Studien syftar till att genom kvalitativ metod, undersöka hur fyra historielärare upplever ochförstår antisemitism hos sina elever och hur de tillämpar olika didaktiska strategier för attförklara, förebygga och motverka antisemitism i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra historielärare verksamma i olikadelar av landet och analyserades utifrån teoretiska utgångspunkter kring värdegrundsarbete ihistorieundervisning, kontext och berättelsers betydelse i historieundervisning. Analysenutgick även från definitioner av antisemitism som begrepp och fenomen samt antisemitismensroll i en historiedidaktisk kontext.Analysen av det empiriska materialet visade på att de medverkande historielärarnadelade en syn på antisemitism som negativa föreställningar om och hat gentemot judar, som iolika sammanhang kan ta sig olika uttryck. Historielärarna delade även en syn på attvärdegrundsarbete bör ske integrerat i ordinarie undervisning, men förhåller sig lite olika tillvärdegrundsarbetetsroll i förhållande till kunskapsutveckling. Medan vissa lärare uttryckte attde såg värdegrundsarbete som en konsekvens av kunskapsutveckling, antingen som bieffekteller som mål, uttryckte andra lärare i större utsträckning att de såg värdegrundsarbete som ettverktyg för kunskapsutveckling.Lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbete tycktes i sin tur korrelera med vilkentyp av historiska berättelser och perspektiv som respektive historielärare huvudsakligen arbetarmed i undervisningen. Även förståelsen och upplevelse av antisemitism som lärarna gavuttryck för tycktes påverka de didaktiska val och strategier som lärarna beskrev i intervjuerna.Studiens resultat och slutsatser är inte att anse som representativa för historieläraresförståelse och upplevelse av antisemitism generellt eller vilka didaktiska val som är lämpligaför att motverka antisemitism generellt. Den kan dock bidra med att belysa svårigheterhistorielärare kan konfronteras med i relation till elevers antisemitism, och ge förslag påmöjliga strategier och förhållningssätt för att hantera dem. Den kan även ge perspektiv på hurolika förhållningssätt till värdegrundsarbete i en historiedidaktisk kontext kan ge olikaförutsättningar att kunna motverka antisemitism i undervisningen.

Denna studie syftar till att med hjälp av kvalitativ metod undersöka hur antisemitism kan ta sig uttryck i skolan och hur historielärare kan arbeta för att motverka detta. Studiens utgångspunkt är att ett arbete mot antisemitism är i linje med såväl skolans övergripande värdegrund som histo-rieämnets syfte och mål. Den kvalitativa undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra informanter som var och en arbetar med antisemitismfrågor på myndighet, organisation och projekt. Intervjuerna analyserades sedan utifrån teorier om antisemitism som begrepp och fenomen samt historiedidaktiska teorier. Det empiriska materialet visade en övergripande samstämmighet i vad antisemitism innebär som fenomen och hur detta kan yttra sig i skolmiljön. Manifestationerna av antisemitism i skolan kan säkerligen tacklas på olika sätt och historielärare ska inte bära detta ansvar ensamt. Däremot utgår denna studie från att historieämnet lämpar sig för en undervisning mot antisemitism. Infor-manterna har därför fått resonera över vad en historielärare bör undervisa om för detta syfte. Em-pirin visar att informanterna mångt om mycket tar upp samma eller liknande resonemang. En av de mest utmärkande slutsatserna från studien är att undervisningen kräver att antisemitism sätts in i en större historisk kontext, detta gäller både historisk och nutida antisemitiska yttringar. Även undervisning om antisemitism utifrån ett kontinuitets- och förändringsperspektiv framkommer som en viktig del av detta. Fynden överensstämmer med den tidigare forskning som finns om undervis-ning mot antisemitism och Förintelseundervisning. De resultat och slutsatser som studien presenterar kan inte ses som fullt generaliserbara för undervisning mot antisemitism. Studien kan däremot peka lärare i rätt riktning i att både känna igen antisemitism i skolan och vad som kan undervisas om för att motverka den. Men även med de svårigheter som kan uppstå, och den komplexitet som läraren kan uppleva, i undervisningssi-tuationen. Studien kan utöver detta ge indikationer på vidare forskning inom ämnet.