En undersökning kring hur anställda på ett möbelföretag i sydöstra Sverige upplever att kollektivt lärande är en del av den dagliga driften arbetsplatsen. Undersökning tar sin utgångspunkt i relation till litteraturens definitioner på teorier, begrepp och förutsättningar. En enkätundersökning gjordes för att undersöka hur anställda på en arbetsplats upplevde graden av kollektivt lärande i interaktionen med sina kollegor och sina arbetsuppgifter. Undersökningen hade som avsikt att undersöka samband mellan det upplevda kollektiva lärandet och respondenternas självuppskattade utveckling på arbetsplatsen. Resultatet visade att respondenterna generellt instämde till viss del eller fullständigt med de efterfrågade aspekterna, och ett korrelationssamband mellan kollektivt lärande och självuppskattad lärandebana visade sig resultera i ett starkt värde.

Under det senaste decenniet har allt fler lärosäten över hela världen arrangerat distansutbildningar eller campusbundna kurser som helt eller delvis är organiserade med hjälp av nätbaserade lärmiljöer. Nätbaserade kurser har därmed blivit vanliga och viktiga mediala arenor inom högre utbildning, såväl i distansutbildningar som i campusbundna kursmoment. Datorstödet har också medfört ett nytt sätt att undervisa på och lära sig med. Men det råder brist på kunskap om hur nätbaserade dialoger bidrar till individuellt och kollektivt lärande. Syftet med studien var att utifrån Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger och sociokulturell teori undersöka hur 40 studenter använder skriftliga, asynkrona dialoger (N=1567) för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt under tre högskolekurser (60 veckor, halvfart distans). Avgränsningen omfattades av att undersöka på vilket sätt och i vilken grad studenterna använder dialogens potential och röster som medierande redskap för sitt och andras lärande i samspel med andra studenter. I resultatet från den grundligare analysen av 265 inlägg framstår att studenterna i olika grad successivt utvecklat en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i de skriftliga, asynkrona dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse och nya perspektiv. Det som också synliggjordes var att det är en aktiv lärprocess som utvecklades över tid, när studenterna använde sina erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Potentialen och de olika rösterna i dialogerna tydliggör att det kollektiva samspelet inte sker eller utvecklas på egen hand, utan måste stimuleras och utmanas under utbildningen av lärare, men också av och mellan studenter. Studiens tillämpning är ett analysredskap och en dialogmodell som utvecklades under analysen för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt. De kan i förlängningen fungera som pedagogiska redskap för att studenter och lärare ska få insikt i att förstå och utveckla meningsfulla dialoger i samspel med andra på nätet och därmed höja kvalitén i nätbaserad undervisning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass där eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett område som ingår i ämnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade på avsnittet som handlar om årstidernas skillnader. Frågeställningarna som jag kopplar till syftet är:Hur kan pedagogiskt drama påverka elevernas kunskaper om årstider? Vad händer med klassen när pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om årstider? Metod och teoriUndersökningen är kvalitativ och bygger på deltagande observation och intervju. Urvalsgruppen är en klass i årskurs 1 på grundskolan som består av 23 elever, 7-8 år. Jag ledde tre dramalektioner som utgick från temat Årstiderna och observerade även klassen före och efter dramalektionerna. Materialet bearbetades utifrån tre kategorier som synliggjordes i resultatet, lära av varandra, samarbete och glädje. Resultatet analyserades med hjälp av två teorier: Sternudds holistiska perspektiv, där utgångspunkten är det dramapedagogiska arbetet som genom kollektivt arbete i grupp kan ge elever möjlighet till insiktskunskap. I Säljös sociokulturella perspektiv är grunden att människor samspelar redan från starten i livet. Lärandeprocesser återkommer överallt i samhället genom interaktion mellan människor. Resultat och slutsats Efter avslutade dramalektioner kunde samtliga elever förklara skillnaderna mellan de olika årstiderna. Det sätt som eleverna inhämtade kunskapen på visade sig bland annat vara att de lärde av varandra. Det framkom också att eleverna tränade på samarbetsförmågan och samspelade även efter avslutade dramalektioner. I resultatet synliggjordes även att glädje och skratt blev en del av inlärningen. / SummaryPurpose and IssuesThe purpose of this paper is to examine how educational drama method can be integrated into the regular curriculum of the school. The study was performed in a class where students worked with the theme of seasons, an area that included the topic NO. Drama Teaching is linked to the theme and focused on the section for seasonal differences. The questions that I connect to the purpose are:How can educational drama affect students' knowledge of seasons?What happens to the class when teaching drama integrated into teaching to develop students' knowledge of the seasons?Method and TheoryThe study is qualitative and based on participant observation and interviews. The selection group is a class in Year 1 at primary school consisting of 23 students, 7-8 years. I led three drama lessons were based on the theme of seasons and also observed the class before and after the drama lessons. The material was processed according to three categories that were visualized in the results, to learn from each other, cooperation and joy.The results were analyzed by two theories:Sternudds holistic perspective, where the starting point is the educational drama work collectively through group work can provide students the opportunity to understand knowledge.In Säljös sociocultural perspective is basically that people interact from the start in life. Learning processes recur everywhere in society through interaction between people.Results and ConclusionAfter completing the drama lessons all pupils could explain the differences between the different seasons. The way that students acquired knowledge of proved, inter alia, that they learned from each other. It was also found that students trained on interoperability and interacted even after completing their drama lessons. The result was visualized also joy and laughter became a part of learning.Keywords:educational drama, integration, knowledge, thematic teaching, collective learning

