Viral infections account about 80 % of all infections that preschool children suffer from. Many researches have shown that infectious diseases spread easily in environments where many individuals live in a limited space at the same time. Coronavirus disease 2019 (Covid19) is a new virus discovered in Wuhan city of China, that can cause serious respiratory problems and the infection can easily spread between people. The Swedish Public Health Authority has developed hygiene recommendations to reduce the risks of infection and limit the spread of the coronavirus by having good hygiene routines as well as social distance. The purpose of my study was to highlight hygiene and infection prevention work in preschools from different parts of Sweden. The study examined similarities and differences between the southern, the central and the northern part of the country regarding hygiene work in preschools during the pandemic. To answer the questions, a survey about hygiene work was sent to pedagogues at preschools in different municipalities. The results of the survey showed both similarities and differences between preschools in different parts of the country and indicated that the knowledge among pedagogues is high when it comes to general hygiene practices. The study showed deficiencies in the use of disinfectant by preschool children. Maintaining the same level of hygiene in preschools may have good effects and can reduce infections caused by pathogenic microorganisms other than coronavirus

The COVID-19 pandemic is ongoing and global. A difficult situation affecting health and economy in all parts of the world. The need for and demand of accurate, trustworthy and efficient communication has never been more important. Understanding the importance and impact that media has when it comes to conveying their messages to various target groups is critical. The ability of individuals taking responsibility for implementing political ambitions depends entirely on communication. The time period chosen was March 2020 to March 2021. The purpose of this study is to examine the debate on whether there has been a shift of responsibility from individuals to the government, when it comes to managing the spread of COVID-19. It specifically focusses on the media’s role and responsibility in conveying fact-based messages for a desired shift towards more individual responsibility in reducing the spread of the pandemic. Debate articles and editorials were the main research base in determining if a shift has taken place or not. The study combines quantitative and qualitative techniques by examining COVID-19 issues in five Swedish newspapers. The research was condensed to in depth studies of 54 articles. Focusing on three keywords, namely: covid, corona and spread, both quantitative and qualitative conclusions could be made. In conclusion, it is not possible to draw any general assumption to whether there has occurred a shift of responsibility or not.

Bakgrund: Den snabba spridningen av COVID-19 viruset har inneburit förändringar i röntgensjuksköterskors arbetsmiljö, men det finns inte många studier kring röntgensjuksköterskans arbetsmiljö under en pandemi.  Syfte: Studiens syfte var att belysa hur röntgensjuksköterskor upplever sin arbetsmiljö under pågående pandemi. Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i denna studie och data samlades in via en enkätundersökning. Urvalet var riktad till röntgensjuksköterskor som urvalsgrupp. Enkäterna (n=100) distribuerades ut på två universitetssjukhus i två olika län. Totalt 58 (universitetssjukhus A=30 och universitetssjukhus B=28) röntgensjuksköterskor svarade på enkäterna.  Resultat: Arbetsbelastningen har ökat i samband med pandemin, men röntgensjuksköterskor beskrev situationen som hanterbar. Att få information och stöd från sin arbetsgivare ansågs vara viktiga trygghetsaspekter för röntgensjuksköterskorna.  Fler röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus B hade fått obekväma arbetstider på grund av personalbrist jämfört med röntgensjuksköterskor på universitetssjukhus A. Totalt 46 (79,3%) röntgensjuksköterskor från både universitetssjukhus A och B upplevde att deras arbetsmiljö hade påverkats under pandemin på ett negativt sätt.  Faktorerna som påverkade röntgensjuksköterskornas arbetsmiljö mest var: 1) de var oroliga över att bli smittade och föra smittan vidare till andra, 2) kände sig mer stressade och 3) de var trötta och slitna på grund av att de inte kunde återhämta sig helt.  Slutsats: Generellt upplevde röntgensjuksköterskor att pandemin har påverkat deras arbetsmiljö på ett negativt sätt. Vidare studier behövs för ta reda på hur arbetsrutiner kan förbättras samt hur bättre beredskap skulle kunna spela en viktig roll i röntgensjuksköterskans arbetsmiljö. / Background: The rapid spread of the COVID-19 virus has led to changes in the radiographer’s work environment, but there are not many studies regarding radiographers work environment during a pandemic. Purpose: The purpose of the study was to find out how radiographers experience their work environment during the pandemic. Method: A qualitative research method was used in this study and data were collected via a questionnaire. The selection was aimed at radiographers as a group. The questionnaires (n=100) were distributed to two university hospital in two different counties. A total of 58 (hospital A=30 and hospital B=28) radiographers responded to the questionnaires. Results: The workload increased during the pandemic, but radiographers considered the situation manageable. Receiving information and support from their employer was considered an important safety aspect. Several of the radiographers at hospital B had uncomfortable working hours due to the staff shortage, compared with radiographers at hospital A. A total of 46 (79,3%) radiographers from both hospital A and B experienced that the work environment had been negatively affected during the pandemic. Factors that affected radiographers mostly: 1) they were worried about becoming infected and spreading the infection, 2) they felt more stressed and 3) they were tired because they could not fully recover. Conclusion: In general, radiographers felt that the pandemic had a negative effect on the work environment. Further studies are necessary to find out how the work routines can improve and how better preparedness could play an important role in the radiographer’s work environment.

