The purpose with this essay is to reveal the recurrent debate about children’s TV-watching and to investigate if and how teachers should use the TV as a help in the preschool education.

Filmer är fulla av dolda värden samt religiösa och anti-religiösa budskap. Det blir mer och mer vanligt att man tar vara på detta i religionsstudier. Detta examensarbete syftar till att belysa frågan om och i så fall vad som gör att film och TV kan vara användbara pedagogiska redskap i religionskunskapsundervisning. Detta görs genom att undersöka tidigare forsknings syn på att använda film och TV i undervisning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Examensarbetet undersöker närmre vad är det som gör film och TV till användbara pedagogiska redskap samt vilka negativa effekter användandet av film och TV i undervisning kan leda till. Dessutom berör examensarbetet förutsättningarna för att film och TV ska kunna ses som användbara pedagogiska redskap. Resultaten visar att film och TV kan ses som en resurs från elevernas värld som förknippas med känslomässiga upplevelser, att film och TV formar elevers liv och identitet och kan väcka samtal som förändrar elevers synsätt samt att användandet av film och TV kan ge elever en mer kritisk blick. Samtliga fördelaktiga aspekter riskerar dock att medföra negativa effekter om inte förutsättningarna är de rätta. Olika sätt att studera film på diskuteras. En slutsats som dras är att film och TV inte automatiskt kan ses som användbara pedagogiska redskap, utan den avgörande förutsättningen för att film och TV ska kunna ses som användbara är att elever lär sig se film och TV med en kritisk blick. För att uppnå detta behövs en kunnig lärare som kan leda in diskussionerna på rätt spår.

<p>Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.</p><p>Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.</p><p>Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.</p><p>Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa.</p>

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen. Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag. Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik. Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa.

Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod. Tre lärare med intresse för matematikundervisning har intervjuats. Resultatet av min studie visar att dialogen som undervisningsmetod vanligen används vid problemlösning. Arbetet sker ofta i olika gruppstorlekar och elevkonstellationer utifrån syftet med undervisningen. Individualiseringen handlar ofta om hur man grupperar eleverna. Den inre dialogen lyftes också, att själv kunna formulera sina tankegångar. Oavsett hur dialogen används så är det viktiga att eleverna förstår att det är tankegången som är det viktiga inte svaret.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande. Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform. Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok. Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem. Matematikdagbok kan användas som ett kommunikationsmedel där eleverna kan utveckla sitt matematiska kunnande. Matematikdagbok kan vara ett arbetsredskap igenom vilken pedagogen kan få en uppfattning om elevernas status i det matematiska tänkandet. Det eleverna skriver kan dessutom användas som underlag för individuell uppföljning, men även för planering av undervisningens struktur och innehåll.

<p>Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod. Tre lärare med intresse för matematikundervisning har intervjuats.</p><p>Resultatet av min studie visar att dialogen som undervisningsmetod vanligen används vid problemlösning. Arbetet sker ofta i olika gruppstorlekar och elevkonstellationer utifrån syftet med undervisningen. Individualiseringen handlar ofta om hur man grupperar eleverna. Den inre dialogen lyftes också, att själv kunna formulera sina tankegångar. Oavsett hur dialogen används så är det viktiga att eleverna förstår att det är tankegången som är det viktiga inte svaret.</p>

<p>En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande.</p><p>Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.</p><p>Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok.</p><p>Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem. Matematikdagbok kan användas som ett kommunikationsmedel där eleverna kan utveckla sitt matematiska kunnande. Matematikdagbok kan vara ett arbetsredskap igenom vilken pedagogen kan få en uppfattning om elevernas status i det matematiska tänkandet. Det eleverna skriver kan dessutom användas som underlag för individuell uppföljning, men även för planering av undervisningens struktur och innehåll.</p>

Den här studien grundar sig i ett utvecklingsarbete vars syfte är attutveckla lärares användande av digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Arbetet har tagit avstamp i aktionsforskning och skedde genom en fyra veckor lång aktion på en fritidshemsavdelning där fyra lärare jobbade med elever från förskoleklass och årskurs 1. Aktionen byggde på fem stycken aktiviteter som jag initierade där lärarna och eleverna på avdelningen fick pröva att arbeta med digitala verktyg introducerade som pedagogiska redskap. I den avslutande aktionen fick lärarna själva hålla i en aktivitet där digitala verktyg fungerade som ett pedagogiskt redskap. Aktionernas funktion var också att på sikt bygga en grund för fortsatt och ökat användande av digitala verktyg på fritidshemmet och svara på frågeställningen om hur lärares förhållningssätt påverkas av ett utvecklingsarbete där digitala verktyg introduceras som ett pedagogiskt redskap. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer innan och efter aktionen med de lärares som deltog i aktionen på fritidshemmet. Intervjuerna i denna studie har fungerat som mätinstrumentet och resultaten visar på att utvecklingsarbetet har byggt en grund för fortsatt arbete med digitala verktyg i verksamheten och inspirerat lärarna med nya tips på tillvägagångssätt i användandets av digitala verktyg. I intervjuerna framkommer det också att lärares förhållningssätt på olika sätt har påverkats positivt av utvecklingsarbetet aktion i verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musik framträder i förskolan samt att få en större insikt i vad musik skulle kunna generera i den pedagogiska verksamheten. Empirin till studien samlades in med hjälp av både kvalitativa icke-deltagande observationer som genomfördes på två förskolor och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor. Dessa observations- och intervjumaterialen analyserades med hjälp av analysmetoden grounded theory. Denna analysmetod var effektiv för att synliggöra eventuella likheter och skillnader som upptäcktes i den insamlade empirin.Resultatet av studien gällande musik i förskolan visade att pedagogerna på förskolorna som observerades sade en sak i teorin men agerade annorlunda i praktiken. Pedagogernas förhållningssätt och tidigare erfarenheter av musik framkom i resultatet ha en betydelse angående det didaktiska arbetet i förskolans verksamhet. Vår studie visade på att musik som redskap skulle kunna främja och berika lärandet för både barn och pedagoger i förskolans verksamhet.