RSV är en luftvägsinfektion som anses drabba alla barn innan de fyllt två år och kan orsaka stora problem för en del barn, särskilt underburna och barn med hjärt- och lungsjukdomar. Syftet med föreliggande arbete var att belysa: dels vilka RSV-incidensrisker och andra risker som föreligger för barn i riskgrupper som har en större benägenhet att drabbas av RSV-infektion än andra barn; dels på vilka sätt smittspridning kan förebyggas. Fjorton relevanta artiklar har påträffats via databaserna PubMed och Cinahl. De har analyserats med innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två kategorier: incidensrisk i riskgrupper och profylax samt fem underkategorier: tre rörande incidensrisk och andra risker för kända riskgrupper och två rörande olika typer av profylax. Det framkom, förutom att det fanns en större risk att drabbas av RSV om barnen tillhörde någon riskgrupp, att barn i dessa grupper även blev sjukare än andra barn. Profylaxbehandling mot RSV ansågs vara effektiv med väldigt dyr och det rådde oenighet om vilka kriterier som skulle avgöra vilka barn som skulle få viss profylax. Vårdpersonal behöver mer fortlöpande utbildning om hygien och smittspridning. Fortsatta studier inom ämnet, med inriktning på omvårdnad, vore intressant.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning råder särskilda förhållanden vilket gör att patienterna är mer utsatta för infektioner än på en vanlig vårdavdelning. Att tillämpa basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner inom intensivvården. Metod: Studien är en deskriptiv semi-strukturerad kvalitativ intervjustudie enligt metoden Critical Incident Technique och analysen är en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats av Hsieh & Shannon. Sexton intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar har intervjuats på ett regionsjukhus och ett universitetssjukhus i södra Sverige. Resultat: Utifrån totalt 102 händelser beskrivs intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet och användning av basala hygienrutiner under tre kategorier, (1) När en patient blir akut försämrad, med tre subkategorier, (2) När intensivvårdssjuksköterskan handhar invasiva hjälpmedel, med fem subkategorier och (3) I samband med olika omvårdnadssituationer, med fem subkategorier. Konklusion: Följsamheten till basala hygienrutiner brast vid akuta situationer och vid tidsbrist men även på grund av tanklöshet, lättja och okunskap. Faktorer som främjade användningen av basala hygienrutiner var tillgänglighet och ansvar för endast en patient.

<p>Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.</p><p>Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning.</p><p>Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning.</p><p>Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information.</p><p>Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.</p>

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna. Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning. Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning. Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information. Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.

No description available.

Bakgrund: Spridning av resistenta bakterier inom vården bidrar till svårbehandlade vårdrelaterade infektioner och vidareutveckling av antibiotikaresistens. Detta är ett globalt problem avseende vårdbelastning, samhällskostnader och onödigt lidande. I vårdsituationer upplever patienter att bristande kunskap, osäkerhet och rädsla från vårdpersonal är påfrestande. I sjuksköterskans arbete finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och följa riktlinjer för att motverka att patienter riskerar eller drabbas av vårdskada. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att förhindra spridning av resistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Fyra huvudteman framkom av resultatet som upplevs påverka förebyggandet av smittspridning av resistenta bakterier. Ledarskapets betydelse upplevs ha en roll avseende samverkan i team och ansvarstagande på personal, organisation och politisk nivå. Kunskap och erfarenhet har en inverkan på utförande och säkerhet i vårdarbetet. Förhållningssättet till smittspridning av resistenta bakterier upplevs vara betydande för ansvarstagande och följsamhet av riktlinjer. Arbetsmiljöns inverkan är betydande då stress, hög arbetsbelastning och bristfällig utformning av arbetsplatsen anses försvåra följsamhet av riktlinjer. Slutsats: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete kring smittspridning behöver uppmärksammas, detta för att främja patientsäkerheten och skapa en trygg och säker vård för både patienter och vårdpersonal.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan påverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver målet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena där deltagarna motiveras till vård och behandling. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och två stycken respondenter på varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten. Studien visar att deltagarna återvänder mer frekvent då vårdpersonalen genom sitt bemötande skapar förtroendefulla relationer. Vårdpersonalen kan då påbörja ett motivationsarbete som mynnar ut i ett drogfritt liv. En varierad arbetsgrupp är att föredra inom sprutbytesprogrammen för att kunna kombinera betydande faktorer för motivationsarbetet. Två av tre verksamheter samarbetade med övrig beroendevård i regionen och en verksamhet hade en kurator knuten till sig. En av våra slutsatser är att ramarna för det pedagogiska arbetet bör ses över.

