Knowledge Management (KM) är ett välkänt område inom företagsekonomin. KM används för att hantera kunskap inom företag exempelvis för att skapa, hantera, lagra och dela information. I den här studien har vi gått närmare in på kunskapsdelning hos säljare. Vi skriver, i denna studie, på uppdrag av Företag A, som är verksamma inom transportbranschen i Sverige. I uppdraget ingår det att ta reda på hur Företag A kan ta del av säljarnas kunskap och information om bland annat kunder och konkurrenter. Det teoretiska syftet med uppsatsen är att förstå vilka möjligheter och hinder som påverkar säljare att dela med sig av kunskap till andra i en organisation. För att kunna svara på syftet har vi använt oss av teorier som behandlar kunskapsdelning, Knowledge Transfer, Knowledge Sharing och exempelvis Nonaka & Takeuchis (1995) klassiska SECI modell samt Communities of Practice. För att se vilka hinder som påverkar kunskapsdelning har vi gått in på Rieges (2005) tre indelningar av hinder som är individuella, organisationella och tekniska hinder. Vi har gjort en kvalitativ studie och genomfört semi-strukturerade intervjuer med nio personer från företagets säljavdelning. Resultatet visar på att det finns många som delar kunskap med andra personer inom sin avdelning men även till andra personer och avdelningar internt på företaget. Vi ser bland annat att säljarna har möjlighet att snabbt se förändringar som kan ske, eftersom de har en nära dialog med sig kund. Det gör att om säljarna delar med sig av den informationen till företaget kan de utnyttja det till att bland annat ändra sina erbjudanden på att de passar kunden bättre. Vi har även kommit fram till att de IT-system som finns och används på företaget har möjlighet att förbättras, för att det upplevs av studiens respondenter att det saknas enkla sökfunktioner samt att det finns begränsade åtkomster i företagens befintliga system. I slutet på den här studien tar vi upp fler slutsatser som vi funnit samt ger praktiska rekommendationer till företaget som de kan använda för att skapa bättre förutsättningar för att dela kunskap och information internt.

My aim is to provide knowledge about ways of understanding Intranet as a communication artifact. Today organizations plan to update their technology so as to make the communicative functions of Web 2.0 come true. With this objective in mind organizations will be prepared to meet social demands among staff. After interviewing intranet managers I have compiled qualitative data in categories. My approach is influenced by a phenomenographic approach. Results show that there is interaction, but the quality of staff and management exchanges is limited. This is due to organizational culture, unwillingness to share knowledge and difficulty in getting employees to document their problem solving experiences. The studied organizations are just beginning to develop their use of intranet. I believe that staff exchanges will eventually become truly interactive. / Undersökningen syftar till att utveckla kunskap om kvalitativt olika uppfattningar av intranät som kommunikationsartefakt. Allt fler organisationer har idag planer på att uppdatera sina intranät för att förverkliga de funktioner Web 2.0 tillhandahåller. Funktionerna ger organisationers ledning bättre möjligheter att se hur kunskaps- och kompetensbehoven ser ut och kan på så sätt förutse och förhindra kunskapsluckor inför nya samhällskrav. Genom att intervjua intranätsansvariga i globala, kommunala och privata organisationer har jag sammanställt resultatet i fenomenografiskt influerade kategorier. Det råder kvalitativt olika uppfattningar av intranät som kommunikationsartefakt. Informanterna erfar att interaktionen finns men att den begränsas av faktorer som organisationskultur, som ovilja att dela kunskap samt svårigheter att få medarbetarna att dokumentera erfaren kunskap. Sammanfattningsvis befinner sig organisationer fortfarande i startgroparna i utvecklingen av interaktiva intranät där kommunikation och interaktion ger intranät potential för lärande genom kunskapsdelning.

Bakgrund: Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter. Syfte: Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna. Metod: Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer. Slutsatser: Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap. Tyst kunskap delas främst i informella forum men även i formella beroende på diskussionsämne, kontext och rådande förhållningssätt. Det finns till viss del en upplevd osäkerhet av konsulterna vilken är kopplad till deras expertis. Osäkerheten kan delvis reduceras genom tyst kunskapsdelning mellan projekt men framförallt genom informationsutbyte mellan projekt vilket reducerar och förebygger osäkerhet.

Medarbetarnas kunskap och kompetens är företagens viktigaste resurs för att hålla sig konkurrenskraftiga. Det är därför av största vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapsöverföring mellan anställda. Företags ledningsgrupper består av individer som anses ha hög kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar för hela verksamheten. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheterna för medlemmarna i två ledningsgrupper med hög respektive låg omsättning av personal att dela med sig och ta del av kunskapen inom gruppen. Genom intervjuer av halvstrukturerad karaktär med fyra medlemmar ur respektive ledningsgrupp kunde åtta olika faktorer urskiljas. Dessa var relationer inom gruppen, förändrade spelregler, social interaktion, en trygg konstellation, inställning till förändring, öppenhet för nya idéer, den förväntade följden av kunskapsdelningen samt frånvaro av konkurrens. De åtta faktorerna påverkar kunskapsdelningen i de två ledningsgrupperna på olika sätt som en följd av deras personalomsättning, vissa positivt och andra negativt. Av medlemmarna i ledningsgrupperna ansågs kunskap vara underordnat personliga egenskaper, vilka även är svåra att överföra och ersätta. Studien visade att en hög personalomsättning ger bättre förutsättningar för kunskapsdelning än vad en låg personalomsättning gör.

