<p>Konkurrensen om studenter och resurser har ökat bland universiteten. För att klara av konkurrensen har universitet aktivt börjat arbeta med varumärkesbyggande för att skapa starka varumärken. Den största delen av forskningen om varumärken har bedrivits på kommersiella organisationer och den forskning som finns om universitets varumärken har inte studerat svenska universitet. Denna uppsats vill öka kunskapen om vad ett svenskt universitets varumärke kan bestå av, vilken betydelse ett varumärke kan få och hur det byggs samt vilka problem som kan uppstå. För att lyckas med detta har en fallstudie bedrivits på Örebro universitet. Studien bygger på kvalitativ data, som erhölls genom semi-strukturerade intervjuer och visual card sorting methods. Data erhölls från 14 respondenter. Dessa respondenter representerar intressentgruppern studenter, fakulteten, ledningen, samarbetsorganisationer samt kommun/landsting då dessa är bland de mest betydelsefulla intressenterna för ett universitet. Denna uppsats kommer fram till att universitets varumärken är komplexa. Det finns flera olika faktorer som spelar in, kvalitet på utbildningar kan dock anses vara den enskilt viktigaste. Då universitet är tjänstevarumärke kan även mindre detaljer bli viktiga. Om ett universitet har ett starkt varumärke kan detta innebära många fördelar både för universitet och dess intressenter, tillexempel högre kvalitet och en bättre ekonomi. Det finns många risker och problem som kan uppstå när ett universitet arbetar med varumärkesbyggande. Dessa kan resultera i att varumärket skadas. Universitets varumärkesbyggande är således en balansgång då fördelarna med ett starkt varumärke måste väga upp kostnaderna och riskerna.</p> / <p>Competition to obtain students and resources has increased among the universities. To cope with competition the universities actively started to work with brand building to create a strong brand. The bulk of research on brands has however been conducted on commercial organizations and the research available on universities brands have not studied Swedish universities. The aim of this paper is to raise awareness of what a Swedish university's brand may consist of, the importance of the brand, how it is built and the problems that may arise. To achieve this a case study has been conducted on Örebro university. The study is based on qualitative data, obtained through semi- structured interviews and visual card sorting methods. Data was obtained from 14 respondents. These respondents represent different stakeholders of the university. The different stakeholders studied are students, faculty, management, co-operating organisations and municipality/province. These are the stakeholders considered the most important for a university. This paper concludes that university's brands are complex. There are several factors affecting the brand but the quality of education can be regarded as the single most important. A university is a service brand which means that also smaller details becomes important. If a university has a strong brand this can mean many advantages for both the university and its stakeholders, including higher quality and a better economy. However there are also risks and problems that may arise when a university is working with brand building. University's brand-building is thus a balancing act in which the benefits of a strong brand must outweigh the costs and risks.</p>

Konkurrensen om studenter och resurser har ökat bland universiteten. För att klara av konkurrensen har universitet aktivt börjat arbeta med varumärkesbyggande för att skapa starka varumärken. Den största delen av forskningen om varumärken har bedrivits på kommersiella organisationer och den forskning som finns om universitets varumärken har inte studerat svenska universitet. Denna uppsats vill öka kunskapen om vad ett svenskt universitets varumärke kan bestå av, vilken betydelse ett varumärke kan få och hur det byggs samt vilka problem som kan uppstå. För att lyckas med detta har en fallstudie bedrivits på Örebro universitet. Studien bygger på kvalitativ data, som erhölls genom semi-strukturerade intervjuer och visual card sorting methods. Data erhölls från 14 respondenter. Dessa respondenter representerar intressentgruppern studenter, fakulteten, ledningen, samarbetsorganisationer samt kommun/landsting då dessa är bland de mest betydelsefulla intressenterna för ett universitet. Denna uppsats kommer fram till att universitets varumärken är komplexa. Det finns flera olika faktorer som spelar in, kvalitet på utbildningar kan dock anses vara den enskilt viktigaste. Då universitet är tjänstevarumärke kan även mindre detaljer bli viktiga. Om ett universitet har ett starkt varumärke kan detta innebära många fördelar både för universitet och dess intressenter, tillexempel högre kvalitet och en bättre ekonomi. Det finns många risker och problem som kan uppstå när ett universitet arbetar med varumärkesbyggande. Dessa kan resultera i att varumärket skadas. Universitets varumärkesbyggande är således en balansgång då fördelarna med ett starkt varumärke måste väga upp kostnaderna och riskerna. / Competition to obtain students and resources has increased among the universities. To cope with competition the universities actively started to work with brand building to create a strong brand. The bulk of research on brands has however been conducted on commercial organizations and the research available on universities brands have not studied Swedish universities. The aim of this paper is to raise awareness of what a Swedish university's brand may consist of, the importance of the brand, how it is built and the problems that may arise. To achieve this a case study has been conducted on Örebro university. The study is based on qualitative data, obtained through semi- structured interviews and visual card sorting methods. Data was obtained from 14 respondents. These respondents represent different stakeholders of the university. The different stakeholders studied are students, faculty, management, co-operating organisations and municipality/province. These are the stakeholders considered the most important for a university. This paper concludes that university's brands are complex. There are several factors affecting the brand but the quality of education can be regarded as the single most important. A university is a service brand which means that also smaller details becomes important. If a university has a strong brand this can mean many advantages for both the university and its stakeholders, including higher quality and a better economy. However there are also risks and problems that may arise when a university is working with brand building. University's brand-building is thus a balancing act in which the benefits of a strong brand must outweigh the costs and risks.

