<p>I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan</p><p>menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.</p><p>Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man</p><p>utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och</p><p>förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att</p><p>utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta</p><p>processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt</p><p>arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett</p><p>ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera</p><p>den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och</p><p>frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget</p><p>genom observation och reflektion över varandras undervisning?</p><p>För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget</p><p>tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i</p><p>klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet</p><p>och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har</p><p>varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att</p><p>jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit</p><p>arbetet framåt med bland annat frågor.</p><p>Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka</p><p>inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i</p><p>en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag</p><p>som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga</p><p>om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri -</p><p>loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den</p><p>tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två</p><p>sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina</p><p>erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De</p><p>konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i</p><p>arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man</p><p>kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.</p>

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kan menas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan. Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att man utvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen och förändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten att utbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om detta processinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mitt arbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ett ökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumentera den lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra och frågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslaget genom observation och reflektion över varandras undervisning? För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslaget tillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra i klassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummet och slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten. De metoder som använts har varit observation, muntlig reflektion och individuell logg. Min roll i arbetet har bestått av att jag dels varit en aktör som observerat och observerats, dels varit yrkesutvecklare som drivit arbetet framåt med bland annat frågor. Det sätt varpå jag ser på lärande tar sin utgångspunkt i Marton, Booth´s (2000) synsätt, vilka inte skiljer på människa och värld. De menar att de hänger ihop och människan ingår därför i en helhet vilken kan brytas upp i delar för att åter sättas ihop i en helhet. Jag ser mitt arbetslag som kopplat till världen på samma sätt. Arbetslaget valde att ur världen plocka fram en fråga om vem jag är i klassrummet, vilket just var upptakten till denna aktion. Genom den empiri - loggboksanteckningar, utvärderingssvar, observationsresultat - som jag skaffat mig under den tid vi utfört aktionen, så har det visat sig att man genom att lära sig använda sig av de två sinnena syn och hörsel lär man sig också att utbyta erfarenheter, att sätta ord på sina erfarenheter, att lära sig om sig själv, att stärka sina kollegors identitet och självkänsla. De konsekvenser vårt lärande har fått i arbetslaget har varit att vi fått en ro bland kollegorna i arbetslaget, att vi blivit bättre på att fokusera på våra möten, att vi har metoder för hur man kan lära sig i sitt yrke och några har även förändrat sitt sätt att planera sin undervisning på.

No description available.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik. Det vardagliga arbetet och samverkan mellan personalgrupper organiseras i olika stor utsträckning, vissa delar av arbetet har knappast någon organisering alls. Vidare sker viss organisering och samverkan formellt från verksamhetens sida, medan annan sker informellt från personalens sida. Arbetets formella och informella or-ganisering påverkar i sin tur när, var och hur personalen har möjlighet att samverka med varandra. I diskussionen dras slutsatsen att villkoren för kollektivt lärande tycks bestå i ett sam-spel mellan den formella organiseringen och den informella organiseringen. Där den formella organiseringen i detta fall framför allt särskiljer personalen, medan den informella organise-ringen möjliggör samverkan och därmed även kollektivt lärande i viss utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka grupputvecklingssamtal mellan chef och medarbetare på en avdelning på Akademiska sjukhuset som grund för medarbetarens lärande. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig arbetskunskap utifrån de lärandeprocesser som eventuellt uppstår i samband med gruppsamtal. Frågeställningarna som följer i denna uppsats är ”vad innefattar ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset?”, ”hur upplever medarbetarna grupputvecklingssamtalet som grund för deras professionella lärande?” och ”vilket slags lärande har premierats?”. Undersökningsmetoderna för denna studie är observation och intervju. Observation har genomförts för att ge svar på vad ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset innefattar och intervjuer har genomförts för att ge en bild av hur medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande. De analysverktyg som använts för att framställa studiens resultat är det empiriska materialet som framkommit från observationen samt intervjuerna och de teoretiska infallsvinklarna, ”kollektivt lärande” och ”dialog”. Resultaten har visat att ett grupputvecklingssamtal innefattar ett möte där medarbetarna får information om olika saker gällande arbetet och vad som händer på arbetsplatsen. Vidare har resultaten indikerat på att medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande och att det är kollektivt lärande som premierats. Denna studie har främst bidragit till att ge avdelningschefen och gruppcheferna som genomför dessa samtal en uppfattning om att samtalen gynnar medarbetarna i den mån att det ger dem ett kollektivt lärande. Det gör också medarbetarna uppmärksamma på att samtalen kan främja interaktionen mellan dem liksom utförandet av deras arbetsuppgifter.

