposal. The scientific basis is based on empirical data, literature studies and performed methods. The methods performed in the study are site analysis, observation, quantitative and qualitative interview, external analysis, focus group work, prototype work in collaboration with focus group, and own idea generation in design. The site's needs and movement patterns have been observed and analyzed. Facts about the creation of public art and what it can contribute have been produced through interviews, literature and with the focus group's collaboration. The design suggests how public art can facilitate navigation in residential areas of this kind. And examines what kind of design can be more favorable for the place in this context. The design proposal is presented through pictures, text and maps. The ambition through this work has been to take advantage of the various qualities of information design to a whole of value.

Denna studie handlar om hur man med färg och rumslig formgivning kan öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö, med fokus på huvudentrén. Studien är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktningen rumslig gestaltning. Platsen för studien har varit huvudentrén på Avesta lasarett. Huvudentréhallen på Avesta lasarett upplevs idag som trång och uppfyller inte de behov som finns. Syftet med studien har varit att med hjälp av tidigare forskning och teorier, samt empiriska studier, hitta ett sätt att öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö. Detta med hjälp av en rumslig formgivning och ett skyltsystem som stödjer entréns funktioner och aktiviteter. Vilket ska bidra till att underlätta för besökare att hitta rätt i en ansträngande och stressig situation som ett sjukhusbesök kan innebära. Teorierna som studien grundar sig i behandlar wayfinding och wayshowing, kognition, det fysiska rummet, teorier om hälsa och välmående, samt teorier om färg och färgkodning. Metoderna som använts för den empiriska datainsamlingen är platsanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Arbetet har resulterat i ett färgkodningssystem som tillämpats i det befintliga skyltsystemet samt i rumsutformningen. Detta för att skapa en visuellt strukturerad huvudentré där vägledande skyltar samspelar med rummet och dess användningsområden. / This study is about how colour and spatial design can increase the orientation in a hospital environment, focusing on its main entrance. The study is a degree project in Information Design, with a focus on spatial design.  The location of the study has been the main entrance to Avesta hospital. The main entrance hall of Avesta hospital is today perceived as cramped and does not meet the needs. The aim of the study has been to find ways to increase the orientability of a hospital environment with the help of previous research and theories, as well as empirical studies. This is done using a spatial design and a sign system that supports the entrance functions and activities. Which, in turn, will help to make it easier for visitors to find the right way in an exhausting and stressful situation that a hospital visit may involve.  The theories which the study is based on deals with wayfinding and wayshowing, cognition, physical space, theories of health and well-being, as well as theories of color and color coding. The methods used for the empirical data collection are site analysis, observations and qualitative interviews.  The work has resulted in a color coding system which is being applied in the existing sign system as well as in the room layout. This is to create a visually structured main entrance where indicative signs interact with the design of the room and its uses.

Detta examensarbete går ut på att undersöka på vilket sätt matbutiker kan utformas för att underlätta för besökarna att hålla avstånd och undvika trängsel i syfte att minska spridning av virus. Fokuset i studien ligger på rumslig utformning i kombination med visuell information. Insamlade teorier samt användandet av metoder som platsanalys, benchmarking, observationer, behavioral mapping, intervju samt fokusgrupp, har gett förståelse för vad problemet skulle kunna vara och vad som krävs för att ge rätt förutsättningar för butiksbesökare att undvika trängsel. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag tagits fram på hur rumslig utformning och visuell information kan användas i butiker för att styra flödet. Gestaltningsförslaget består av enkelriktade vägar med tillhörande information som vägleder besökarna genom butiken. / This thesis aims to investigate how grocery stores can be designed to make it easier for visitors to keep their distance and avoid crowding in order to reduce the spread of viruses. The focus of the study is on spatial design in combination with visual information. Collected theories as well as the use of methods such as location analysis, benchmarking, observations, behavioral mapping, interview and focus group, have provided an understanding of what the problem could be and what is needed to create the right conditions for shop visitors to avoid crowding. Based on this, a design proposal has been developed on how spatial design and visual information can be used in stores to control the customer flow. The design proposal consists of one-way paths with associated information that guide visitors through the store.