No description available.

I uppsatsen används kritisk diskursanalys som teori och metod för att undersöka och jämföra hur sociologiprogrammet presenteras som utbildning på tre svenska universitets hemsidor. Studien fokuserar på diskurs i form av det språk som används för att presentera programmet som utbildning. Undersökningen jämför hur samma program presenteras som utbildning på universitetens hemsidor samt om det finns skillnader mellan presentationerna av programmet. Studiens resultat visar att som programmet presenteras är lärare, undervisning och programmets olika inriktningar tre diskursområden som är betydande för presentationen av utbildningen. Det är områden av utbildningen som representeras både med likheter och skillnader i universitetens presentationer av programmet. Undervisning är ett diskursivt område som representeras snarlikt i presentationstexterna däremot är lärare ett område med mer tydliga skillnader. Varje universitet har en distinkt inriktning för sociologiprogrammet mot antingen arbetslivet, socialpsykologi eller utbildningssociologi vilket avspeglas i respektive presentation och får implikationer för skillnader i utbildningen. Uppsatsen använder teoretiska begrepp som: Kritisk diskursanalys, diskurs/er, diskursordning, hegemoni och makt.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

This essay studies how women are represented in three museum exhibitions. The exhibitions are the Museum Gustavianum exhibition of the history of the University from the 1800s to the present day, the viking exhibition Valsgärde and the Uppsala University Coin Cabinet. The methods used in the study are Thick Description and Wera Grahn’s analyticcal tool, Five Questions to an Exhibition. As the theoretical foundations of my study I have used Hirdman's gender system and Butler’s concepts of performance and the heterosexual matrix.   The results of the study show that women and men are displayed in different places in the exhibitions. The language and the way of speaking about women in the exhibitions often differed from how the men were presented. It also became clear that there were few items related to women in the exhibitions. Based on how women are represented in the exhibitions, one can conclude that museums are part of the gender system as maintainers and co-creators.

Den svenska lärarutbildningen har under de senaste decennierna genomgått flertalet stora reformer som inneburit stora förändringar för både lärare och studenter. Den senaste reformen i ordningen implementerades under hösten 2011 och ledde till att det återigen finns fyra olika yrkesexamina inom lärarutbildningen: förskolelärare, grundskollärare, ämneslärare och yrkeslärare. Den här studien undersöker Uppsala universitets svensklärarutbildning efter hösten 2011 för blivande ämneslärare i svenska och hur väl den förbereder sina studenter för ett yrke som gymnasielärare. Detta undersöks dels genom en jämförande studie av Uppsala universitet respektive gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för svenskämnet och dels genom intervjuer av tidigare studenter som fått sin examen efter hösten 2011 från Uppsala universitet. Resultatet från den jämförande studien av ämnes- och kursplaner visar att det finns en diskrepans mellan det som Uppsala universitet lär ut och det som gymnasieskolorna efterfrågar inom områdena retorik, digital kompetens samt betyg och bedömning. Resultatet från intervjuerna visar på samma diskrepans som den jämförande studien men även att det finns en upplev distans mellan Universitetet och skolorna som informanterna pekar på som problematisk. Resultatet diskuteras slutligen ur olika perspektiv så som lärarutbildningens syfte, studenternas önskan samt gymnasieskolornas ansvar gentemot nyexaminerade lärare. Undersökningens slutsats blir att det finns en del att önska av Uppsala universitets svensklärarutbildning gällande ämneskunskaper samt samarbetet universitet och gymnasieskolor emellan.

