Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W. Bush som bär ansvaret för kriget. Undersökningen visar även att skildringen av kriget tillhör en diskurs om maktförhållanden där USA har en framträdande roll.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation. Genom olika former av diskussioner, analyser och fördjupningsarbeten kan eleven, med utgångspunkt i filmen Schindler´s list och romanen Vägen till Jerusalem uppnå flera av kursmålen för svenska och historia A och B på gymnasienivå.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar? Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna. Sammanlagt konstruerades även nio olika underkategorier som åskådliggjordes via ett horisontalt system. Slutsatsen är att de intervjuade historielärarna visade sig ha en positiv uppfattning om matriser även om de såg matriser till viss del som negativa och resultatet går därmed emot tidigare forskning. Lärarna såg främst matriser som ett bedömningsstöd och kommunikationsskapare men även som ett bristande och begränsat verktyg. En annan uppfattning var att matriserna var ett redskap för eleverna i form av tydlighetsskapare och formativt stöd, men även ett komplicerat och styrande verktyg. Förutom detta var en allmän uppfattning att matriser var ett likvärdighetsstöd för Skolverket.

BAKGRUND: Allmänheten är medveten om att historia är ett viktigt ämne för förståelsenför samtiden och för att kunna tolka dåtiden. Historia hjälper människor att få en föreställningom demokratins värld, uppfattning och förståelse för andra människors kulturarv samt hjälpermänniskan att skapa sin identitet. Det har i årtionden debatterats om historieämnets existensoch omfattning i skolans värld av såväl historielärare, historiker, politiker som massmedia.Det är på grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om ämnet.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka i hur stor utsträckning elever är intresseradeav historieämnet i årskurs fem. Vi vill ta reda på vad elever är intresserade av i historieämnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frågeformulär till elever i årskurs fem på tvåskolor i västra Sverige. Utifrån bakgrund, teoretisk utgångspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjälp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vår studie kom vi fram till att elever är intresserade av hur människorna levde förr i tiden,andra länders historia och lokalhistoria. Av de ämnen inom historieämnet vi undersökteintresserar sig elever minst för krig. De faktorer som gör att elever intresserar sig förhistorieämnet är estetiska moment och genuina upplevelser i historieundervisningen. Deteleverna ansåg var mindre intressant i historieundervisningen var teoretiska moment.

<p>Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieämnet. Det handlade om olika arbetssätt med eleverna och att man var insatt i det man skulle lära ut. Berättartekniken var en viktig del i inledningen till ämnet där lärare kunde fånga och göra det intressant för eleverna genom att berätta med inlevelse om det som skulle behandlas under lektionen. Paralleller till elevens egna liv var viktigt liksom paralleller mellan den svenska historien och övriga världen. Händelser som var aktuella i samhället och som man kunde se hade en orsak och verkan både historiskt och i dag motiverade också eleverna. Slutsatsen blir att historieämnet i skolan är ett område som lärarna arbetar med på många olika sätt för att motivera eleverna. Det handlar mycket om att nå fram till eleverna genom olika arbetssätt och genom att få eleverna delaktiga i historien, känna att en påverkat dem och att den fortfarande påverkar dem och deras samhälle.</p>

Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieämnet. Det handlade om olika arbetssätt med eleverna och att man var insatt i det man skulle lära ut. Berättartekniken var en viktig del i inledningen till ämnet där lärare kunde fånga och göra det intressant för eleverna genom att berätta med inlevelse om det som skulle behandlas under lektionen. Paralleller till elevens egna liv var viktigt liksom paralleller mellan den svenska historien och övriga världen. Händelser som var aktuella i samhället och som man kunde se hade en orsak och verkan både historiskt och i dag motiverade också eleverna. Slutsatsen blir att historieämnet i skolan är ett område som lärarna arbetar med på många olika sätt för att motivera eleverna. Det handlar mycket om att nå fram till eleverna genom olika arbetssätt och genom att få eleverna delaktiga i historien, känna att en påverkat dem och att den fortfarande påverkar dem och deras samhälle.

