<p>Idag så sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen då denna skapar förutsättningar för företagen att växa. Förändringar i ett företags omgivning ställer således krav på att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förändringar. En situation som ställer stora krav på just detta är när företag befinner sig i en stark tillväxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsättningarna för en fortsatt tillväxt förändras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de föränderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och växa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förändrade kompetenskrav ställs det på ledningen när ett företag är i tillväxt? Hur kan ledningen möta dessa förändrade krav för att stödja tillväxten? För att besvara problemet så valde författarna att undersöka detta fenomen på tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillväxtföretag. Syftet med studien var att undersöka företagens resursbehov i form av kompetenser i en tillväxtfas. Författarna undersökte här vilka kompetenser som de studerade företagen främst efterfrågat för att lyckats bibehålla sin tillväxt samt hur de gått tillväga för att möta kompetenskraven.</p><p>För att genomföra studien så använde sig författarna av en kvalitativ metod med en deduktiv datainsamling, där författarna utgått ifrån teoretiska kunskaper som sedan jämförts med relevant empirisk data som samlats in. Primärdata samlades in genom kvalitativa företagsintervjuer och sekundärdata genom att studera för ämnet relevant litteratur samt artiklar inom det studerade ämnesområdet. </p><p>Studiens resultat visar vilket kompetensbehov de olika företagen haft under sina respektive tillväxtfaser och hur de arbetat för att tillgodose dessa behov. De kompetenskrav som ställdes på de studerade företagen till följd av deras tillväxt utgjordes till en början främst av kompetenser rörande kontrollen av tillväxten. Detta behov ledde till att företagen knöt till sig kompetenser som kan kategoriseras in under nätverks-, HR- samt coachningskompetenser. Studiens resultat visar även på vikten av att strategiskt kunna planera för en fortsatt tillväxt och de förändrade krav som ställs därefter.</p>

Idag så sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen då denna skapar förutsättningar för företagen att växa. Förändringar i ett företags omgivning ställer således krav på att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förändringar. En situation som ställer stora krav på just detta är när företag befinner sig i en stark tillväxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsättningarna för en fortsatt tillväxt förändras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de föränderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och växa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förändrade kompetenskrav ställs det på ledningen när ett företag är i tillväxt? Hur kan ledningen möta dessa förändrade krav för att stödja tillväxten? För att besvara problemet så valde författarna att undersöka detta fenomen på tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillväxtföretag. Syftet med studien var att undersöka företagens resursbehov i form av kompetenser i en tillväxtfas. Författarna undersökte här vilka kompetenser som de studerade företagen främst efterfrågat för att lyckats bibehålla sin tillväxt samt hur de gått tillväga för att möta kompetenskraven. För att genomföra studien så använde sig författarna av en kvalitativ metod med en deduktiv datainsamling, där författarna utgått ifrån teoretiska kunskaper som sedan jämförts med relevant empirisk data som samlats in. Primärdata samlades in genom kvalitativa företagsintervjuer och sekundärdata genom att studera för ämnet relevant litteratur samt artiklar inom det studerade ämnesområdet. Studiens resultat visar vilket kompetensbehov de olika företagen haft under sina respektive tillväxtfaser och hur de arbetat för att tillgodose dessa behov. De kompetenskrav som ställdes på de studerade företagen till följd av deras tillväxt utgjordes till en början främst av kompetenser rörande kontrollen av tillväxten. Detta behov ledde till att företagen knöt till sig kompetenser som kan kategoriseras in under nätverks-, HR- samt coachningskompetenser. Studiens resultat visar även på vikten av att strategiskt kunna planera för en fortsatt tillväxt och de förändrade krav som ställs därefter.