SammanfattningI dagens samhälle har kunskap blivit alltmer användbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en värdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter många utmaningar och därmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istället för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring är avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lärande och resultat. Kan man få de anställda att dela med sig av sina kunskaper kommer de immateriella tillgångarna i organisationen öka. Det krävs alltså att man kan motivera sina medarbetare att dela sina kunskaper, men detta är inte helt lätt. När individer uppfattar den kunskap de besitter som en värdefull råvara kommer kunskapsdelningen bli en beslutsprocess där individen avgör vilken kunskap de vill dela, när de vill dela och till vem de vill dela sin kunskap. Individens förhållande till mottagaren är en av faktorerna som kan påverka motivationen att dela med sig. Socialt kapital är den tillit som individerna i en grupp eller ett samhälle har för varandra, det avser förtroende, normer och nätverk som kan förbättra samhällseffektiviteten. Socialt förtroende kan uppstå ur normer för ömsesidighet och nätverk av medborgerligt engagemang.Syftet med studien är att undersöka hur kunskapsdelning kan påverkas med hjälp av socialt kapitals olika lager; förtroende, normer och nätverk.För att förstå grunden till socialt kapital och kunskapsdelning i stort har vi använt oss av artiklar och böcker inom de aktuella områdena och sammanfattat den information vi funnit i teorikapitlet. Vi har även använt teorin som mall för att jämföra resultaten från de olika fallen. För att undersöka vårt syfte har vi intervjuat tio medarbetare inom olika organisationer där vi har använt oss av semi -strukturerade frågor. Vi valde att analysera våra intervjuer enligt en metod, kallad “Pattern-finding in Qualitative data”, där intervjuerna transkriberades och fördes in i tabeller. De mönster vi hittade i modellerna använde vi i analysen för att hitta samband.Studien visar att socialt kapital har en positiv effekt på kunskapsdelningen. Vår studie visar även att socialt kapital kan underlätta kommunikationen samt information- och resursbyte som är en av förutsättningarna för att kunskapsöverföring ska kunna ske. Att bygga ett nära nätverk har fördelar när det kommer till tillgång och byte av information. I mönstret vi kunde utläsa i modellen fann vi ett tydligt samband mellan tillit och kunskapsöverföring. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsdelning, Kunskapsöverföring, Socialt kapital och Tillit.

Syftet med den här studien var att undersöka hur projektledare inom olikaverksamheter upplever kunskapsdelning i projekt och projektmiljöer, för attdärigenom bidra till förståelsen för hur kunskap hanteras och delas i och mellanprojekt. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ intervjustudie, därdjupintervjuer med tio seniora projektledare från sex olika verksamheter inom femolika branscher analyserades tematiskt. Dataanalysen genererade tre teman: Tryggmiljö, Strukturer samt Vilja lära och dela. Analysen visade att dessa tre temanrepresenterar olika faktorer som upplevdes reglera graden av och kvaliteten påkunskapsdelningen i de projektmiljöer där studiens respondenter har verkat.Resultaten från studien stämmer till stora delar väl överens med tidigare forskningpå området, men väcker också nya frågor kring medvetenheten omkunskapsdelning, ostrukturerad kunskapsdelning samt förhållandena mellan olikafaktorer som påverkar kunskapsdelning i och mellan projekt. / The purpose of this study was to explore how project managers from differentfields experience knowledge sharing within projects and project environments,and thereby contribute to the understanding of how knowledge is being managedand shared within and between projects. Data for the study was gathered thoughin-depth interviews with 10 senior project managers from 6 different businessescovering 3 different fields and was analyzed inductively and qualitatively with thehelp of thematic analysis, whereby three themes were generated: SafeEnvironment, Structures and Will to learn and share. The analysis showed thatthese three themes represent factors which in the experience of the intervieweesseem to regulate the extent and quality of knowledge sharing within their projectenvironments. The results are coherent with previous research, but also raise newquestions regarding the awareness of knowledge sharing, unstructured knowledgesharing and the relationship between different factors affecting knowledge sharingwithin and between projects.

