Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. I denna uppsats undersöks marknadsföringen av två civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet, nämligen medicinsk teknik samt teknisk fysik och elektroteknik. Ämnesfördelningen av de obligatoriska kurserna under utbildningarnas tre första år är liknande medan könsfördelningen på dessa två program skiljer sig mycket åt. Det ena programmet har en mycket låg andel kvinnliga studenter medan det andra programmet har en jämn könsfördelning. För att undersöka om potentiella studenter, såväl tjejer som killar, tilltalas av dessa utbildningars marknadsföring genomförs fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som läser naturvetenskaplig linje. Fokus ligger marknadsföringsmaterial så som titel, programbild och ingresstext på respektive programs hemsida. För att undersöka om ett genusperspektiv fanns vid framställningen av programhemsidornas marknadsföringsmaterial intervjuas personer som varit delaktiga i processen. Den teoretiska referensram som används är marknadsföring av utbildningar. I den modell som valts ligger även fokus på att undersöka om ett strukturellt förhållningssätt funnits vid de två civilingenjörsprogrammen, detta gällande arbete att öka andelen kvinnor på utbildningarna. Så som utbildningarna marknadsförs idag tilltalas inte tjejer och killar i samma utsträckning, vilket dock programmen har som mål. Ett strukturellt förhållningssätt har inte tagits vid programmen trots medvetenhet att det skulle kunna påverka andelen tjejer som söker sig till utbildningarna.

Denna studie ämnar belysa vad det är som fick studenter att välja just Uppsala universitet för vidarestudier och vad studenterna prioriterade i sin valprocess. Individernas prioriteringar kategoriseras in i olika faktorer, där faktorerna ämnar förklara de olika konsekvenserna av valet, exempelvis de geografiska avståndet till universitetet eller universitetets akademiska rykte. För att identifiera detta har studien använt sig av en kvantitativ metod, nämligen en enkät. Enkäten riktade sig till individer som studerar eller har studerat på Uppsala universitet och var ämnad att identifiera hur en större mängd individer resonerade kring sin valprocess, exempelvis vad de prioriterade i valet eller hur informerade de ansåg sig själva vara om sina valmöjligheter. Resultaten påvisade med stor likhet till tidigare studier att Akademiskt Rykte, Universitetsstadens Atmosfär och tillgängligheten till studentaktiviteter är de tre mest inflytelserika faktorerna. För att vidare identifiera hur valprocessen kan beskrivas tillämpades de teoretiska ramverken sociologiska modeller samt rational choice theory vilket ämnar att identifiera ifall en rationell beslutsprocess har tagit form. En rationell beslutsprocess identifieras av att faktorer som förbättrar ens framtida möjligheter och vinst maximeras, medans temporära bekvämligheter som är mindre värda ur samma perspektiv förminskas. Studien har dock funnit att valprocessen uppvisar tendenser på både rationella beslutstaganden samt icke-rationella så som de geografiska faktorerna. Vad detta innebär är således att om man vill förstå hur valprocessen sker kan man inte göra de utifrån antagandet att individ agerar rent rationellt.