Medarbetarnas kunskap och kompetens är företagens viktigaste resurs för att hålla sig konkurrenskraftiga. Det är därför av största vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapsöverföring mellan anställda. Företags ledningsgrupper består av individer som anses ha hög kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar för hela verksamheten. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheterna för medlemmarna i två ledningsgrupper med hög respektive låg omsättning av personal att dela med sig och ta del av kunskapen inom gruppen. Genom intervjuer av halvstrukturerad karaktär med fyra medlemmar ur respektive ledningsgrupp kunde åtta olika faktorer urskiljas. Dessa var relationer inom gruppen, förändrade spelregler, social interaktion, en trygg konstellation, inställning till förändring, öppenhet för nya idéer, den förväntade följden av kunskapsdelningen samt frånvaro av konkurrens. De åtta faktorerna påverkar kunskapsdelningen i de två ledningsgrupperna på olika sätt som en följd av deras personalomsättning, vissa positivt och andra negativt. Av medlemmarna i ledningsgrupperna ansågs kunskap vara underordnat personliga egenskaper, vilka även är svåra att överföra och ersätta. Studien visade att en hög personalomsättning ger bättre förutsättningar för kunskapsdelning än vad en låg personalomsättning gör.

Sammansättningen i svenska börsnoterade bolags ledningsgrupper består till stor del av medelålders män med svensk härkomst. Mångfalden i dagens Sverige återspeglas därmed inte i näringslivets topp, vilket kan leda till negativa konsekvenser för både företag och samhället i stort. Med hjälp av en välkänd teori inom den strategiska forskningen, the upper echelon theory, och tidigare forskning inom området ämnar vi förklara samband mellan risknivån i företag och ledningsgruppens sammansättning i form av ålder och kön. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi samlat in data om 1991 ledningsgrupper, vilka tillsammans omfattar nästan 14 000 observerade ledande befattningshavare. Den statistiska undersökningen har resulterat i att samband har anträffats mellan risken i företaget och ledningsgruppens sammansättning avseende både kön och ålder. Vi har dessutom funnit att branschen har en viss påverkan på vilka personer som ingår i ledningsgruppen.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka om det finns något samband mellan ledningsgruppens arbete och skolutveckling. Med skolutveckling avses i det här fallet ökade elevresultat. För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts. Där har arbetet i sex skolors ledningsgrupper undersökts för att se hur det fungerar och om dess verksamhet leder till skolutveckling. I enkätundersökningen har sex skolor med ledningsgrupper från en mellanstor kommun deltagit. Två olika enkäter skickades ut till skolorna. Den ena vände sig till dem som är medlemmar i ledningsgruppen och den andra vände sig till övriga medarbetare. Frågorna i handlade dels om ledningsgruppens sammansättning och uppgifter, dels om dessa uppgifter kan kopplas till skolutveckling. Resultaten har analyserats och de båda gruppernas svar har ställts mot varandra. Resultatet visar att insynen i vad som avhandlas och beslutas om i ledningsgruppen är liten hos en stor del av övriga medlemmar. De vet inte riktigt vad som händer i ledningsgruppen. Samtidigt menar de i högre grad än medlemmarna i ledningsgruppen själva, att ledningsgruppen diskuterar skolutvecklingsfrågor.