In this paper we present our research on learning in event organizations since we haveconcluded that there is no research on this topic. We have chosen a qualitative researchstrategy with multiple case studies where we used semi-structured interviews to go into depthin the event organizations we have studied. The research overview highlights the problem oflearning in organizations today and that organizations must learn to survive and to create acompetitive edge in the industry in which they are operating. Learning in organizationsdepends on their employees and if they may not develop within the organization they will notbecome further motivated. Our research shows that event organizations learn subsequentlyand take the situation as it comes through learning by doing primarily.Research shows that individuals learn different, and our study therefore indicates that theremust be leadership that is adapted to different situations and different learning styles. As theevent industry is time-pressed, a fully customized system will not be sustainable to managemeeting the demands of the market. Today, systems and tools for learning are inadequate toadapt to this fast-changing environment in which the organizations live. We have combinedsystems and tools that together create a more adaptable system for the time-pressed eventorganization.The system deals with an understanding of which situation the employee is in and whichpreferred way it wants to learn and thus the manager can adapt to this to get the maximumoutcome of learning. This will help managers in event organizations to better understand theiremployees, motivate them to a greater extent, thereby creating competitive advantages for thecompany. As the manager is time-pressed, our study also shows that collective learning isimportant for the effectiveness of the organization's learning. In this way, the manager doesnot always have to be the driving force in learning. Our research shows that technologicalsolutions will help the time-pressed organization to create a more collective learning and amore sustainable solution, as this is a more time-efficient tool for sharing knowledge. Whatwe present here is a contribution with a theoretical solution that is also practically feasible,unlike several previous theories.This study is written in Swedish. / I denna uppsats framför vi vår forskning om lärande i evenemangsorganisationer då vi sett attdet saknas forskning kring detta ämne. Vi har valt en kvalitativ forskningsstrategi medmultipla fallstudier där vi använt semistrukturerade intervjuer för att gå på djupet i deevenemangsorganisationer som vi studerat. Forskningsöversikten lyfter fram problematikenkring lärande i organisationer idag och att organisationer måste lära sig för att överleva ochför att skapa sig en konkurrensfördel i den bransch den befinner sig i. Lärandet iorganisationer är beroende av dess medarbetare och får inte dessa utvecklas inomorganisationen så blir de inte heller motiverade. Vår forskning visar attevenemangsorganisationer idag lär sig efterhand och tar situationen som den kommer genomlearning by doing främst.Forskning visar att individer lär sig olika och vår studie visar på att det måste finnas ettledarskap som är anpassat för olika situationer och olika lärstilar. Eftersomevenemangsbranschen är tidspressad blir därmed ett helt individanpassat system inte hållbartför att klara av att möta dess omvärld. Idag är de system och verktyg som finns för lärande iorganisationer bristande för att anpassas till denna snabbt föränderliga omvärld somorganisationer lever i. Därmed har vi kombinerat system och verktyg, situationsanpassatledarskap samt VARK och teknologi, som tillsammans skapar ett mer anpassningsbart systemför den tidspressade evenemangsorganisationen.Systemet handlar om en förståelse för vilken situation medarbetaren befinner sig i och vilketföredraget sätt den vill lära sig och därmed kan chefen anpassa sig till detta för att få ettmaximalt utfall av lärande. Detta kommer att hjälpa chefer i evenemangsorganisationer attförstå sina medarbetare bättre, motivera dem i större utsträckning och därigenom skapakonkurrensfördelar för företaget. Då chefen är tidspressad visar vår studie även att ettkollektivt lärande är av vikt för att effektivisera organisationens lärande. På så sätt behöverinte chefen alltid vara den drivande faktorn i lärandet. Vår forskning visar att teknologiskalösningar hjälper den tidspressade organisationen för att skapa ett mer kollektivt lärande ochen mer hållbar lösning då detta är ett mer tidseffektivt verktyg för att dela kunskap. Vi bidrarhär med en teoretisk lösning som även blir praktiskt genomförbar till skillnad från fleratidigare teorier.

