Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje. Fokus ligger marknadsföringsmaterial så som titel, programbild och ingresstext på respektive programs hemsida. För att undersöka om ett genusperspektiv fanns vid framställningen av programhemsidornas marknadsföringsmaterial intervjuas personer som varit delaktiga i processen. Den teoretiska referensram som används är marknadsföring av utbildningar. I den modell som valts ligger även fokus på att undersöka om ett strukturellt förhållningssätt funnits vid de två civilingenjörsprogrammen, detta gällande arbete att öka andelen kvinnor på utbildningarna. Så som utbildningarna marknadsförs idag tilltalas inte tjejer och killar i samma utsträckning, vilket dock programmen har som mål. Ett strukturellt förhållningssätt har inte tagits vid programmen trots medvetenhet att det skulle kunna påverka andelen tjejer som söker sig till utbildningarna.

BakgrundVårdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika länge som patienter har vårdats. Redan på 1800-talet steg läkaren Ignaz Semmelweis fram och förespråkade för att skrubba händerna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier från obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter världen över av VRI. I Sverige under våren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vårdades på något sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva åtgärder för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.MetodEn allmän litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengström (2008) har genomförts. Sökning i Cinahl och Medline med relevanta sökord relaterade till studiens syfte har gjorts. Tio kvantitativa artiklar valdes sedan ut efter sökning och värdering för att analyseras och sammanställas. ResultatKunskapsnivån hos vårdpersonal är relativt låg och behöver förbättras. Följsamheten till hygienrutiner är även den låg och behöver ökas, detta i form av utbildningar för att öka personalens kunskaper och förståelse för hur viktigt det är att utföra handdesinfektion före och efter patientkontakt. I arbetet mot smittspridning i form av Meticillin resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA) och Severe acute respiratory syndrome (SARS) visar det att åtgärder som tidig upptäckt av patienter innan det sker någon form av interaktion mellan drabbade patienter och andra är viktigt. Isolering av MRSA och SARS patienter även det i syfte att förhindra kontakten patienter emellan har påvisats vara effektivt. Litteraturstudien har gett en inblick i hur viktigt det är att vara följsam till användning av handdesinfektion och att kunskapsnivån skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och behöver förbättras. Detta är en kunskap som är mycket användbar i det kommande yrket som sjuksköterska.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och på högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga språk. Andelen män inom ämnesområdena data och teknik är ofta betydligt större än andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhället går miste om en stor del potentiella begåvningar. En jämnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor ändrat utbildningsformer och innehåll. Några har även utformat särskilda program som vänder sig till kvinnor. Vi har i vårt kandidatarbete inriktat oss på tre utbildningar av den karaktären: Datateknisk utbildning för kvinnor (DUK), Datavetenskapligt program företrädesvis för kvinnor (DUR) och Datateknisk ingång för kvinnor (DTI). De viktigaste frågeställningarna som vi kommer att besvara och de slutsatser som vi har fått fram i rapporten är: Frågeställningar: Ø Finns det idag ett behov av högre tekniska utbildningar som är riktade till kvinnor? Ø Har kvinnor behov av en speciell pedagogik i högre tekniska utbildningar och vad är i så fall innebörden av den? Ø Ska man ha undervisning i klass med bara kvinnor hela utbildningen, eller är en senare integrering med program som är öppna för båda könen att föredra? Slutsatser: Ø I dagens samhälle finns det ett behov av högre tekniska utbildningar som bara är riktade till kvinnor. Ø Att studera i en kvinnlig klass resulterar i en pedagogik som anses vara av stor betydelse Ø Vikten av en integrering med andra mixade program någon gång under utbildningstiden är stor. / Carolina Bergman 0730-661251 Ann Wilhelmsson 0736-803539

Denna studie behandlar teorin om disruption samt hur högskolan kan med hjälp av denna teori skapa nya utbildningar som är mera meningsfulla för studenterna. Fokus ligger på hur världen runt omkring högskolan förändras vilket gör att högskolan behöver förändras för att kunna erbjuda utbildningar som är relevanta för studenter i framtiden. För att klara av detta behövs en ny affärsmodell utvecklas som kan skräddarsy utbildningar till studenter efter deras unika behov. Orsaken till varför inte den traditionella högskolan kan erbjuda skräddarsydda utbildningar är för att affärsmodellen är standardiserad och ömsesidigt beroende. Även sättet att leverera kunskap på behöver förändras från traditionell undervisning till en datorbaserad undervisning. En av slutsatserna i denna studie är att en disruptive affärsmodell sannolikt inte kan implementeras inom högskolan, eftersom den då skulle bli omformad så att den liknar den gamla. Istället måste en separat affärsmodell bildas som kan verka oberoende från den traditionella högskolan.