<p>Den enskilt viktigaste beståndsdelen för varje företags framgång och överlevnad är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför. Förmågan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens är dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rätt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svårare det är för andra företag att imitera ett företags kompetens desto längre perioder har företaget en överlägsen konkurrensförmåga. Vi anser dock att kompetens har sin grund i möjligheten till lärande. Många menar att arbetsrotation skulle kunna leda till ett ökat lärande eller kunna ses som en typ av kompetensutveckling.</p><p>Arbetsrotation för medarbetare på lägre nivå är ett mer eller mindre vanligt fenomen. Det innebär att en medarbetare flyttar, växlar eller roterar från en specialiserad arbets¬uppgift till en annan. Frågan är hur det skulle fungera om det infördes i en ledningsgrupp i ett företag? Och hur skulle ett sådant arbetssätt påverka lärandet i gruppen, skulle det ge hinder för eller möjligheter till lärande? Ett aktivt arbete med rotation mellan befattningshavarna i en produktionsledningsgrupp är ett relativt ovanligt fenomen. Under hösten 2004 stötte vi dock på ett företag som använde sig av just arbetsrotation i deras produktionsledningsgrupp. Metoden de använder sig av har tre steg:</p><p>1. Under det första året på befattningen lär sig chefen arbetet och organisationen</p><p>2. Under det andra året utvecklar chefen sin verksamhet</p><p>3. Under det tredje året bör chefen byta befattning för att undvika slentrian</p><p>Grundidén är att ingen ska “sitta för länge” på samma befattning, det vill säga inte ha samma tjänst längre än tre år. Erfarenheten visar dock att perioden är olika lång beroende på arbetets art och omfattning, men tydligt är att en rotation bör ske efter tre år. Företaget säger sig också använda metoden bland annat för att på så vis kompetensutveckla medlemmarna i produktionsledningsgruppen.</p><p>Utifrån ovan valde vi att undersöka saken utifrån ett systemperspektiv. Vi valde dessutom att använda oss av en kvalitativ metod, med intervjun som datainsamlingsinstrument. Samtliga medlemmar intervjuades utifrån en intervjuguide, med frågor som berörde kategorierna: arbetsuppgifter, kompetens, problemhantering, ledarskap, delaktighet och återkoppling samt lärande och utveckling. Frågorna komponerades utifrån den teori vi tidigare studerat.</p><p>Resultatet från de analyserade intervjuerna, visade att arbetssättet som produktionsledningsgruppen använde sig av hade inverkan på gruppens lärande. Vissa systemdelar, så som motivation, beslut och problemlösning gav gruppen goda förutsättningar till att lära nytt. Hindren visade sig vara bristande kommunikation, tidsbrist samt rester av bruksmentalitet. Faktorer som både ger hinder och möjligheter till lärande var synen på förändring, organisationsstrukturen och ledarskapet i gruppen.</p>

Den enskilt viktigaste beståndsdelen för varje företags framgång och överlevnad är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de ställs inför. Förmågan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens är dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rätt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svårare det är för andra företag att imitera ett företags kompetens desto längre perioder har företaget en överlägsen konkurrensförmåga. Vi anser dock att kompetens har sin grund i möjligheten till lärande. Många menar att arbetsrotation skulle kunna leda till ett ökat lärande eller kunna ses som en typ av kompetensutveckling. Arbetsrotation för medarbetare på lägre nivå är ett mer eller mindre vanligt fenomen. Det innebär att en medarbetare flyttar, växlar eller roterar från en specialiserad arbets¬uppgift till en annan. Frågan är hur det skulle fungera om det infördes i en ledningsgrupp i ett företag? Och hur skulle ett sådant arbetssätt påverka lärandet i gruppen, skulle det ge hinder för eller möjligheter till lärande? Ett aktivt arbete med rotation mellan befattningshavarna i en produktionsledningsgrupp är ett relativt ovanligt fenomen. Under hösten 2004 stötte vi dock på ett företag som använde sig av just arbetsrotation i deras produktionsledningsgrupp. Metoden de använder sig av har tre steg: 1. Under det första året på befattningen lär sig chefen arbetet och organisationen 2. Under det andra året utvecklar chefen sin verksamhet 3. Under det tredje året bör chefen byta befattning för att undvika slentrian Grundidén är att ingen ska “sitta för länge” på samma befattning, det vill säga inte ha samma tjänst längre än tre år. Erfarenheten visar dock att perioden är olika lång beroende på arbetets art och omfattning, men tydligt är att en rotation bör ske efter tre år. Företaget säger sig också använda metoden bland annat för att på så vis kompetensutveckla medlemmarna i produktionsledningsgruppen. Utifrån ovan valde vi att undersöka saken utifrån ett systemperspektiv. Vi valde dessutom att använda oss av en kvalitativ metod, med intervjun som datainsamlingsinstrument. Samtliga medlemmar intervjuades utifrån en intervjuguide, med frågor som berörde kategorierna: arbetsuppgifter, kompetens, problemhantering, ledarskap, delaktighet och återkoppling samt lärande och utveckling. Frågorna komponerades utifrån den teori vi tidigare studerat. Resultatet från de analyserade intervjuerna, visade att arbetssättet som produktionsledningsgruppen använde sig av hade inverkan på gruppens lärande. Vissa systemdelar, så som motivation, beslut och problemlösning gav gruppen goda förutsättningar till att lära nytt. Hindren visade sig vara bristande kommunikation, tidsbrist samt rester av bruksmentalitet. Faktorer som både ger hinder och möjligheter till lärande var synen på förändring, organisationsstrukturen och ledarskapet i gruppen.

