Syftet med studien är att undersöka och synliggöra, dels hur ett urval av lärare i årkurs 4-6 förhåller sig till fenomenet läxa, dels utsagor i tidigare forskning. Såväl som att belysa empirin i ljuset av olika teorier om lärande och utbildning. Genom detta vill vi skapa förståelse för variationer i åsikter gentemot läxor och nyansera den pågående debatten.   Studien tar sin utgångspunkt ur syfte och frågeställningar. Valet av metod är dels en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka lärares sätt att tala om fenomenet läxor, dels en gedigen genomgång av tidigare forskning för att synliggöra utsagor som kommer till uttryck om läxan.   Hos de intervjuade lärarna kan vi se att samtliga använder sig av läxan som ett komplement till sin undervisning. Lärarna talar om läxor på många olika sätt, de beskriver dels egna avsikter med de läxor som de ger ut till sina elever, dels framkommer det även en del tvivel kring läxans nytta i allmänhet. Flera av lärarna uttrycker en avsaknad av pedagogiska diskussioner om läxor och en önskan om att utbyta erfarenheter med varandra. Tidigare forskning kring läxor är tvetydig och gör det svårt att finna stöd i läxfrågan då det återfinns både argument för och emot dess existens. Vår instinktiva känsla är att det behövs fler pedagogiska diskussioner lärare sinsemellan kring läxans plats i den specifika verksamheten.

<p>Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anställda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumärkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv är detta viktigt eftersom lojalitet från kunderna, vilket i förlängningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma då kundens bild av varumärket, varumärkesimagen, stämmer överrens med företagets bild av varumärket, varumärkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förståelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anställda gällande varumärkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger på Kapferers teori om varumärkesidentitet vilket för att få en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tre företag som studien bygger på är Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgränsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv. Data, som samlas in genom intervjuer, analyseras sedan genom meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultatet visar att det främst är konkreta delar av varumärkesidentiteten och ämnen vilka tydligt inbegriper individer i företaget som diskuteras medan delar och ämnen som förutsätter att de diskuterande sätter sig in i kundens föreställningsvärld inte diskuteras. För att även dessa delar skall ges möjlighet till kongruenta tolkningar inom företaget krävs det att chefer lyfter upp dem till diskussion.</p>

No description available.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anställda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumärkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv är detta viktigt eftersom lojalitet från kunderna, vilket i förlängningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma då kundens bild av varumärket, varumärkesimagen, stämmer överrens med företagets bild av varumärket, varumärkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förståelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anställda gällande varumärkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger på Kapferers teori om varumärkesidentitet vilket för att få en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ämnesområdet. De tre företag som studien bygger på är Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgränsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv. Data, som samlas in genom intervjuer, analyseras sedan genom meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultatet visar att det främst är konkreta delar av varumärkesidentiteten och ämnen vilka tydligt inbegriper individer i företaget som diskuteras medan delar och ämnen som förutsätter att de diskuterande sätter sig in i kundens föreställningsvärld inte diskuteras. För att även dessa delar skall ges möjlighet till kongruenta tolkningar inom företaget krävs det att chefer lyfter upp dem till diskussion.

No description available.

Zugl.: Halle-Wittenberg, Univ., Diss., 2006

Diss. Univ. Lund.

This study has through observations and interviews studied how teachers work with classroom discourse in the lower ages. The focus has been on discussing teacher’s stance towards a dialogical classroom, as well as discovering how, and under which circumstances, the students communicate verbally. By contacting four different teachers and spending a day with each of them the study has found that most agree that a good verbal skill is beneficial for students. It helps them gain confidence as well as develop their understanding. However, the teachers do not reflect much about their own use of language. Through observations it was noticed that the way interactions are organized, as well as how the language is used, has impact on the student’s responses.

Syftet med detta examensarbete är att tillverka ett matematikspel avsett för matematikavsnittet funktioner och grafer, testa samt utvärdera detta. Spelet fungerar som ett memory. Elever ur årskurs ett på gymnasiet observerades då de fick testspela spelet och löpande anteckningar fördes. Eleverna fick även besvara en elevenkät. Tre huvudkategorier av elevkommunikation under spelandet kunde urskiljas. Dessa var samarbete där eleverna förklarar för varandra, motivation där eleverna ville att spelandet skulle fortskrida samt matematiska begrepp som omfattar både användandet av matematiska begrepp samt avsaknaden av dessa.  56 % av eleverna ansåg att det var roligt att spela spelet samt 77% ansåg att de i och med spelet fått repetera sina kunskaper. En slutsats är att eleverna genom att spela spelet lär sig mycket av varandra samt att de får chansen att diskutera matematik på ett nytt sätt.

Speziell zur Sicherung der Versorgung mit Elektroenergie wird in diesem Einhefter eine Expertendiskussion des 28. ZEIT FORUM DER WISSENSCHAFT vom 18.12.2007 aufgegriffen. Die Experten vertreten dabei unterschiedliche Interessen. Ziel der Materialien ist es, Schülerinnen und Schüler ab Klasse 9 anzuregen, sich mit einem politischen Konflikt auseinanderzusetzen und begründet Stellung zu beziehen. Des weiteren finden sich in der Zusammenstellung die Lösungsansätze der effizienten Produktion und Nutzung elektrischer Energie, der Nutzung regenerativer Energiequellen sowie der Nutzung eines Energiemix. Dabei werden die verschiedenen Unterrichtsmethoden der Pro- und Contra-Diskussion, des Gruppenpuzzles, der Zukunftskonferenz und der Szenariotechnik angesprochen.