Denna fallstudie är av kvalitativ metod och syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur formella arbetsbaserade utbildningar används i praktiken och vilken roll de spelar för utbildningssatsande företag inom detaljhandeln. Studien behandlar både ledare och medarbetares syn på de tillhandahållna utbildningarna. Resultaten tyder på att formella arbetsbaserade utbildningar kan fungera som en grund för informellt lärande på arbetsplatsen. Medarbetarna tryckte på vikten av att inkludera diskussionsmoment i utbildningarna för ge de möjlighet att öppna upp sig för alternativa tolkningar. Vidare tyder resultaten på att ökat reflekterande lärande sannolikt leder till att de anställda bättre kan anpassa sina metoder efter olika kontexter. Våra resultat visade även på att motivationen till att gå på utbildningarna minskas i det fall den är repetition. Således bör utbildningarna i högre individanpassas.

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra.  Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

Digitalisering är för närvarande ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Den digitala utvecklingen påverkar revisionsyrket vilket i sin tur påverkar revisorns roll. Med hänsyn till detta är det därför viktigt att studenter introduceras för digitalisering i ekonomiutbildningarna. Syftet med denna studie är att undersöka om ekonomutbildningarna omfattar de krav eller kvalifikationer som ställs på revisorer, avseende digitala kompetenser, av revisionsföretagen. Därmed formulerades följande forskningsfråga: Anpassar akademier sina utbildningar till de krav eller kvalifikationer, avseende digitala kompetenser, som efterfrågas av revisionsföretagen?Den forskningsansats som använts i studien är abduktion då studien växlat mellan teori och empiri. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys där en undersökning av officiella dokument gjorts. De undersökta dokumenten omfattar tolv jobbannonser från åtta olika revisionsföretag. Vidare har en undersökning på elva kursplaner/utbildningsplaner gjort vid nio olika lärosäten.Studiens syfte har fullföljts genom att undersöka jobbannonser, utbildningsplaner samt kursplaner. Ur jobbannonserna framkom det att kunskaper inom digitalisering är kvalificerande men inget krav. Studiens resultat påvisar att de flesta undersökta ekonomiutbildningar omfattar digitalisering i lärandet. Vidare kan det inte påvisas att omfattningen är tillräcklig för att bemöta de kvalifikationer som ställs på revisorer av de undersökta revisionsföretagen. Studien har bidragit till en ökad förståelse för de krav och kvalifikationer, avseende digitalisering, som de undersökta revisionsföretagen efterfrågar. Vidare har studien bidragit med att förtydliga hur de undersökta akademierna anpassar ekonomutbildningarna till digitalisering. / Digitalization is currently an ongoing topic in the audit industry. Digital developments affect the audit profession, which affects the auditor's role. It is therefore important that students get introduced to digitalization in economic programs. The purpose of this study is to investigate whether the economic programs include the requirements or qualifications imposed on auditors, regarding digital competencies, by the audit companies. The following research question was thus formulated: Do academies adapt their education to the requirements or qualifications, regarding digital competencies, that are required by the auditing companies?The research approach used in the study is abduction as the study alternated between theory and empiricism. The study is based on a qualitative content analysis where an examination of official documents has been made. The documents examined include twelve job advertisements from eight different audit companies. Furthermore, analysis of eleven course plans/education plans has been done at nine different academies.The purpose of the study has been completed by analyzing job advertisements, education plans and course plans. From the job advertisements it appeared that knowledge in digitalization is qualifying but not a requirement. The results of the study show that most of the examined economic programs include digitalization in the education. Furthermore, it cannot be concluded that the scope is sufficient to meet the qualifications imposed on auditors by the examined audited firms. The study has contributed to an increased understanding of the requirements and qualifications, regarding digitalization, that the examined audit firms demand. Furthermore, the study has contributed to clarify how the examined academies adapt economic programs to digitalization.

This study investigated the motivational factors that encourage employees to engage in obligatory internal E-learning courses, with a focus on incorporating artificial intelligence (AI) and gamification elements to enhance their motivation and commitment. The study drew on Self-Determination Theory (SDT), which emphasizes three core needs for motivation: autonomy, competence, and relatedness. It argued that for motivation to occur, individuals must experience self-governance (autonomy), proficiency (competence), and a sense of belonging (relatedness) in their tasks. Using a qualitative methodology, data was collected through 11 semi-structured interviews with employees who had participated in internal E-courses. Thematic analysis indicate that employees have a strong need for skills development related to their client assignments and professional roles, but that lack of time is a central factor affecting when they undertake these E-courses. Additionally, several employees expressed a lack of community and belonging among the staff regarding these internal E-courses. This result indicates that the three psychological needs for autonomy, competence, and relatedness are not particularly well satisfied at present. To counteract this a conceptual solution was proposed that integrated gamification elements and AI-technology to improve employee motivation. The integration of AI in E-learning was posited as a means to tailor learning experiences more closely to individual needs, thereby potentially increasing motivation by providing personalized challenges and constructive feedback to enhance the employee’s skill development. Furthermore, it was proposed that an AI could be used as an examiner that users could engage in conversation with, in order to create a more interactive learning experience. Lastly it was proposed that the company should implement more group activities and use aspects of social media on their learning platform, to increase a sense of belonging amongst the employees. This conceptual solution is purely theoretical and necessitates empirical testing in future studies to substantiate and confirm the assumptions made.