Småföretagen i Sverige har fått en ökad betydelse för den svenska ekonomin och under de senaste 25 åren har fyra av fem jobbtillfällen skapats av småföretag. Antalet småföretag ökar men ändå är det få som överlever de första åren. Entreprenörens kontrollbehov hindrar delegering och hämmar således tillväxt. Att tillsätta en ledningsgrupp kan vara ett bra sätt att främja delegering men implementeringsprocessen för tillsättningen saknar utrymme i dagens forskning. Genom att studera entreprenörens överväganden vid tillsättning av en ledningsgrupp, delegeringsprocessen av ansvar och arbetsuppgifter och hur detta mottas av ledningsgruppen bidrar uppsatsen till dagens forskning med en unik syn på processen. Resultaten indikerar att entreprenörens vi tillsättning av en ledningsgrupp främst överväger kompositionen av kompetens inom ledningsgruppen samt att kommunikationen mellan entreprenören och ledningsgruppen är viktig för en effektiv delegeringsprocess.

Försvarsmakten har specificerat personalen som sin kanske viktigaste resurs. Tidigare flygvapenchefen poängterade det mycket bra med att i sin värdegrundspolicy uttrycka att vi ”inte har råd att bara rekrytera ur halva befolkningen”. Det han då hade i åtanke var faktumet att vår arbetsgivare brister i att attrahera och behålla medarbetare som är kvinnor. I den kontexten kan man identifiera att Försvarsmakten behöver nyttja sin befintliga personal på bästa sätt. Vi vill undersöka hur flygvapnet kan nära personalens ambitioner att utvecklas till att bli det bästa de kan bli. Vi har med ett öppet sinne sökt svaren till vilka faktorer som påverkar och möjliggör en framgångsrik väg genom den yrkesverksamma delen av livet. De individer i vårt samhälle som vi valt att fokusera på har valt Försvarsmakten som arbetsplats och officer som yrke. Studien har en induktiv ansats, där empirin hämtas från både kvalitativa intervjuer och workshops. Genom hela arbetet har vi inspirerats av grounded theory som metod. Vi som forskare har en förförståelse för ämnet och har på ett naturligt sätt haft en god kontakt med de individer som deltagit i studien. Referensramen har hämtats från olika delar av forskningsfältet. Främst från organisationsteorier och organisationspsykologi. För att se helheten har vi använt Bolman &amp; Deals organisationsteori, Brown &amp; Brooks som utvecklar olika karriärteorier och Mintzberg som kompletterar med strukturmodeller. Från Försvarsmakten har vi tagit befintliga styrdokument och använt, av Försvarsmakten, anlitade företags teoretiska grund för karriärutveckling. För att konstruera vår sammanfattande modell har vi utgått från två etablerade modeller, en av Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) och Schein (A Temporal Development Model). Utifrån empirin framträdde tre tydliga teman i vad som officeren fann som viktigast i förutsättningar till att vilja bygga sin karriär. Coaching, där tydlig feedback från chef och kollegor är en viktig ingrediens tillsammans med möjligheter och målinriktning. Livspusslet bygger på att kombinera arbetet med det övriga livet. Familj och fritid ska även fungera på ett balanserat sätt i förhållande till arbetsbelastning. Avtal och Försvarsmaktens geografiska spridning är andra områden som hämmar individen. Strategisk personalplan ses som en av framgångsfaktorerna för att locka och ge individen bra förutsättning för chefskarriären. För att underlätta för både organisation och individ krävs en symbios emellan dessa två. I karriären vi ser som önskvärd finns en långsiktighet och en metodiskt iterativ utveckling av både organisation och individ. Vidare har vi sett att en central personalplanerare får ett perspektiv som gynnar båda intressenterna i detta sammanhang.  