Bakgrund:Innebörden av multiresistenta bakterier beskrivs samt de vanligaste orsaker till smittspridning inom sluten vården. Sjuksköterskans har ett ansvar i sin roll gällande vårdmiljö, omvårdnad och teamarbete för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier där en stor vikt ligger i de basala hygienrutinerna. Upplevelsen hos patienter som bär på en smitta samt vårdpersonalens uppfattning av att vårda patienter med bekräftad smitta lyfts.Syfte:Syftet är att beskriva sjuksköterskans arbete för att begränsa och förebygga smittspridning av MRSA inom slutenvården.Metod:Arbetet har utförts som en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar varav sex kvantitativa artiklar och nio kvalitativa artiklar.Resultat:Ett tema som är kopplat till de flesta delar i resultatet är goda basala hygienrutiner, och att vikten av en följsamhet till det är av stor betydelse för att förhindra smittspridningen. Det finns behov av mer kunskap som krävs för att en god och säkervård ska vara möjligt hos vårdpersonal och för att kunna arbeta förebyggande för smittspridning.Slutsats:Det visade sig i litteraturöversikten att det finns en stor okunskap hos vårdpersonalen gällande MRSA, smittvägar och rutiner kring vård av patienter som är bärare av MRSA.Dessa patienter behöver få rätt kunskap för att kunna förhindra smitta. Tydliga rutiner, utbildningar och bredare kunskap inom ämnet behövs hos vårdpersonalen. Det kan vara aktuellt att lyfta ämnet inom samtliga vårdavdelningar och ge interna utbildningar så att vårdpersonal ges möjlighet till rätt kunskap för att kunna ge en säker vård och även känna sig trygga i vårdandet av patienter med MRSA. / Background:The meaning of multi-resistant bacteria is described as well as the most common causes of infection in inpatient care. The nurse has a responsibility in the role regarding the care environment, nursing and teamwork to prevent the spread of multi-resistant bacteria where a great importance lies in the basic hygiene routines. The experience of patients carrying an infection and the care staff's perception of caring for patients with confirmed infection is raised.Aim:The purpose is to describe the nurse's work to limit and prevent the spread of MRSA in inpatient care.Method:This literature review was based on 15 scientific articles, of which six are quantitative articles and nine qualitative articles.Results:A theme that is linked to most parts of the result is good basic hygiene routines, and that the importance of compliance with it is of great importance to prevent the spread of infection. There is a need for more knowledge that is required for good and safe care to be possible with healthcare staff and to be able to work preventively for the spread of infection.Conclusion:The literature review show a lack of knowledge among healthcare professionals regarding MRSA, spread of infection and routines regarding care of patients carrying MRSA. These patients need correct information and knowledge to be able to prevent infection. Clear routines, training and broader knowledge in the subject are needed among the care staff. It may be relevant to raise the topic in all care departments and provide internal training so that care staff are given the opportunity for the right knowledge to be able to provide safe care and feel safe in the care of patients with MRSA.

Detta examensarbete går ut på att undersöka på vilket sätt matbutiker kan utformas för att underlätta för besökarna att hålla avstånd och undvika trängsel i syfte att minska spridning av virus. Fokuset i studien ligger på rumslig utformning i kombination med visuell information. Insamlade teorier samt användandet av metoder som platsanalys, benchmarking, observationer, behavioral mapping, intervju samt fokusgrupp, har gett förståelse för vad problemet skulle kunna vara och vad som krävs för att ge rätt förutsättningar för butiksbesökare att undvika trängsel. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag tagits fram på hur rumslig utformning och visuell information kan användas i butiker för att styra flödet. Gestaltningsförslaget består av enkelriktade vägar med tillhörande information som vägleder besökarna genom butiken. / This thesis aims to investigate how grocery stores can be designed to make it easier for visitors to keep their distance and avoid crowding in order to reduce the spread of viruses. The focus of the study is on spatial design in combination with visual information. Collected theories as well as the use of methods such as location analysis, benchmarking, observations, behavioral mapping, interview and focus group, have provided an understanding of what the problem could be and what is needed to create the right conditions for shop visitors to avoid crowding. Based on this, a design proposal has been developed on how spatial design and visual information can be used in stores to control the customer flow. The design proposal consists of one-way paths with associated information that guide visitors through the store.

