Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod. Tre lärare med intresse för matematikundervisning har intervjuats. Resultatet av min studie visar att dialogen som undervisningsmetod vanligen används vid problemlösning. Arbetet sker ofta i olika gruppstorlekar och elevkonstellationer utifrån syftet med undervisningen. Individualiseringen handlar ofta om hur man grupperar eleverna. Den inre dialogen lyftes också, att själv kunna formulera sina tankegångar. Oavsett hur dialogen används så är det viktiga att eleverna förstår att det är tankegången som är det viktiga inte svaret.

<p>Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod. Tre lärare med intresse för matematikundervisning har intervjuats.</p><p>Resultatet av min studie visar att dialogen som undervisningsmetod vanligen används vid problemlösning. Arbetet sker ofta i olika gruppstorlekar och elevkonstellationer utifrån syftet med undervisningen. Individualiseringen handlar ofta om hur man grupperar eleverna. Den inre dialogen lyftes också, att själv kunna formulera sina tankegångar. Oavsett hur dialogen används så är det viktiga att eleverna förstår att det är tankegången som är det viktiga inte svaret.</p>

The aim of this study was to examine how four teachers in Swedish ground school (age 2-3) is working with mathematics, both how the teachers is reflecting on there own role in the students motivation and how the teachers is planning and executing their mathlessons. The methods to find out how the teachers did this in this study was via interview and taking notes on one of their lessons. The study shows that the teachers who participated in this study was well learned and upgraded to the literature how to motivate students in maths. The teachers had also a great knowledge about their own leadership and the effects of that on their students.

Nätkränkningar uppmärksammas mer och mer i och med ökad digitalisering och har visat genegativa aspekter bland elever (Notar, Padget &amp; Roden, 2013), vilket gör att fenomenet bör tas påallvar inom skolor. Trots detta visar tidigare forskning även att många pedagoger upplever att de intehar tillräcklig kompetens för att kunna arbeta med förebyggande arbeten inom skolorna (Cassidy,Brown &amp; Jackson, 2012b). Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar omnätkränkningar och förebyggande arbeten mot dem. Studien är kvalitativ där data har samlats ingenom intervjuer från verksamma pedagoger i grundskolan. Resultatet visar att pedagogernaupplever medvetenhet om att nätkränkningar sker bland eleverna samt att dessa inte alltid kommerupp till ytan. Ett förebyggande arbete kan handla om att lära ut till eleverna hur man använder nätetpå ett vis som inte skadar andra eller sig själva. Det visar sig samtidigt att pedagogerna saknarkompetens och att rektorer behöver se sitt ansvar i att implementera fungerande arbetssätt inom dettaområde. Inom ett förebyggande arbete är diskussioner med elever är en populär väg att gå ocheleverna kan behöva känna sig involverade i processen då nätet uttrycks vara elevers egen värld merän de vuxnas. Rädslan för att bli av med digitala verktyg kan bidra till att elever inte alltid berättar omnegativa händelser på nätet för lärare. I och med detta bör inte digitala verktyg heller förbjudas förelever utan istället förespråkas av pedagogerna att eleverna blir involverade i arbetet motnätkränkningar. Bland annat kan tillåtelsen av digitala verktyg bland elever bidra med attkompetensen om dessa ökar hos pedagogerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med arbetet är att söka reda på olika metoder lärare använder i klassrumssituationer för att stödja elevernas utveckling i matematiska uttryck gällande muntlig kommunikation mellan elever och lärare. Arbetet är baserat på observationer av tre lärare i årskurs 4, 6 och 9. Insamlad information från observationerna har resulterat i tre olika lektionsstrukturer och ett antal frågemodeller. Gemensamt i samtliga lektioner är att eleverna får först diskutera och berätta innan läraren blanda sig i; läraren har använt elevernas samtal för att bygga vidare och utgår på det sättet utifrån elevernas kunskaper. Vissa lektioner har fokus legat i diskussionen och elevers presentation av sina lösningar för klassen. I andra lektioner har läraren använt en specifik didaktisk metod för att stimulera diskussionen och elevernas förståelse. Samtliga lärare uttrycker att ett mål de haft är att eleverna skall få chansen att diskutera och ge uttryck för sina tankar verbalt.

Inledning Läsförståelse är något som är väldigt centralt i skolans värld. Det finns också mycket forskat kring det och det är något skolor arbetar med kontinuerligt. Läsförståelse i sig är ett ämne som forskats mycket kring och därför blir det i det här arbetet intressant att se vilka delar av läsförståelsen lärare samt en bibliotekarie beskriver mer kring och anser är viktiga för att utveckla en god läsförståelse. Detta ger en bild över vad som uppfattas mer centralt än något annat inom begreppet läsförståelse. Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning av vad som utvecklar en god läsförståelse hos barn i de tidigare åldrarna. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie som har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen. Sammanlagt har fem personer intervjuats, fyra lärare och en bibliotekarie. Informanterna fick först svara på en större fråga om vad som var en bra lässituation för dem. Därefter följde mer specifika frågor kring läsförståelse. Resultat Ur intervjuerna framkom fem uppfattningar som var viktiga för att utveckla barns läsförståelse, dessa var; diskussion kring böcker, motivation, den dagliga läsrutinen, betydelsen av ordförråd och ordförståelse samt skapa stämning.