This thesis is a study about wether first year students in Swedish senior high schools understand the learning intentions and the matter of the subject of history specified in GY 11 introduced in July 2011. The overall question that this master tries to answer is: Do the students understand what and why they are studying history? Three classes studying the first history course in the new system answered a survey regarding five of the specified learning intentions for the course and their overall opinion of grades and level of knowledge and intentions. By measuring the level of understanding and the students’ general opinion the conclusion is following. The students understand the majority of the intention mentioned in GY11 although in the areas of ”historical consciousness” (historiemedvetande) and ”source criticism” (källkritik) the survey shows that the students’ understanding is poor. They also think that is is important to clarify the learning intentions, not only in history but in other subjects in school as well. If that is done the students think both that their grades would be higher and their knowledge would be greater. Even though the students understand the importance of their knowledge in history they have trouble specifying why. They do however point out that if the intention of the subject is made clear, their interest of the subject would increase, and that itself would lead to a higher level of knowledge and understanding.

Vår kunskapsöversikt ämnade att undersöka och sammanställa forskning inom vårt problemområde och svara på vår frågeställning “Hur definieras och tillämpas historiemedvetande i forskning och hur menar forskningen att historieämnet kan utvecklas?”. I våra sökresultat fann vi olika vetenskapliga artiklar, studier och bokkapitel som var relevanta för frågeställningen. De källor vi använt oss av behandlar historiemedvetande som begrepp på ett sätt som blir relevant för historieämnet i skolan. Resultatet är uppdelat i fyra delar: den första delen redogör kort för hur historiemedvetande-begreppet definierats och tillämpats, den andra delen behandlar utmaningar kopplat till läromedel i historia, den tredje delen rör historiebruk i historieundervisningen, den fjärde delen behandlar historiemedvetande kopplat till minnen och historiskt tänkande, samt historieämnets relation till den historievetenskapliga disciplinen. Slutligen diskuterar vi vilka tendenser vi ser i resultatet i stort, samt vad detta skulle kunna innebära för historieämnet.

A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA.  The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history.  Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.

Kunskapsöversikten tar sin början i att problematisera hur skolan styrs av politik och samhälle och hur det bidrar till att skolan blir så kallat technestyrt, styrd av efterfrågan på arbetsmarknaden. Allt detta ställs sedan mot det bildningsuppdrag som skolan har. Från denna syn på skolans uppdrag att bilda och utbilda nya medborgare, kopplar vi sedan vidare till bildningsämnet historia, där fokus och mål inte är att få ett arbete utan att bli en bildad och medveten människa. Detta mynnar ut i ett syfte att studera hur historieämnet har påverkats av samhällets krav genom att jämföra kursplaner i historia. Kunskapsöversikten fortlöper med att förklara relevanta begrepp för studien och en genomgång av utbildningspolitik och skolans historia. Den forskning vi tagit del av bygger främst på svenska forskare och författare, mycket på grund av att det vi till stor del ämnar studera är svenska kursplaner kopplat till den svenska samhällsutvecklingen. Då motivet med studien är att studera historieämnets utveckling och förändring så bygger vår forskningsplan på att vi ska utföra en jämförande dokumentanalys gällande läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Urvalet har avgränsats till att fokusera på den del av läroplanerna som behandlar historieämnet och läroplanernas inledande delar. En analys görs för att analysera kopplingar mellan skolan och samhället. Det som påvisas i det resultatet är att skolan hela tiden anpassar sig efter rådande samhälle och efterfrågan på arbetsmarknaden. Analysen kopplar även historieämnet till utbildningspolitik där det framkommer hur historieämnet riskerar att enbart fokusera på ytkunskaper då det gärna involveras i temaarbete med andra ämnen i skolan. Resultatet av denna studie landar i tydliga kopplingar mellan skola och samhälle, med en slutsats där skolan följer samhällets förändringar och det går tydligt att se hur rådande samhälle speglas i läroplanerna. Detta medför en indirekt påverkan på historieämnet och dess urval av stoff.