Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolämne med utgångspunkt i didaktikens grundfrågor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas inställning och syn på historieämnet och ämnesinnehållet som en inledande del av ämnesplaneringen och historiekursens upplägg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat från liknande större undersökningar. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieämnet och vad de intresserar sig för bland ämnesinnehållet samt varför de är intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att eleverna har ett någorlunda stort historieintresse och att de anser ämnet som viktigt att läsa i gymnasiet. Innehållsmässigt intresserar de sig allra mest för 1900-talshistoria och då främst världskrigen. Killarna intresserar sig mest för "action", eller krigshistoria och tjejerna för "mjuka värden" såsom familjens historia. Jag kan dessutom konstatera att eleverna till största delen läser historia i skolan för att de är intresserade, men också för att de söker allmänbildning och spänning/avkoppling. / The purpose of this paper is to examine grammar school student's interest for history as a school subject. The paper takes its starting point from two of the history didactics main questions, namely what and why.The paper gives a fairly wide overview of previous research around history interest and history didactics. With the help of inquiry questionnaires I studied the student's interest for history, what they they´re interested in based on contents and why they are interested in history.The results show that the students have a fairly high history interest. They also think that history is important to study in grammar school. Their interest based on content shows that they generally prefer 2000th century history and more specific the world wars. The boys participating in the paper are mainly interested in action based history and war history. The girls are on the contrary more interested of social history and the history of their family. The results lastly show that the students are interested in history, but that they also seek general knowledge and excitement/relaxation through the subject.

The aim of this master thesis is to show how the dissemination of scientific information took place and developed during the 19th century. The main focus is Lund University. Therefore I have formulated two questions: How did the five heads of the history department at Lund University publish their research findings in the 19th century? What factors in society influenced the scientific spreading of results in the 19th century? To assess the scientific reliability of the sources I have used a method based on source criticism and hermeneutics. The thesis covers important concepts such as the exchange of publications between the universities, commercium litterarium and Akademischer Tauschverein and also the development of Lund University yearbook. By taking a closer look at how five history scholars published themselves during the 19th century an interesting picture appears of how channels for scientific publication changed and developed. This concerns mainly the periodical literature. Before the regulations of 1852 the university lecturers had the possibility to write their dissertations in their capacity of “preses” and let the respondents pay for the cost of the publication. If you look at the articles registered in “Svensk historisk bibliografi” 1875–1900 it is evident that the publications were followed by reviews in different journals. The number of scientific journals was growing during this period. The publication of articles and reviews in scientific journals had gained larger impact. Between 1870 and 1890 one may notice a higher level of international orientation of the scientific production. An interaction between books and journals appeared. The scholars published themselves through books but the opportunities to publish their papers in journals were growing. Thus the number of reviews increased as the number of journals continued to grow. The increasing public discussion and polemic were both made possible through the publication of scientific research results in different journals. The geographic dissemination increased.

Vilken historisk kunskap räknas som värdefull kunskap när det kommer till skolsammanhang och läroplansteori? Hur tolkar och använder skolans personal dessa kunskapsformuleringar i läroplanen i sin undervisning? Förra hösten presenterade Skolverket sina revideringsförslag av den nuvarande läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019. Det första syftet med denna studie var att undersöka vad personalen i skolan ansåg om dessa revideringar och det tilltänkta implementeringsarbete de skulle innebära, med huvudfokus på historieämnet. Det andra syftet var att jämföra revideringsförslagen med den nuvarande läroplanen ur ett läroplansteoretiskt perspektiv, för att markera eventuella förskjutningar gällande kunskapssynen dem emellan. I denna studie användes kvalitativa intervjuer med skolpersonal samt kvalitativ textanalys av kursplanen i historia som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att skolpersonalen var väldigt positiva och trodde att det avsedda syftet med revideringen, att den skulle fungera som ett ännu bättre stöd och verktyg för dem i deras arbete, skulle uppnås. Resultatet visade också att för att utvecklas framåt har läroplanens formuleringar tagit ett steg tillbaka till att återigen betona begreppen kunskap om och förståelse för i flera skolämnen som exempelvis historia. I vilken utsträckning Skolverkets revideringsförslag når sin målsättning återstår dock att se. / What kind of knowledge about history counts as valuable knowledge when it comes to school context and curriculum theory? How does school staff interpret and transform these writings of knowledge and the curriculum framework into their teaching? Last fall, The Swedish National Agency for Education presented their revised version of the current curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre (2011). The first purpose of this study was to investigate what school staff thought about this revised version and the implementation work that would follow, in particularly when it came to the syllabus about the history subject. The second purpose was to compare the revised curriculum with the current one from a curriculum theoretic perspective, in order to highlight potential differences between how they visualize their epistemic beliefs. For this study, I used qualitative interviews with school staff as well as a qualitative analyse of the writings in the syllabus for history as methods to answer the both issues of this study. The results show that the school staff were very positive and believed that the intended purpose for the revised version, to work as an even better tool and support for them in their work, would be achieved. The results also show that in order to move forward, the writings in the curriculum has taken a step back in development, to once again enhancing the terms knowledge- and understanding about in several subjects such as history. In what extent this revision will reach its aim is not yet evaluated.