Med dagens transportteknik är det enkelt för stadsplanerare att importera exotiska träd från hela världen. Med importerade plantor finns dock risk att det följer med nya trädsjukdomar och skadegörare till länder där dessa sjukdomar ej funnits tidigare. När nya skadegörarna väl har etablerat sig på stadsträden är näst steg spridning till omgivande skogar. Förutom skador på skogsekosystem kan dessa skadegörare orsaka stora ekonomiska förluster. Syftet med studien var att identifiera möjliga risker för introducering av nya trädskadegörare till svenska skogar och jämföra hur stor andel importerat planteringsmaterial som används i olika delar av Sverige. I materialet från totalt sex städer upptäcktes brister i dokumentation av planterade träd, framför allt saknades information om planteringsmaterialetsursprungsland. Ett bättre registreringssystem behövs för att proaktivt kunna minska risker att främmande trädsjukdomar och skadegörare kan etablera sig i Sverige.

Ambulanssjuksköterskorna ansvarar för omvårdnad, bedömning, symtomlindring och behandling för patienter som påträffas i den prehospitala vårdmiljön. Viruset Sars-cov-2 (Covid-19) orsakade en pandemi i modern tid. Ambulanssjuksköterskornas vardag förändrades och vårdmötet med misstänk Covid-19-smittade patienter blev en utmaning. Det finns viss forskning om Covid-19 och mötet med annan hälso-och sjukvårdspersonal men begränsad forskning utifrån ambulanssjuksköterskans perspektiv och det prehospitala vårdmötet. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av vårdmötet med misstänk Covid-19-smittade patienter. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Totalt deltog elva ambulanssjuksköterskor varav två av dem hade två specialistsjuksköterskeutbildningar. Ambulanssjuksköterskornas erfarenhet inom ambulanssjukvård varierade mellan 4 och 27 år. Intervjuerna skedde i form av semistrukturerade intervjuer och den insamlade datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde rädsla att själva drabbas av Covid-19 eller föra smittan vidare till sina anhöriga samt en osäkerhet kring hur vårdmötet skulle ske. Det upplevdes vara svårt att hålla sig uppdaterad kring nya riktlinjer och kommunikationssvårigheter uppkom vid användning av skyddsutrustning. Med tiden samlade ambulanssjuksköterskorna på sig erfarenhet av vårdmötet med misstänk Covid-19-smittade patienter vilket bidrog till trygghet och att självskyddet förbättrades. / The ambulance nurses are responsible for nursing,assessment, symptom relief and treatment for patients encountered in the pre-hospital care environment. The virus Sars-cov-2 (Covid-19) caused a pandemic in modern times. The ambulance nurses' everyday life changed and the care meetings with suspected Covid-19-infected patients became a challenge. There are some research on Covid-19 and the meeting with other healthcare personnel, but there is limited research from the ambulance nurse's perspective and the pre-hospital meeting. The purpose of the study was to describe the ambulance nurses' experience of the care meetings with suspected Covid-19-infected patients. A qualitative interview study with an inductive approach was used. A total of eleven ambulance nurses participated, of which two of them had two specialist education in nursing. The ambulance nurses' experience in ambulance care varied between 4 and 27 years. The interviews took place in the form of semi-structured interviews and the collected data were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. The result showed that the ambulance nurses experienced fear of contracting Covid-19 themselves or passing the infection on to their relatives, as well as an uncertainty about how the care meetings would happen. It was perceived to be difficult to stay updated on new guidelines and communication difficulties arose when using protective equipment. Over time, the ambulance nurses gathered experience of the care meeting with suspected Covid-19-infected patients, which contributed to a feeling of safety and the nurses that self-protection improved.