Det har varit en spännande resa som har gett oss många intryck att ta med i framtiden. Vi har lärt oss om det faktiska ämnet men minst lika mycket om rollen som forskare och metoder för att tillgodogöra oss information och att förhålla oss till densamma. Vi har funnit en del väntade svar men också en hel del oväntade faktorer som i stort och smått påverkar de respondenter vi mött under vår resa. Vi har fått bekräftat vår uppfattning om ledningsgruppers sammansättning, lärt oss om vikten av mentorering på olika nivåer och hur mycket en organisationsstruktur med tydlighet värderas. Att den sociala delen av livet är viktig har vi egna erfarenheter av men att komma till insikt om samspelet som gör helheten var vi inte riktigt beredda på. Vi har valt att i en modell likna den här helheten vid en hybridkonstruktion där varje del är, likt en hybridbil, en motor samtidigt som en generator. För den med endast ett visst intresse för teknik så kan liknelsen ge en insikt om att varje del tillåts belasta en till del men också att batteriet ibland behöver laddas. Den moderna syn som växt fram hur samspelet fungerar idag har sin grund hos Frone och den integrativa modellen. Han menar att familj kan fungera som buffert mot stress genom att ge stöd och möjlighet till avkoppling lika väl som att familjen kan generera stress som påverkar arbetet Vi har under arbetet skiftat från en tydlig uppfattning om att grundutbildningen ger oss en, i viss mån, förutbestämd förutsättning för vidare karriär. Delvis har den uppfattningen bekräftats men inte på det sättet som vi förutspådde. Vi förväntade oss att finna strukturella tydligheter som med historik och ”gammal hävd” gjorde att en pilot i Flygvapnet på något sätt har en enklare och tydligare väg uppåt i hierarkin. Det stämmer, men det finns saker bakom kulisserna som vi inte var medvetna om. Det handlar om att välja medarbetare som liknar en själv och vi har sett det med all önskvärd tydlighet på fler olika platser och nivåer inte bara med just den kategorin. Det finns mer bakom, det finns processer som en chef bör medvetandegöras. Det finns påverkansfaktorer som inte går att bortse från då de i så fall omöjliggör för en stor del av vår personal att bidra på det sätt de har kapacitet till. Vi anser att vår organisation inte har lyxen att INTE ta till vara på de resurser vi har. / The Armed Forces have specified personnel as their perhaps most important resource. As the former Air Force Supreme Commander very well pointed in expressing “we can´t afford to recruit from half of the population". What he had in mind was the fact that the Swedish Armed Forces are not very good at attracting and retaining female employees. However, in this context it is possible to identify that the defense force needs to utilize its entire existing staff in the best possible way. We want to investigate how the Air Force can enthuse the personnel's ambitions and develop them to become all they can be. We have with an open mind sought the answers to what affects and enables a successful path through the professional part of life. The individuals in our society that we have chosen to focus on have chosen the Swedish Armed Forces as a workplace and Officer as a profession. The case study has an inductive approach, where the empiricism is derived from both qualitative interviews and workshops. Throughout the work we have been inspired by grounded theory as a method. We as researchers have had a certain understanding of the subject and naturally have had good contact with the individuals who participated in the study. The frame of reference has been taken from various parts of the research field. Mainly from organizational theories and organizational psychology. To see the whole, we have used Bolman &amp; Deal organizational theory, Brown &amp; Brooks who develop different career theories and Mintzberg who supplement with structural models. From the Armed Forces, we have taken existing governance documents and used, by the Armed Forces, the companies' theoretical basis for career development. To construct our model, we have based on two established models, one of Super (The Life-Career Rainbow: Six Life Roles in Schematic Life Space) and Schein (A Temporal Development Model). Based on the empiricism, three clear themes emerged in what the officer found to be most important in the conditions for wanting to build his career. Coaching, where clear feedback from the manager and colleagues is an important ingredient along with opportunities and goals. In the Life Puzzle it is important to get together work with the rest of life. Family and leisure should also function in a balanced way in relation to workload. Agreements and the Armed Forces' geographical distribution are other areas that hamper the individual. Strategic personnel plan is seen as one of the success factors for attracting and giving the individual a good