Genom detta examensarbete har ett webbaserat system utvecklats för hantering av ämnesinriktade diskussioner i realtid. Systemets funktioner skapades med hjälp av PHP som ett serverspråk medan JavaScript användes som ett klientspråk. HTML och CSS användes för att skapa systemet grafiska gränssnitt. Samt att datalagring uppnåddes med hjälp av en MySQL-databas. Författaren använde sig av olika verktyg för att utveckla systemet. Sådana verktyg var Dreamweaver, Photoshop och WampServer. Det resulterande systemet gör det möjligt för användare att delta i direktsända ämnesinriktade diskussioner, samt att starta sin egna. Systemet tar också vara på servern igenom att använda smarta lösningar som undviker onödig server belastning. / Through this graduation work a web-based system has been developed to able management of subject-oriented discussions in real time.The system functions were created using PHP as a server-side language and JavaScript as a client-side language. HTML and CSS were used to make up the graphical part of the system. While data storage was achieved using a MySQL database.The author used various tools in developing this system. Such tools were Dreamweaver, Photoshop and WampServer.The resulting system enables its users to participate in subject-oriented real time discussions, or start their very own. The system also takes the server into account by using smart solutions that minimize server load.

Denna empiriska studie handlar om muntlig matematik och syftar till att ta reda på hur elever upplever att det är att arbeta med problemlösningsuppgifter utifrån EPA- metoden. Inom matematiken ska eleven ges möjlighet att utveckla kursplanens olika förmågor, varav kommunikationsförmågan och problemlösningsförmågan är två av dem.  Studiens empiri har samlats in genom elevenkäter och elevintervjuer, i samband med genomförande av en EPA-lektion där eleverna fick arbeta med problemlösning. Data analyserades genom både en kvantitativ analysmetod och en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att eleverna uppskattar att arbeta utifrån EPA-metoden, samtidigt som de gillar att arbeta på det traditionella arbetssättet i arbetsböckerna. Fyra teman har kunnat urskiljas utifrån elevernas intervjusvar; eleverna anser att muntlig matematik är roligt, eleverna föredrar att arbeta enskilt, elevernas upplevelser av att arbeta med någon annan samt elevernas upplevelser av att arbeta i helklass.

No description available.

Tidigare forskning framhåller undervisning utifrån samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) som ett verktyg för att främja naturvetenskaplig allmänbildning, medborgarbildning och elevers förmåga att delta i praktiker utanför skolan där argumentation och diskussion lyfts som centrala undervisningsformer. Även i styrdokument kan incitament för att bedriva en SNI-undervisning med inslag av diskussion och argumentation urskiljas. Dock visar tidigare studier att lärare ställs inför flertalet olika utmaningar vid implementering av SNI-undervisning bland annat kopplat till diskussioner inom denna undervisning. Den egna studien syftar till att undersöka och kartlägga lärares upplevelser kring arbetet med diskussioner och argumentation i SNI-undervisningen. Arbetet avgränsar sig till att undersöka erfarenheter hos biologilärare på gymnasiet. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av ljudinspelning. Urvalet av deltagare i studien var målstyrt med avseende på att biologilärare som indikerades arbeta med SNI i sin undervisning efterfrågades. Deltagarna utgjordes av tre lärare från olika skolor i Stockholm med omnejd. Deltagarna fick ta del av ett informations- och samtyckesbrev som formulerades utifrån samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet och nyttjandekravet. Insamlad data transkriberades och analyserades enligt ramverket för tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman Vad kan SNI-undervisning ge eleverna?, Utmaningar med SNIundervisning och Förutsättningar för en givande SNI-undervisning som beskriver lärares erfarenheter kring SNI-undervisningen i allmänhet. Under respektive huvudtema kunde även underteman urskiljas som berörde lärares erfarenheter kring diskussion och argumentation i SNI-undervisningen. Resultaten visar bland annat på lärares erfarenheter att elever genom diskussion och argumentation kring SNI kan erhålla en vidgad repertoar av perspektiv samt en ökad förmåga att ta ställning och agera i en samhällskontext, där bland annat skilda åsikter och elevers utbyten beskrivs som viktiga faktorer i detta. Analysen visade även på olika förutsättningar för att bedriva SNI-undervisning med inslag av diskussion och argumentation. Resultaten visar bland annat på vikten av ett tryggt klassrumsklimat och att ge eleverna en struktur i och verktyg för diskussion kring komplexa frågor. Studien visar både direkta utmaningar som lärare ställs inför i diskursiva aktiviteter i SNI-undervisningen men även potentiella utmaningar för elever där bland annat komplexiteten i SNI beskrivs.