Denna kvalitativa studie har ämnat studera hur anställda på företag inom privat sektor upplever företagets värdeord, organisationskultur och kunskapsdelning på arbetsplatsen. Utifrån ett medarbetarperspektiv studeras värdeordens påverkan på organisationskulturen samt vilken påverkan värdeorden upplevs ha för kunskapsdelning inom organisationer. Detta har undersökts genom att genomföra åtta semistrukturerade, digitala intervjuer med anställda från tre olika företag. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats utifrån en tematisk analys där de teman som legat till grund för arbetets resultatdel har arbetats fram med hjälp av färgkodning. Dessa teman har berört respondenternas upplevelser i relation till företagens värdeord, organisationskultur samt kunskapsdelning. Respondenternas svar har jämförts sinsemellan samt företagen emellan. De teoretiska perspektiv som legat till grund för analysen är Scheins modell för organisationskultur samt modellen motivation-opportunity-ability (MOA), vilken står för motivation, möjlighet och förmåga. Den förstnämnda teorin analyserar hur väl värdeorden implementeras samt hur de påverkar organisationskulturen. I MOA-modellen studeras empirin beträffande de anställdas förutsättningar för kunskapsdelning med utgångspunkt i faktorerna motivation, möjlighet och förmåga. De två teorierna har kombinerats för att gemensamt besvara studiens syfte och frågeställningar.  De slutsatser som framkommit av studien är att anställdas upplevelse av hur väl värdeorden har implementerats påverkade organisationskulturen. De anställda som blev introducerade till värdeorden samt upplevde att värdeorden låg i linje med företagets arbetssätt, upplevde i högre grad en organisationskultur med bra stämning på arbetsplatsen. Den upplevda stämningen på företaget tycks även ha påverkats av socialisering mellan medarbetare. Anställda som haft möjlighet att delta i sociala aktiviteter, både inom och mellan avdelningar i organisationen, upplevde stämningen som mer positiv. Detta går att jämföra med de anställda som deltagit i färre sociala aktiviteter och som hade motsatt upplevelse. De anställda som menade att värdeorden i högre grad var implementerade i organisationen upplevde även en god kunskapsdelning. Implementerade värdeord och möjligheter att delta i sociala aktiviteter påverkade även den anställdas upplevelse av kunskapsdelning positivt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur anställda på svenska djurparker förhåller sig till och hanterar, frågor som rör balansen mellan underhållning och kunskapsbildning. Metoden som användes var tematisk analys. Som teoretiskt perspektiv användes Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande. För att försöka besvara studiens frågeställningar har sex personer med olika yrkesroller från fyra svenska djurparker intervjuats. Analys av utsagorna resulterade i fem kategorier. Dessa kategorier har sedan tolkats med hjälp av Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande. Resultaten visar att underhållning och kunskapsdelning måste kombineras för att uppfylla djurparkernas syfte vilket bland annat innebär att sprida kunskap och skapa engagemang.

A research review shedding light over organizational cultureand its affect on knowledge sharing. The purpose of thereview was to give an overview of the current researchmeanwhile answering the research questions how and whyorganizational culture influences knowledge sharing.Through careful selection of articles, from Journal ofKnowledge Management, a review of the material led toareas of emphasis being identified: motivation, trust,organizational structure, management, communication andrewards. For each area of emphasis the results from thechosen articles were presented and analyzed, leading toconclusions that the how and why of organizational culture’sinfluence is due to mainly individual motivational factorsamongst staff. This implies that organizations need to keepfocus on the psychological factors affected by organizationalculture when looking to make knowledge sharing moreefficient. Future research is advised to continue looking in tosocial aspects of knowledge sharing and organizationalculture, amongst other things. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Kunskap är en viktig organisatorisk tillgång, särskilt i sådana kunskapsintensiva verksamhetersom IT-konsultbolag utgör. Tidigare forskning inom Knowledge Management har identifieratbehov av fler studier om hur IT-konsultbolag delar sin kunskap genom att hantera denindividuella kunskapen och organisatoriska kunskapen inom verksamheten. Syftet med dennastudie är att utreda hur IT-konsultbolags transaktioner i värdenätverk skapar värdeutbytegenom att kunskap delas med andra aktörer. Genom att kartlägga IT-konsultbolags nätverk,visar analysen hur transaktioner och värden som utbyts mellan aktörer blir en tillgång för ITkonsultbolag.De kunskapsdelande transaktionerna som har identifierats i studiens resultat ärbland annat mentorskap, dokumentation, samarbete, forum, utbildning och möten. Dessatransaktioner visar på hur kunskapsdelning sker mellan IT-konsultbolag och aktörer inätverket. Slutsatsen för studien blev således att IT-konsultbolag delar kunskap genomexplicit och implicit samt formell och informell kunskapsdelning. Vidare indikerar studien påatt samarbete är centralt för att kunskap skall delas och att IT-konsultbolag ständigt behöverhitta nya samarbeten och nya sätt att dela kunskap på. Vidare identifierade studien tvåhuvudsakliga hinder för kunskapsdelning som var tidsbrist hos de seniora konsulerna ochbristandet struktur i IT-stödet.