This study aims to explain the experiences that individuals with visual impairments in higher education undergo. In this study, I focus on people who consider themselves braille readers, as my objective is not only to investigate the reality regarding the process of acquiring accessible literature but also to understand the importance of braille literacy in a broader sense. I also want to show the connection and interdependency between education, citizenship, and disability in contemporary Sweden but also in historical retrospect.My study shows that there is an inequality in access to course literature and education in Sweden. The literature is not always available on time and is often inaccessible for individuals who are braille readers, though accessibility is required through laws and regulations that demand that every citizen be treated equally and have the same opportunities, disregarding disabilities. The conclusion is that authorities, including universities, have a lot of work to do to follow regulations such as the Convention on the Rights of Persons with Disabilities and the Discrimination Act. One of the solutions to this problem is to increase the status of the braille language.

Venture capital is associated with some of the most rapidly growing and influential technological companies. The strengths of the venture capital model have been effectively articulated by academics and policymakers. At the same time, venture capital financing became increasingly influential in the deep technology startup ecosystem, and there was a need to investigate the industry's growth impact of financing. Hence, this thesis focuses on the research area that is initiated by Industrifonden, an early-stage venture capital fund in Sweden. This study has chosen to investigate and answer the growth impact analysis in two key areas: timing (is timing of financing an independent factor for the growth of deep tech startups?) and sector based financing (Is Venture capital financing sector based?). The data comes from a cohort of startups (143 startups from 2010 to 2019) that are representative of deep-tech and non-deep-tech firms in Sweden, according to the Retriever Business Database in association with KTH Library. As the performance can be explained through the growth of the firms, the result shows that timing of funding has a statistically significant impact on the growth of the firm. The findings indicate a higher positive correlation between timing and startups’ growth, but sector based financing is statistically insignificant for deep tech startup growth. / Riskkapital är förknippat med några av de snabbast växande och inflytelserika tekniska företagen. Styrkorna i riskkapitalmodellen har effektivt formulerats av akademiker och beslutsfattare. Samtidigt blev riskkapitalfinansiering alltmer inflytelserik i det djupa teknikstart, och det fanns ett behov av att undersöka branschens tillväxtspåverkan av finansiering. Därför fokuserar denna avhandling på det forskningsområde som initierats av Industrifonden, en svensk riskkapitalfond. Denna studie har valt att undersöka och svara på analysen av tillväxtspåverkan inom två nyckelområden: timing (är tidpunkten för finansiering en oberoende faktor för tillväxten av djupa teknikstart?) Och branschfinansiering (är riskkapitalfinansiering branschbaserad?). Uppgifterna kommer från en grupp nystartade företag (143 startups från 2010 till 2019) som är representativa för djup teknologiska och icke-djup tekniska företag i Sverige, enligt affärsdatabasen Retriever i samarbete med KTH biblioteket. Eftersom resultatet kan förklaras genom företagens tillväxt visar resultatet att tidpunkten för finansiering har en statistiskt signifikant inverkan på företagets tillväxt. Resultaten indikerar en högre positiv korrelation mellan timing och startups tillväxt, men branschfinansiering är statistiskt obetydlig för djup teknisktillväxt.

The point of this study is to understand how Umeå university’s curriculum for the subject of history evolved in the time period 1970 to 2015. Therefore, this study will analyze Umeå university’s curriculum for the course History AB 1, that is included in the history teacher training education. Furthermore, this study will take this analyzation of the curriculum and compare it to the Swedish high school curriculum. This is to better understand the evolution of the education program for teachers, but also to study the symbiotic relationship between schools and universities. Moreover, this assignment will be using Stina Hallsén’s description of policy analyzes to examine the valuation and norms from Umeå’s curriculum, and then take the analyzation further by comparing it to the Swedish high school curriculum. It will thereafter be analyzed with Gert Biesta’s three concepts, Qualification, Socialization and subjectification. Biesta’s concepts will help to measure how good the education at the teacher education program in Umeå is. The results of the study can shortly be described that there’s a long line of changes happening at the teacher education program at Umeå university and the subject of history in the time period 1970 to 2015. The changes range from small differences like the curriculum changing pace, to big changes like entire course moments getting removed and new ones getting added. In addition, the curriculum from Umeå university gets compared to the Swedish high school curriculum. This comparison alongside the study’s framing of question serves to give better insight into how the teachers education program has changed and evolved during the time period. Lastly the results of this study show that yes, there is a symbiotic relationship between Umeå university’s education for teachers and the Swedish high school curriculum. Furthermore, the students attending the teacher training education are taught that becoming a teacher is a lifelong mission to evolve and understand the changes happening in the schools.