Vilken historisk kunskap räknas som värdefull kunskap när det kommer till skolsammanhang och läroplansteori? Hur tolkar och använder skolans personal dessa kunskapsformuleringar i läroplanen i sin undervisning? Förra hösten presenterade Skolverket sina revideringsförslag av den nuvarande läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2019. Det första syftet med denna studie var att undersöka vad personalen i skolan ansåg om dessa revideringar och det tilltänkta implementeringsarbete de skulle innebära, med huvudfokus på historieämnet. Det andra syftet var att jämföra revideringsförslagen med den nuvarande läroplanen ur ett läroplansteoretiskt perspektiv, för att markera eventuella förskjutningar gällande kunskapssynen dem emellan. I denna studie användes kvalitativa intervjuer med skolpersonal samt kvalitativ textanalys av kursplanen i historia som metoder för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att skolpersonalen var väldigt positiva och trodde att det avsedda syftet med revideringen, att den skulle fungera som ett ännu bättre stöd och verktyg för dem i deras arbete, skulle uppnås. Resultatet visade också att för att utvecklas framåt har läroplanens formuleringar tagit ett steg tillbaka till att återigen betona begreppen kunskap om och förståelse för i flera skolämnen som exempelvis historia. I vilken utsträckning Skolverkets revideringsförslag når sin målsättning återstår dock att se. / What kind of knowledge about history counts as valuable knowledge when it comes to school context and curriculum theory? How does school staff interpret and transform these writings of knowledge and the curriculum framework into their teaching? Last fall, The Swedish National Agency for Education presented their revised version of the current curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre (2011). The first purpose of this study was to investigate what school staff thought about this revised version and the implementation work that would follow, in particularly when it came to the syllabus about the history subject. The second purpose was to compare the revised curriculum with the current one from a curriculum theoretic perspective, in order to highlight potential differences between how they visualize their epistemic beliefs. For this study, I used qualitative interviews with school staff as well as a qualitative analyse of the writings in the syllabus for history as methods to answer the both issues of this study. The results show that the school staff were very positive and believed that the intended purpose for the revised version, to work as an even better tool and support for them in their work, would be achieved. The results also show that in order to move forward, the writings in the curriculum has taken a step back in development, to once again enhancing the terms knowledge- and understanding about in several subjects such as history. In what extent this revision will reach its aim is not yet evaluated.

<p>Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.</p><p>Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.</p><p>Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem. </p>

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner. Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie. Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.