The aim of this study is to proceed from pupils’ thoughts and experiences of reading aloud in the classroom. There is some research in the field of reading aloud: the reading aloud that children encounter in the home, which prepares the child for reading, as the child discovers new words and how a story is built up. There is also some research about how school takes over and continues with reading aloud, how reading aloud in school differs from that in the home, and the importance of conversation and discussion. The study is based on sociocultural theory, which focuses on cooperation and social interaction. The study concerned a class of 20 pupils in grade three. In focus groups they discussed the teacher’s and their own reading aloud in the classroom. The result shows that most pupils appreciate the opportunities for reading aloud that occur in the classroom, but want to be able to influence the reading to a greater extent. The pupils wish for more variation between pupil and teacher as regards who is in charge of the reading aloud, and they wish to participate more in the process. The conclusion is that the pupils should be involved in the reading aloud, not just in the conversations about the book but also in the planning of the reading.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2005

Techn. Univ., Diss--Berlin, 2007.

Universiẗat, Diss.-2007--Heidelberg, 2006.

I dagens specialiserade arbeten ställs ofta stora krav på varje medarbetares samarbetsförmåga och att åstadkomma saker tillsammans mot ett gemensamt mål eller projektutfall. En viktig arena för lärande i organisationer är arbetsmöten där människor möts för att samarbeta och hantera olika ärenden. I sammanhanget är det vanligt att ta fasta på samförståndets betydelse för ett kollektivt lärande men samma form av lärande skulle också kunna uppstå genom motsättningar och konflikter. Syftet med uppsatsen är att försöka identifiera och förstå det lärande som kan uppstå genom samtal under arbetsplatsmöten. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts på ett bemanningsföretags veckovisa möten och därefter har en samtalsanalys gjorts på de inspelade konversationerna. Den vanligaste samtalsformen utgjordes av diskussion. I de fall som dialog respektive debatt förekom så ingick de som variationer eller nyanser i diskussionen genom att de bäddades in i eller utgjorde komplement till det övriga samtalet. Vi fann att ett kollektivt lärande endast uppstod under dialog och att debatt verkade hämmande på deltagarnas lärande.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskningen visar om elevers resonemangsförmåga i matematiska samtal i åldrarna 8–14 år. Studiens resultat grundas på 13 internationella artiklar, där merparten utförts i en amerikansk kontext. Tidigare studier har visat resonemangsförmågans betydelse för elevers utveckling av matematiskt kunnande. Ytterligare studier har pekat på en brist i svenska elevers möjlighet att träna denna förmåga. Detta medför ett intresse att undersöka vilka faktorer det är som påverkar utvecklingen av denna förmåga samt hur lärare kan skapa möjligheter för elever att träna den. Litteraturstudiens resultat visar fyra huvudsakliga faktorer som påverkar elevers möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga; lärares agerande, uppgiftens karaktär, mångfald av lösningar samt normer. Vidare visar studien att dessa faktorer är sammanvävda och förutsätter varandra. Detta innebär att som lärare behöver man arbeta med alla faktorerna för att resonemangsförmågan ska utvecklas.

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

Syftet med uppsatsen är att hitta motiv i Brott och straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka motiv finns i Brott och straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa motiv? I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de motiv vi har analyserat fram i romanen, motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering. Motiven jämförs sedan med valda delar ur värdegrunden.  Analysen kan fungera som en grund till värdegrundsdiskussioner i svenskämnet. De motiv vi fann i Brott och straff är Raskolnikovs människosyn, fattigdom och misär, välgörenhet, synen på kärlek och äktenskap och Razumichins vänskap. I dessa motiv gestaltas fem delar ur värdegrunden. De är alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor män och solidaritet med svaga och utsatta. Vår slutsats är att värdegrunden tydligt gestaltas i motiv från boken Brott och straff och dessa motiv anser vi går att använda som utgångspunkt för värdegrundsdiskussion i svenskämnet.

Denna kvalitativa studie handlar om ämnet högläsning och hur högläsning kan stimulera barn i olika åldrar. Studien belyser både förskolans och skolans sätt att arbeta kring ämnet. Finns likheter och skillnader med hur man arbetar med högläsning i de olika verksamheterna? Studien tar upp hur och på vilket sätt barnen stimuleras av högläsning. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa intervjuer, där sammanlagt fem informanter som arbetar på två olika förskolor och två olika skolor har belyst och berättat om hur och varför de arbetar med ämnet och vad de anser varit relevant att ta upp. Resultatet visar att det är betydelsefullt att ha högläsningstillfällen tillsammans med barnen. Det gynnar barnens ordförråd och får barnen att sätta igång tankeverksamheten. Som uppläsare bör man inte bara läsa en bok utan det är många aspekter en läsare bör tänka på. Några av dessa aspekter är gruppkonstellation, intresse, engagemang, förberedelser, diskussioner, inlevelse och röst. Det är viktigt att anpassa texten och att läsa för alla åldrar för att underlätta för barnens egen läsning. Högläsning kan man arbeta med och utveckla på många olika sätt det är bara fantasin som sätter gränser.

The research question was whether there are differences in parentadolescentconflict across the domains of governance transfer betweenCanada and Sweden. Participants were students in classes 7 – 9, aged 13 –16 years old. Results show that the amount of conflict differed acrosscultures, across domains, and across genders. Parent-adolescent conflict isnot universal, but instead rather dependent on context. The Swedishadolescents´ reported significantly more conflict-level discussions than theCanadian adolescents´. Regarding the same issue that the Swedishadolescents reported having a lower conflict resolution, suggesting thathaving a conflict-level discussion makes it harder to reach a conflictresolution. The results of this research suggests that conflict among parentand adolescents is uncommon. What was more common was discussionsabout issues across the domains of governance transfer. / Forskningsfrågan var om det fanns skillnader i konflikt mellan föräldrar ochungdomar över domänerna i governance transfer i Kanada och Sverige.Deltagare var studenter i klasserna sju till nio, som var 13 till 16 år gamla.Resultat visade att mängden konflikt varierade över kulturer, över domäner,och mellan könen. Konflikt mellan förälder och ungdom är inte universell,utan istället beroende på kontext. De svenska ungdomarna rapporteradesignifikant fler diskussioner på konfliktnivå än de kanadensiskaungdomarna. Rörande samma fråga som de svenska ungdomarnarapporterade färre diskussioner med en konfliktlösning, vilket tyder på att haen konflikt gör det svårare att nå en konfliktlösning. Resultaten visar attkonflikt är ovanligt. Vad som är vanligare är diskussioner om frågor idomänerna av governance transfer.