basis for the managerial career. To facilitate both organization and individual, a symbiosis between these two is required. In the career model we have built there is a long-term perspective and a methodically iterative development of both organization and individual. Furthermore, we have seen that a central staff planner has a perspective that benefits both stakeholders in this context. It has been an exciting journey that has given us a lot, we have learned about the actual subject but also about the role of researcher and provided us with information and means to relate to it. We have found some expected answers, but also a lot of unexpected factors that affect the respondents. We have confirmed our view on the composition of management groups and learned about the importance of mentoring at different levels and how much an organizational structure is clearly valued. The social part of life is important but we have now also an understanding of the interaction that makes the whole. We have chosen to create a model to resemble this in a hybrid design where each part is, like a hybrid car, an engine at the same time as a generator. For those with only a certain interest in technology, we think that the parable gives an insight that each part can be allowed to propel but also that it sometimes needs to charge its battery. The modern view that has emerged how the interaction works today has its foundation in Frone and the integrative model. He believes that family can act as a buffer against stress by providing support and opportunities for relaxation as well as that the family can generate more stress that affects the work. During the duration of the work, we have shifted from a clear perception that the basic training and undergraduate education gives us a certain predetermined condition for further career. In part, this view has been confirmed, but not in the way we assumed. We expected to find structural clarity that, with history and "old claims", made a pilot in the Air Force somehow have a clearer path up the hierarchy. That's correct, but there are things behind the scenes that we weren't aware of. This is a story about choosing employees who are similar to yourself and we have seen it. We have seen it with all the desirable clarity in several different places and levels, not just with that particular category. There is more behind the scenes, there are processes that a manager should make conscious. There are influencing factors that cannot be ignored as they in this case make it impossible for a large part of our staff to contribute in the way they have capacity. We believe that our organization does not have the luxury of NOT utilizing the resources we have.

HR-området har utvecklats mycket under senare år och genom den transformation som sketthar HR-chefers möjlighet till inverkan i verksamheters ledningsgrupper ökat. Syftet med den här kvalitativa studien är att få insikt i hur HR-chefer inom bygg- och industribranschen upplever sin position i ledningsgrupp med hänsyn tagen till inflytande, status, identitet och organisationskultur. Studien inkluderar även en analys av könsaspekten för att undersöka om kön har någon inverkan på hur HR-chefer upplever sin position i ledningsgrupper. Vi har utgått från tidigare forskning om HR-yrket samt ett antal teorier om social identitet, status, genussystemet och organisationskultur. Dessa användes för att analysera vårt insamlade material från de genomförda intervjuerna. Semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra kvinnliga och fyra manliga HR-chefer inom bygg- och industribranschen. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval för att kunna nå ut till de respondenter vi ville intervjua. Respondenterna har fått besvara frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Studien visar att det finns en viss problematik gällande hur HR-chefer upplever sin position i ledningsgrupp inom bygg- och industribranschen, tillexempel problematik som förenas med organisationskultur, identitet, status och inflytande. Det framkommer däremot inte någon specifik problematik gällande könsaspekten. Resultaten kan bidra till att informera organisationer och beslutsfattare om viktiga aspekter att beakta för att stärka HR-chefernas inflytande och identitet inom ledningsgrupperna.