Syftet med denna studie är att granska tre olika läroböcker inom historieämnet för åk 4–6 där alla anser sig följa styrdokumentet Lgr11. Som en del av min analys kommer det att visas huruvida läroböckerna uppfyller de kunskapskrav som finns för historia åk 4–6 i rådande styrdokument och som de själva anger. I denna studie fokuserar jag på att granska ett och samma område inom alla böcker, medeltiden. Detta för att kunna göra en djupgranskning av: vilka begrepp som används, hur texterna är skrivna, hur framställs området, vilka och hur mycket bilder som används. Metoden som används är inspirerad av hermeneutisk teori, brukstextanalys och interaktionen mellan bild och text. I resultatdelen ställs de olika läromedlen mot varandra och mot de specifika kunskapskraven i ämnesområdet inom historia som det är framställt idag i Lgr 11. Slutsatsen är att….. Således kan denna studie vara både intressant och behjälplig vid val av läroböcker i mellanstadieskolor. / <p>SO</p>

Denna studie syftar till att med hjälp av kvalitativ metod undersöka hur antisemitism kan ta sig uttryck i skolan och hur historielärare kan arbeta för att motverka detta. Studiens utgångspunkt är att ett arbete mot antisemitism är i linje med såväl skolans övergripande värdegrund som histo-rieämnets syfte och mål. Den kvalitativa undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra informanter som var och en arbetar med antisemitismfrågor på myndighet, organisation och projekt. Intervjuerna analyserades sedan utifrån teorier om antisemitism som begrepp och fenomen samt historiedidaktiska teorier. Det empiriska materialet visade en övergripande samstämmighet i vad antisemitism innebär som fenomen och hur detta kan yttra sig i skolmiljön. Manifestationerna av antisemitism i skolan kan säkerligen tacklas på olika sätt och historielärare ska inte bära detta ansvar ensamt. Däremot utgår denna studie från att historieämnet lämpar sig för en undervisning mot antisemitism. Infor-manterna har därför fått resonera över vad en historielärare bör undervisa om för detta syfte. Em-pirin visar att informanterna mångt om mycket tar upp samma eller liknande resonemang. En av de mest utmärkande slutsatserna från studien är att undervisningen kräver att antisemitism sätts in i en större historisk kontext, detta gäller både historisk och nutida antisemitiska yttringar. Även undervisning om antisemitism utifrån ett kontinuitets- och förändringsperspektiv framkommer som en viktig del av detta. Fynden överensstämmer med den tidigare forskning som finns om undervis-ning mot antisemitism och Förintelseundervisning. De resultat och slutsatser som studien presenterar kan inte ses som fullt generaliserbara för undervisning mot antisemitism. Studien kan däremot peka lärare i rätt riktning i att både känna igen antisemitism i skolan och vad som kan undervisas om för att motverka den. Men även med de svårigheter som kan uppstå, och den komplexitet som läraren kan uppleva, i undervisningssi-tuationen. Studien kan utöver detta ge indikationer på vidare forskning inom ämnet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningar av språkinriktad undervisning bland historielärare i årskurs 4–6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med den ur detta perspektiv utvecklade undervisningsmodellen Standarder för effektiv pedagogik (Perumal, Flynn, Mitchell Viesca, Ennser-Kananen &amp; Routarinne, 2020, s. 54–57). I studien antas ett Kritiskt mångkulturellt perspektiv på svensk skola. Med utgångspunkt i detta perspektiv gör jag en distinktion av elevgrupper med ett större potentiellt behov av språkinriktad undervisning. Denna indelning av elever syftar till att synliggöra att skolans uppdrag att kompensera för elevers olika förutsättningar är en fråga om social rättvisa. Studien har bedrivits med en fenomenografisk ansats, vilket innebär att fokus varit att finna en spridning av uppfattningar av fenomenet språkinriktad undervisning. Insamling av empiri har skett med hjälp av intervjuer med åtta deltagare. Resultatet visar att det finns en betydande variation bland historielärares uppfattningar av språkinriktad undervisning gällande de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Det framkom också mönster, som indikerar att lärarnas uppfattningar om språk, lärande och kunskap till viss del hänger ihop med vilka syften de anser att deras undervisning fyller och vilka undervisningsmetoder de beskriver att de använder. / <p>Svenska</p>