Bakgrund: Ett av de största globala hoten idag är multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är resistenta mot antibiotika. När en patient blir smittad av MRSA- bakterien räknas det som en vårdskada då patienten har smittats inom vården. En smittspridning av MRSA-bakterier kan leda till allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Ju mer MRSA-bakterier sprids desto svårare blir det att bota bakterieinfektioner med hjälp av antibiotika som är vanligt inom vården. Trots att det finns riktlinjer kring hur spridningen av MRSA ska förebyggas är det fortfarande ett stort problem inom sjukvården idag. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan minska smittspridning av MRSA i vårdpersonalens omvårdnadsarbete. Metod: Detta arbete har utförts genom att använda en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som minskar smittspridningen av MRSA inom vården är ytterligare utbildning av omvårdnadspersonal angående ämnet, en förbättring av vårdhygienrutiner, gott samarbete och kommunikation mellan personal och individuellt ansvar bland vårdpersonal.  Slutsats: Aktuella riktlinjer är inte tillräckliga för att undvika spridningen av MRSA inom vården. En minskad spridning av MRSA är möjlig om omvårdnadspersonal utbildas om ämnet, om det sker en förbättring i hygienrutiner och om personalen har ett gott samarbete med varandra och tar personligt ansvar. / Backgraound: One of the biggest global threats today is multi-resistant bacteria, thatis bacteria that are resistant to antibiotics. When a patient becomes infected with the MRSA bacterium, it counts as a healthcare injury as the patient has been infected in healthcare. A spread of MRSA bacteria can lead to serious consequences for patients' health. The more MRSA bacteria spread, the more difficult it becomes to cure bacterial infections with the help of antibiotics that are common in healthcare. Although there are guidelines on how to prevent the spread of MRSA, it is still a major problem in healthcare today. Aim: The aim was to highlight which factors reduce the spread of MRSA in the nursing staff's nursing work. Method: This work has been carried out using a literature review with both qualitative and quantitative scientific articles. Results: Factors that reduce the spread of MRSA in healthcare are further training of healthcare staff regarding the subject, an improvement of healthcare hygiene routines, good cooperation and communication between healthcare staff and individual responsibility among them.  Conclusion: Current guidelines are not sufficient to avoid the spread of MRSA in healthcare. A reduced spread of MRSA is possible if nursing staff are trained on the subject, if there is an improvement in hygiene routines and if the staff have a good collaboration with each other and take personal responsibility.

Introduktion: En god handhygien utgör grunden för att minska smittspridning av smittsamma sjukdomar. Vårdrelaterade infektioner kostar samhället mycket rent ekonomiskt och i lidande för den enskilde. Individer med funktionsnedsättning som bor på gruppbostad riskerar att drabbas om inte vårdpersonalen tillämpar de basala hygienrutinerna och är relevant ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Att analysera en befintlig självskattningsenkät avseende efterlevnad av basala hygienrutiner gällande handhygien som genomförts under våren samt hösten 2020 bland kommunanställd omvårdnadspersonal på gruppboenden inom en kommun i Stockholm. Metod: En upprepad tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ analys av en befintlig självskattningsenkät. Analysen baseras på enkätsvar med en svarsfrekvens på 78 % från personal inom kommunens 15 gruppboenden och bestod av 80 deltagare på våren respektive 81 deltagare på hösten2020. Resultat: Mellan 69 - 97,5 % av deltagarna ansåg att de följde hygienrutinerna avseende basal handhygien under år 2020. I jämförelse mellan vår och höst sågs en signifikant förbättring av användning av handsprit före omvårdnadsmoment. I studiens kvalitativa del framkom deltagarnasupplevelse av hinder i tillämpningen och dessa utgjordes bland annat av; varierad användning av handskar, ovetskap, glömska, tidsbrist, tillgänglighet samt praktiska hinder i verksamheten. Slutsats: En stor del av omvårdnadspersonalen ansåg att de följde de basala hygienrutinerna avseende handhygien men kravet på att all personal skall arbeta efter hygienrutinerna avseende handhygienuppfylls inte. Hygienutbildningen som omvårdnadspersonalen erbjuds behöver utvecklas för att främja utveckling av health literacy vilket kan bidra till en ökad förståelse för varför tillämpningen är viktig. Detta kan förbättra följsamheten till de basala hygienrutinerna. / Introduction: Good hand hygiene is the basis for reducing the spread of infections. Healthcare-related infections cost society a great deal financially and in suffering for the individual. Individuals with disabilities who live in group housing are at risk if the care staff does not apply the basic hygiene routines. Aim: Analyze an existing self-assessment survey regarding compliance with basic hygiene routines regarding hand hygiene that was carried out during the spring and autumn of 2020 among municipally employed nursing staff in group housing. Method: A repeated cross-sectional study with quantitative and qualitative analysis of an existing self-assessment survey. The analysis is based on questionnaire responses from staff with a response rate of 78%, within the municipality's 15 group homes and consisted of 80 participants in the spring and 81 participants in the autumn of 2020. Results: Between 69-97.5% of the participants considered that they followed the hygiene routines regarding basic hand hygiene during the year 2020. In a comparison between spring and autumn, a significant improvement was seen in the use of hand alcohol before nursing. The qualitative part of the study also revealed the participants' experience of obstacles, and included use of gloves, ignorance, forgetfulness, lack of time, accessibility and practical obstacles. Conclusion: A large part of the nursing staff believed that they followed the basic hygiene routines regarding hand hygiene. The hygiene training offered by the nursing staff needs to be developed to promote the development of health literacy. This can improve compliance with the basic hygiene routines.