Genom en komparativ fallstudie har jag ämnat undersöka och jämföra hur historielärare och svensklärare uppfattar sin undervisning i relation till individanpassning. Studien har även undersökt lärarnas syn på ett samarbete mellan ämnena historia och svenska när det gäller anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.  Genom en webbaserad enkät erhölls svar från 50 svensklärare och 44 historielärare, där lärarnas uppfattningar om hur ofta deras undervisning anpassades utifrån, tid, material, nivå, miljö, elevens intresse och klassen som kollektiv. Anpassning till klassen som kollektiv uppgavs av historielärarna som mer förekommande i undervisningen än vad svensklärarna uppgav. Historielärares och svensklärares uppfattningar gällande övriga anpassningar i undervisningen var likartade. Mest förekommande anpassningar ansågs vara tid, material och nivå, mindre förekommande var anpassningar av miljö och till elevens intresse. En relation återfanns mellan skolform och historielärares och svensklärares uppfattningar om vanligt förekommande anpassningar. Historielärare och svensklärare uppgav flera begräsningar i undervisningen för individanpassning, så som tid och andra ramfaktorer, heterogena klasser, stora klasser, okunskap om individanpassning, ovetskap om elevers behov. Historielärare och svensklärare ställde sig positiva till ett ämnesöverskridande samarbete för att gynna individanpassningen. Resultatet presenterar en enig uppfattning från historielärare och svensklärare om en undervisning som överlag anses vara individanpassat. Det finns ämnesmässiga skillnader men även ämnesmässiga likheter. Uppfattningarna gällande individanpassning har en relation till skolform och till viss del vilken erfarenheten läraren har oavsett vilket ämne. Slutligen visar lärarnas svar på en positiv inställning till ett ämnesöverskridande samarbete gällande anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.

Jag har i den här undersökningen valt att genom en observerande fältstudie se på hur bilder används i historieämnet. Undersökningens problemformulering bygger på tron om att bildämnet har en låg status inom skolan. Jag vill visa på att bild kan användas i olika ämnen och öppna upp för ämnesövergripande skolarbete. Jag har utgått från teorier om hur information och då även bilder är styrda och påverkade av olika krafter så som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig på det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever. Detta för att se om bildanvändningen har skilt sig på något sätt i undervisningen. Meningen med undersökningen har varit att försöka besvara frågor om hur vida det talas om bilder, samt på vilket sätt bilder används i historieundervisningen. Jag har även försökt se huruvida det används någon form av visuelltspråk utöver bilder under lektionerna. Jag har kommit fram till att bilder används på flera olika sätt. I skolan med hög andel invandrar elever kan man säga att bilder ofta används som språkförstärkande verktyg, där de till exempel används för att koppla samman ett ord med ett speciellt föremål. I en skola utfördes också en bildanalys där bilder fungerar som källa för att skapa sig en bild av hur propaganda kunde användas under första världskriget för att spela på människors känslor. Jag har även skapat mig förståelsen att det inte talas om bilder så mycket som är möjligt. Och jag kan se hur bilder skulle kunna få mer utrymme i historieundervisningen samt att samarbete mellan historielärare och bildlärare skulle kunna vara givande.Nyckelord: Bildämnet,

<p>Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.</p><p>Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.</p><p>Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.</p><p>Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa.</p>

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen. Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag. Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik. Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa?  För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda. Analysen av texterna sker också jag utifrån följande begrepp: Identitet, där både ett etniskt-, genus- och HBT-perspektiv ingår. Värden, där motiv och ideologi ingår. Tid, där det genetiska, genealogiska och reflexiva perspektivet ingår. Och Förändring där aktör- och strukturperspektivet ingår. Dessutom söker jag i texterna efter tecken på vilket synsätt författarna haft på historieämnet: Traditionellt faktaspäckad, Historia som Samhällsblocksämne, Historievetenskapligt eller historiedidaktiskt.

Syftet med denna undersökning är att granska tidigare forskning som be-handlar historieämnets utveckling i den svenska skolan. Undersökningen kommer även att sammanfatta tidigare forskning som har behandlat relevanta påverkansfak-torer så som samhällelig sekularisering, politisk utveckling och didaktiska förändringar.

Detta arbete har som syfte att analysera framställningen av drottning Kristina i svenska läromedel inom historieämnet under perioden 1899–2017. Undersökningen av det valda källmaterialet har genomförts med en kvalitativ värdeanalys för att identifiera positiva och negativa värderingar i stoffet. Resultatet av undersökningen visar på en minskning av värderingar i källmaterialet desto yngre det är. Slutsatserna för denna undersökning är att utvecklingen i källmaterialet är beroende av exogena och endogena faktorer så som omvärldspåverkan och samhälleliga förändringar. Då undervisningsteorier utvecklas och implementeras introduceras nya historieperspektiv vilka är bidragandes till förändringen i källmaterialet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur läroböcker i historia för årskurs 4–6 skildrar män och kvinnor i text och bild. Detta undersöktes i relation till styrdokumentens bestämmelser om skolans jämställdhetsuppdrag. En analys av två vanligt förekommande läroböcker i historia utkomna i samband med läroplanen lgr11 har genomförts. Analysen genomfördes med utgångspunkt ur Yvonne Hirdmans teori om genussystem, Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Fanny Ambjörnssons queerteori. De forskningsfrågor som formulerats krävde två olika analyser av läroböckerna, textanalys och bildanalys. Det metodval som använts för att behandla studiens data var en kvalitativ textanalys med drag av hermeneutik. I den samlade empirin kunde en skillnad mellan framställningen av män och kvinnor tolkas. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade i historieläroböckerna och att manlig historia står i fokus.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet).Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande.Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet. Det finns en skillnad mellan de olika grupperna, både i den allmänna inställningen till historia och i inställningen till olika ämnen inom historieämnet. Arbetets empiriska kategorier och de strukturella kategorierna förefaller överlappa varandra på ett sätt som gör frågan om historiekulturer bland ungdomar intressant för vidare forskning. / The intention of this essay is to examine the interest in history and the expectations on the history subject among adolescents in Sweden.