Digitala utbildningar finns för att hjälpa verksamheter med att utbilda sina anställda för att förbättra deras prestationer, samt skydda verksamheterna från att bli utnyttjade. Gamification eller spelifiering är tillämpningen av spelmekanismer i ett icke-spelsammanhang och används inom företag då dess upplevda potential gör att lärande blir mer engagerande och roligt. Det finns inte mycket forskning som bevisar om gamification kan hjälpa företag i utbildningssyfte eller inte. Denna studie undersökte om gamification gör digitala internutbildningar roligare eller inte, genom att jämföra två företag där ena använde sig av gamification och det andra inte gjorde det. Den insamlade data kom från frågeformulär som gav både kvalitativ och kvantitativ data. Data har analyserats med T-test och tematiskt analys för att ge ett empiriskt bidrag till forskningen angående gamification. Resultaten visade att gamification har en betydande inverkan på att göra digitala internutbildningar roligare från både T-testet och den tematiska analysen. / Digital training education exists to help businesses educate their employees to improve their performance as well as to protect the business from being exploited. Gamification is the application of game mechanisms in a non-game context and is used within companies as its perceived potential makes learning more engaging and fun. There is not yet much research that actually proves whether gamification can help companies for educational purposes or not. The study investigated whether gamification makes digital training education more fun or not by comparing two companies where one used gamification and the other did not. The data collected came from questionnaires that provided both qualitative and quantitative data. The data has been analyzed with a T-test and a thematic analysis to provide an empirical contribution to the research regarding gamification. The results show that gamification has a significant impact on making digital internal training more fun from both the T-test and the thematic analysis.

The purpose with our research is to identify which factors that affects the participation during home defence exercises, our hope is that our research will lead to an increased participation. Our hermeneutist stand has meant that we have considered background and context in our research. Through aninductive approach and a qualitative research design have we gone from empiricism to identify which factors that have an impact on participation during home defence exercises. Our conclusions show that the conditions vary within the MR N, in upper Norrland the weak demographics and comprehensive business development has a big impact. The lack of experienced training officers is extensive and will likely increase. By coordinating available resources, the training conditions would improve, and the opportunity for local training increase, which likely would get a higher participation then central education. The dissatisfaction with compensation in the Swedish ore regions will likely decrease with the new compensations level from 2023. In contrast, current compensation for house inspections and security interviews is too low for the current workload. The voluntary organisations (FFO) current limited ability to recruit and train in solders in upper Norrland is problematic and will probably mean an increased workload for the MR-groups. / Syftet med vår forskning är att identifiera vilka faktorer som påverkar deltagandet vid hemvärnsövningar och utbildningar. Vår förhoppning är att forskningen skall leda till ökat deltaganden vid hemvärnsövningar. Vårt hermeneutiska ställningstagande har inneburit att vi har tagit stor hänsyn till bakgrund och sammanhang vid vår forskning. Genom en induktiv ansats och kvalitativ forskningsdesign har vi gått ifrån empiri till att identifiera vilka faktorer som påverkar deltagandet vid hemvärnsövningar. Våra slutsatser visar att förutsättningarna för hemvärnsförbanden inom MR N varierar, i övre Norrland påverkas hemvärnsförbanden i stor omfattning av en svag demografi och omfattande företagsutveckling. Bristen på erfarna utbildningsofficerare är stor och kommer sannolikt att öka de kommande åren. Genom samordning av tillgängliga resurser skulle förutsättningarna förbättras, Lokala utbildningar som är anpassade för hemvärnsförbandens behov skulle sannolikt få ett högre deltagande än centrala utbildningar. Missnöjet avseende ersättningsnivåer vid övningar och utbildningar är störst inom Malmfälten, med höjningen av sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) från 2023 bör de ekonomiska konsekvenserna för hemvärnsoldaterna inte bli så stora som de antyder. Däremot är nuvarande befattningspeng inte tillräcklig för de chefer som måste genomföra flertalet bostadsbesiktningar och säkerhetsprövning. Sannolikt har även tidsåtgången en stor betydelse, ersättning för egen bil och utlägg utbetalas men för den ökade tidsåtgången sker ingen ersättning. Frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) begränsade förmåga att rekrytera och genomföra befattningsutbildning i övre Norrland är ett problematisk. Troligtvis kommer MR-grupperna behöva genomföra befattningsutbildningar för att omhänderta behovet, något som de i nuläget inte är organiserade för.