Organisatoriskt lärande och kompetensutveckling har blivit viktiga komponenter i dagens organisationer. Detta på grund av att den tekniska utvecklingen bidragit till att dagens organisationer är under ständig förändring. Detta har i sin tur lett till att det krävs nya förhållningssätt till befintliga roller. Både chefer och medarbetare behöver anpassa sig för att möta upp den snabba förändringstakten. Ett sätt är att nyttja medledarskap som metod. Men för att medledarskap ska kunna användas effektivt krävs kompetensutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att analysera och jämföra medarbetares och chefers uppfattningar om ledarkultur och medledarskap men också att undersöka generationsbaserade uppfattningsskillnader och att urskilja faktorer som gagnar eller stävjar en samsyn gällande mandat, samt att analysera hur dessa faktorer kan påverka lärande och kompetensutveckling inom organisationen. För att svara på syftet undersöktes faktorer som kan påverka samverkan, kompetensutveckling och lärande. Studien genomfördes på en avdelning hos en svensk statlig myndighet. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten skickades ut via myndighetens intranät till 992 personer, vilka bestod av både chefer och medarbetare. 156 respondenter svarade på enkäten. Då bortfallet blev stort genomfördes t-tester. Analysen av T-testerna visade att resultaten inte var normalfördelade och därför gjordes Mann Whitney U-test, som även tar hänsyn till snedfördelade data. Resultaten visade att engagemang kan vara en viktig faktor för kompetensutveckling, men att det även är viktigt att det skapas möjlighet till kompetensutveckling. Resultaten visade också att unga genomgående svarade mer positivt i undersökningen. Chefernas resultat gällande frågor om medledarskap var högre skattade och hade mindre spridning, än medarbetares. Detta kan tyda på att begreppet medledarskap inte var förankrat hos medarbetarna. Dessa resultat pekar på att insatser i form av kompetensutveckling och organisatoriskt lärande kring medledarskap är viktiga, för att metoden ska fungera optimalt.

De allra flesta svenska barn och ungdomar har någon gång i sin ungdomvarit aktiva i idrottsrörelsen. På så sätt har idrottsledarna stora möjligheter att påverka barn och ungas utveckling, däribland även deras fysiska och psykiska hälsa. Behovet av alternativa lärmiljöer har utvecklat nya metoder inom ledarskapsutvecklingen, metoder som innefattar en mer omfattande social interaktion mellan deltagarna och som syftar till att skapa ett mer effektivt lärande genom diskussion och erfarenhetsutbyte. Här introducerasdet pedagogiska verktyget lärgrupp som ett sätt att bedriva folkbildning. Lärgruppen öppnar dörrarna för ett mer kollektivt lärande bland ledarna. Syftet med studien är att belysa ideella ledares uppfattningar av sin egen utveckling och sitt eget lärande inom idrottsföreningar som använder sig av lärgrupper som ett pedagogiskt verktyg inom svensk föreningsidrott. Studien är teoretiskt förankrad i det pedagogiska perspektivet kollektivt lärande. Datamaterialet samlades in i samband med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ett deltagande i lärgruppen har gynnsamma påföljder gällande ledarens utveckling och lärande. Genom samtalet i lärgruppen, där informations-, erfarenhets- och kunskapsutbyte stod i fokus, kunde ledaren förbättra sina förmågor och ta till sig nya idéer vilket bidragit till ett utvecklande av nya tankemönster.