The purpose of this study is to examine levels shown to aim historical consciousness in history teaching in Swedish Elementary school. The study aims to answer the following questions: What levels of historical consciousness are found in history teaching? What are the reasons behind the levels shown of historical consciousness? The methods used in this study are qualitative research methods interview and observation. The analysis is based on Jörn Rüsens theory of functions of historical narrations for historical consciousness. The study has shown and concluded that there were very low levels to aim historical consciousness in history teaching based on principles of Jörn Rüsens theory.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativ intervjumetod undersöka be- greppsförståelse i historieämnet på mellanstadiet. Bakgrunden till studien var ett behov av att lyfta lärares perspektiv på begreppsförståelse i historieämnet. Datainsamlingen om- fattas av individuella intervjuer med sex verksamma lärare. Samtliga lärare arbetar med de samhällsorienterande ämnena, SO-ämnena, i årskurs 4–6. Det empiriska materialet har transkriberats och ligger till grund för vår analys av resultatet. Vid analys av resultatet används tre teoretiska perspektiv; det sociokulturella perspektivet på språk och lärande, transaktionscirkeln och kognitiv utveckling.  Vi har undersökt hur mellanstadielärare ser på relationen mellan begreppsförstå- else och utvecklandet av ämneskunskaper. Denna begreppsförståelse omfattar både inne- hållsbegrepp och nyckelbegrepp i historieämnet. Vidare undersökte vi hur synen på denna relation påverkar prioriteringen av begreppsförståelse och utvecklande av ämneskun- skaper i deras undervisning samt deras val av arbetsmetoder. Vårt resultat visar att be- greppsförståelse utgör en viktig del av historieämnet. Däremot visar vårt resultat att synen på relationen mellan begreppsförståelse och utvecklande av ämneskunskaper samt arbets- metoder skiljer sig åt hos respondenterna. Vidare påverkar denna syn vad som prioriteras i historieundervisningen. Studiens resultat kompletterar den tidigare forskningen om be- greppsförståelse i historieämnet med både ett mellanstadie- och lärarperspektiv. Vårt re- sultat instämmer med tidigare forskning som betonar begreppens betydande roll i under- visningen. Samtidigt visar vårt resultat att lärarnas individuella syn på begreppens karak- tär skiljer sig från tidigare forskning. Flera lärare lyfter innehållsbegreppen som konkreta och vanligtvis lätta för eleverna att förstå. Nyckelbegreppen anses som abstrakta och svåra för eleverna att förstå. Dessa begrepp får inte samma explicita utrymme i undervis- ningen vilket bidrar till att lärarnas syn på begreppsförståelse enbart innefattar förståelse för innehållsbegreppen. Dessutom lyfter denna studie en ny kognitiv aspekt kopplad till undervisning om nyckelbegreppen som inte belysts i tidigare forskning.

In the subject of history, a canon can be identified, which refers to the knowledge that is seen as desirable and immortal. This knowledge is what is perceived as general education and thus worth remembering. This means that the knowledge that falls outside of the canon is perceived as less important and therefore can be forgotten. The depiction of history that is often reproduced in textbooks and teaching can be called Western Eurocentric history telling or the Western canon. The Western canon in education has been identified and established previously by historians and can be identified in the central contents of both the fundamental courses in history offered in the Swedish upper secondary school. The aim of this study is to illustrate history teachers’ thoughts on planning work, with a special focus on how teachers relate to the Western canon in the subject of history. This is done through semi-structured interviews with five history teachers, all working in the same midsize city. Three of the five teachers work at the same public school, the other two teachers work at two different vocational schools in the city.  The results of the interviews are then analyzed through an analysis tool developed by the historian Laila Nielsen, composed of four strategies for teaching in a multicultural society. The strategies are based on different theories in previous research in the same scientific area. The meaning of each strategy has been adapted to the purpose of this study. The results of the interviews are presented based on three subheadings. The results are then analyzed through on the four strategies presented in the theoretical approach, integrated in the analysis are comparisons with results from previous studies. The four strategies for teaching in a multicultural society are expressed in different ways in the interviewed teachers' planning work and approach to the Western history canon. In addition, none of the five teachers is based solely on one strategy. A conclusion drawn from the results of the study is that it is not always desirable to problematize the Western canon, but that it can be a tool for teachers to ensure that the most important material is included in a course. In the finishing part of the essay, I reflect over results and give examples of further research.

Studien har, utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer, undersökt historielärares förutsättningar, mål och strategier gällande undervisning anpassat till ett globaliserat samhälle. Undersökningens utgångspunkt tas i de analytiska begreppen interkulturalitet, interkulturell pedagogik och lärande. Studiens material utgörs av sex historielärare och deras utsagor. Resultatet visar att begreppet interkulturalitet är stort och svårdefinierat. Historielärare upplever att lärarutbildningen och läroplaner proklamerar för att en interkulturell undervisning ska erhållas, dock inte hur det ska göras. Digitala läromedel, jämfört med fysiska läroböcker, upplevs mer anpassade till en globaliserad värld och en mångfald av utmaningar framkommer gällande det interkulturella uppdraget.   Slutsatsen är att det saknas en gemensam referensram angående begreppet interkulturalitet. Det går inte att förlita sig på att historielärare överlag är medvetna om ett interkulturellt uppdrag, även om undersökningens historielärare visar sig vara det. Historielärare får varierade förutsättningar för att hantera heterogena klassrumsmiljöer och intervjuerna visar att förutsättningar, vad gäller tillvägagångssätt med en interkulturell undervisning, inte kommer från lärarutbildningen, läroplaner, läroböcker eller den egna skolan. Det är snarare historielärares livserfarenhet och övergripande förståelse av historieämnet som avgör om undervisningen blir interkulturell. Om skolan ska kunna påstås vara likvärdig så bör det svenska utbildningssystemet göra mer för att förbereda blivande lärare till en heterogen lärandemiljö.