The aim of this study is to investigate similarities and dissimilarities in the preschools work to prevent infections through hygiene in a municipality. The study was done through a survey of handhygiene among preschool-pedagogues and by analysing written instructions in the preschools and how these are being followed. The results from the survey show that both similarities and dissimilarities exist, both between and within preschools in the municipality. Most pedagogues wash their hands after changing diapers and before eating meals, but not before eating fruits. There is a considerable variation both within and between preschools in their use of handdesinfection and handglowes. Handhygiene instructions for pedagogues and children are missing in many preschools. The response from preschool headmasters to written hygiene instructions was low. Current written instructions in handhygiene could be more detailed. The education in handhygiene among pedagogues has shortages. / Syftet med studien är att undersöka likheter och olikheter i hur handhygien används i det smittförebyggande arbetet på förskolor inom en kommun. Studien görs genom en enkätundersökning om handhygien bland pedagoger samt genom att undersöka vad som står i de skriftliga hygienanvisningarna på förskolorna och hur dessa efterföljs. Resultatet från enkätundersökningen visar att både likheter och olikheter finns såväl mellan som inom förskolorna i kommunen. De flesta pedagoger tvättar händerna efter blöjbyten och före mat, detta gäller dock inte handtvätt då frukt ska ätas. Det föreligger stora skillnader både inom och mellan förskolorna då handdesinfektion och användning av handskar är aktuella. En tredjedel av pedagogerna anser att skriftliga anvisningar om handhygien saknas. 38 % av förskoleavdelningarna anser att det saknas skriftliga rutiner för barnens handhygien. Svarsfrekvensen från förskolecheferna på skriftliga hygienanvisningar var låg. Aktuella anvisningarna om handhygien kunde vara mer utförliga. Utbildning inom handhygien bland pedagogerna har brister.

BakgrundVårdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika länge som patienter har vårdats. Redan på 1800-talet steg läkaren Ignaz Semmelweis fram och förespråkade för att skrubba händerna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier från obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter världen över av VRI. I Sverige under våren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vårdades på något sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva åtgärder för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.MetodEn allmän litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengström (2008) har genomförts. Sökning i Cinahl och Medline med relevanta sökord relaterade till studiens syfte har gjorts. Tio kvantitativa artiklar valdes sedan ut efter sökning och värdering för att analyseras och sammanställas. ResultatKunskapsnivån hos vårdpersonal är relativt låg och behöver förbättras. Följsamheten till hygienrutiner är även den låg och behöver ökas, detta i form av utbildningar för att öka personalens kunskaper och förståelse för hur viktigt det är att utföra handdesinfektion före och efter patientkontakt. I arbetet mot smittspridning i form av Meticillin resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA) och Severe acute respiratory syndrome (SARS) visar det att åtgärder som tidig upptäckt av patienter innan det sker någon form av interaktion mellan drabbade patienter och andra är viktigt. Isolering av MRSA och SARS patienter även det i syfte att förhindra kontakten patienter emellan har påvisats vara effektivt. Litteraturstudien har gett en inblick i hur viktigt det är att vara följsam till användning av handdesinfektion och att kunskapsnivån skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och behöver förbättras. Detta är en kunskap som är mycket användbar i det kommande yrket som sjuksköterska.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) ökar runtom i Europa och anses vara ett hot mot människors hälsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksköterskor vad gäller smittvägar för dessa bakterier och hur omvårdnad bör ges till smittade patienter. Syfte: Att undersöka resistenta bakteriers smittvägar och vilka åtgärder i omvårdnaden av patienter som kan bryta dessa smittvägar. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning utfördes och därefter analyserades totalt 34 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen, som utfördes i enlighet med metod beskriven av Friberg (2012), mynnade ut i fyra kategorier efter att meningsenheter och huvudsakligt innehåll grupperats. Resultat: Huvudresultatet visade att resistenta bakterierna kan spridas via föremål och ytor i patientrum och på avdelningar samt via patienten och/eller sjuksköterskan, där händerna spelar störst roll. Åtgärder för minskad smittspridning innefattar bland annat desinficering av ytor, föremål och händer. Diskussion: Bristande handhygien, från hälso- och sjukvårdspersonalens sida, verkar vara en central faktor för smittspridning av resistenta bakterier. Detta skulle kunna bero på bristande kunskap om dessa bakterier, överbeläggningar eller tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan är oumbärlig i arbetet för minskad smittspridning av resistenta bakterier. Sjuksköterskan behöver kunskap om smittvägar och hur de kan brytas för att kunna förmedla detta vidare till övrig personal. Detta för att säkerställa att samtliga på arbetsplatsen arbetar för samma mål.