Organisationer försöker finna effektiva former för att bedriva möten men fortfarande upplever många medarbetare att möten kan kännas betydelselösa och ta upp tid från viktigare arbetsuppgifter. Detta kan bero på att organisationer vill bedriva möten som är effektiva men samtidigt bidra till verksamhetsutveckling. Syftet med vår studie är att skapa förståelse för vilka villkor som finns för kollektivt lärande under arbetsplatsmöten. Studien baserar sig på en kvalitativ tvärsnittsstudie. Den har utförts på en organisation, under organisationens arbetsplatsmöten genom att använda observationer och intervjuer med mötesdeltagarna. Studien bygger på fem observationer samt nio intervjuer. Resultatet visar på tre olika typer av samspel som sker under arbetsplatsmötena vilka i denna studie benämns som enkelt-, utvecklat- och komplext samspel. Vad som även kom fram i resultatet var två förutsättningar som påverkar samspelet, vilka är syftet med mötet och ledarskapet under arbetsplatsmötet. / A lot of focus today is on finding effective ways to conduct meetings, but many employees still experience that meetings can feel meaningless and take time from more important tasks. This could be because organizations want to conduct meetings that are effective but at the same time contribute to business development. The purpose of our study is to create an understanding of the conditions for collective learning during workplace meetings. The results of the study have been analyzed and discussed based on a theory of collective learning. The qualitative case study has been conducted in an organization during their workplace meetings using observations and interviews with the participants. The study is based on five observations and nine interviews. The result shows three different types of interactions that occur during workplace meetings, which are single, developed and complex interactions. The result also shows two conditions that affect the interaction, the purpose of the meeting and the leadership at the workplace meeting.

Team är en arbetsform som har funnits en tid tillbaka i historien men inte alltid under benämningen team. På senare år förekommer även team som arbetsform inom den offentliga sektorn och dess fördelar har uppmärksammats inom vården. World Health Organization förespråkar ett teamarbete med olika yrkesprofessioner för att patienten ska ses utifrån olika perspektiv vilket enligt dem bidrar till vinster både för patienten och verksamheten. Denna uppsats bidrar till att synliggöra detta då en intervjustudie har genomförts i vården med syftet att undersöka de anställdas erfarenhet av att arbeta i team samt att ta reda på teamets betydelse för lärandet. Sex stycken samtalsintervjuer genomfördes med teammedlemmar från skilda yrkesprofessioner och olika verksamheter inom vården. De teorier som tillämpas är Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande, Dixons teori om dialog samt Schöns teori om reflektion. Teamarbetet skapar möjlighet att tillsammans med hjälp av olika kompetenser ge patienterna en bättre vård vilket också är teamets mål. Arbetsuppgifterna bygger på teamets gemensamma behandling av patienten vilket gör att teamet har stor betydelse för respondenternas arbete. Problem med teamarbetet är när det uppstår samarbetsvårigheter eller slitningar i teamet. I teamet lär de sig tillsammans av varandras kompetenser och skapar gemensamma kunskaper. Tillfällen till diskussion och reflektion leder till ett erfarenhetsutbyte som i sin tur leder till ett kollektivt lärande i teamet.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut. Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta upp mer globala begrepp än elever i årskurs 6. De begrepp som eleverna funnit täckte till omkring 67% av begreppen i kursplanen. Resultaten av kunskapskontrollen skiljde sig inte markant åt mellan årskurserna – frågorna var allmänna och de äldre eleverna hade bättre bakgrundskunskaper och kunde skriva längre resonemang, men betygsfördelningarna var ganska likartade. Det var nära 50% överensstämmelse mellan elevernas betyg för redovisningen och för kunskapskontrollen och i nära 97% av fallen var betygen antingen samma eller skiljde sig ett steg. Det gick däremot ej att utläsa något samband mellan hur många begrepp som redovisats och vilket medelbetyg gruppen skulle få för kunskapskontrollen.