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

<p>Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.</p><p> </p>

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Den lärande organisationen kännetecknas av parallella processer, samarbete över gruppgränserna och kollektivt lärarande. Lärandet har visat sig vara en stor konkurrensfördel. Den kunskapsbaserade organisationens kärna är de människor som arbetar i den och deras samlade kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser. Studien utgörs av en fallstudie på en skola. Genom intervjuer, en mindre enkätstudie och dokumentstudie av skolans kompetensutvecklingsplan, undersöker jag hur detta planeras och utförs. Jag tittar även på vilka förutsättningar som krävs för att tillvarata kompetens i organisationens alla delar samt bakomliggande faktorer till företeelser som hindrar att detta sker. Studien pekar på att lärare behöver mycket avsatt tid i schemat för samtal och reflektion. Den visar också att en upplevelse av medarbetares delaktighet i diskussioner och beslut är av stor vikt för hur de upplever att deras idéer och kompetens tas tillvara. I min slutdiskussion tar jag även upp huruvida dagens skola verkligen har de förutsättningar som krävs för att skapa en lärande organisation. / The learning organization is characterized by multiple process, cooperation through groups and collective learning. Learning has been found to give a large competitive advantage. The heart of the knowledge based organization is its people and their common competences. This research study aims to illustrate how collaborators ideas and competences are utilized in knowledge processes. The study made is a case study of a school. Through interviews, a smaller questionnaire study and a document study of the school’s plan for professional development, I examine how this is planned and performed. I also look into what basic prerequisites are required to utilize competence in all parts of the organization and underlying causes to occurrences that might prevent this. The study indicates that teachers need a large amount of dedicated time in their schedules for conversation and reflection. It also shows that collaborators perceived participation in discussions and decisions is of great value for the perception of how their ideas and competence are utilized. In the conclusion I also address whether the school of today has the prerequisites required to form a learning organization.

Många forskare har under flera års tid studerat fenomenet kollektivt lärande och ännu fler harstuderat ledarskap. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den kollektivalärprocessen i en organisation där medarbetarna arbetar relativt självständigt. Syftet är även attsynliggöra relationen mellan det kollektiva lärandet och ledarskapets påverkan.Frågeställningarna lyder därför: Hur ser den kollektiva lärprocessen ut för medarbetarna i enorganisation där medarbetarna arbetar självständigt? Hur skapar chefen förutsättningar för detkollektiva lärandet i arbetsgruppen på en arbetsplats där medarbetarna arbetar självständigt? Vihar genomfört en fallstudie och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförtåtta semistrukturerade intervjuer samt två observationer av avdelningsmöten. Intervjuerna harvarit uppdelade på två avdelningar där vi för varje avdelning har genomfört fyra intervjuer varaven har varit med avdelningschefen. Forskningsresultaten visar att medarbetarna på dennaarbetsplats lär kollektivt till viss grad, trots att de arbetar relativt självständigt. Våra slutsatservisar också på att det tycks finnas en relation mellan chefens ledarskap och medarbetarnaskollektiva lärande. De båda cheferna påverkar således det kollektiva lärandet men på olika sätt. / For many years, researchers have studied the phenomenon of collective learning. Even moreresearchers have studied the phenomenon leadership. The purpose of this study is to contributewith knowledge about the collective learning process in an organization where employees workrelatively independently. The aim is also to make the relationship between collective learningand leadership's influence visible. The questions are therefore: What does the collective learningprocess look like to employees in an organization where employees work independently? Howdoes the manager create conditions for collective learning in a workgroup where the employeeswork independently? We have conducted a case study and used a qualitative research methodwhere we conducted eight semistructured interviews and two observations of departmentalmeetings. The interviews have been divided into two departments where we have conductedfour interviews for each department, one of which has been with the head of department. Ourresults shows that the employees in this workplace are collectively educated to some extent,despite working relatively independently. Our conclusions also shows that there seems to be arelationship between the managerial leadership and the collective learning of the employees.The two leaders thus influence collective learning but in different ways.

The art of tactical adjustment or military adaption are key abilities for an army to be effective on the battlefield. The knowledge of how a unit adapts during different scenarios is good to know for other units, therefore should reports of how they adapted and what they learned be passed on through the organisation. The problem whitin the Swedish armed forces is the lack of reports of lessons learned from day to day activities to the land combat centre. The main purpose of this studie is to examine organizational learning whitin military organisations.  This studie conducts interviews with six platoon comanders from different branches of the army. The comanders were asked how they conduct training with tactical adaption and lessons learned, what they do with the information they recovered from training.  The results from the studie proves that tactical adjustment and lessons learned is something that happens in the Swedish armed forces at an almost day to day basis and is a desirable ability for every unit to master. Although the comanders that were interviewed are lower down in the hierarchy of the Swedish armed forces and may not have the full picture of what happens to their reports after they been sent, they know that the reports and lessons learned were sent higher up in the hierarchy.  The main conclusion of this studie is that something needs to be done about the lessons learned system. Units training with tactical adaption provides reports with lessons learned, however the landwarfarecenter aren’t receiving any reports