Kunskap är en viktig organisatorisk tillgång, särskilt i sådana kunskapsintensiva verksamhetersom IT-konsultbolag utgör. Tidigare forskning inom Knowledge Management har identifieratbehov av fler studier om hur IT-konsultbolag delar sin kunskap genom att hantera denindividuella kunskapen och organisatoriska kunskapen inom verksamheten. Syftet med dennastudie är att utreda hur IT-konsultbolags transaktioner i värdenätverk skapar värdeutbytegenom att kunskap delas med andra aktörer. Genom att kartlägga IT-konsultbolags nätverk,visar analysen hur transaktioner och värden som utbyts mellan aktörer blir en tillgång för ITkonsultbolag.De kunskapsdelande transaktionerna som har identifierats i studiens resultat ärbland annat mentorskap, dokumentation, samarbete, forum, utbildning och möten. Dessatransaktioner visar på hur kunskapsdelning sker mellan IT-konsultbolag och aktörer inätverket. Slutsatsen för studien blev således att IT-konsultbolag delar kunskap genomexplicit och implicit samt formell och informell kunskapsdelning. Vidare indikerar studien påatt samarbete är centralt för att kunskap skall delas och att IT-konsultbolag ständigt behöverhitta nya samarbeten och nya sätt att dela kunskap på. Vidare identifierade studien tvåhuvudsakliga hinder för kunskapsdelning som var tidsbrist hos de seniora konsulerna ochbristandet struktur i IT-stödet.

Syftet med denna flerfallstudie är att granska Svenska IT-konsultbolags informationssäkerhetspolicies (ISP). Vissa forskare argumenterar att införandet av en ISP är den allra viktigaste säkerhetsaspekten för en organisation. Studiens metodologiska ansats är en flerfallstudie baserad på kvalitativa djupintervjuer, tidigare forskning och ITkonsultbolagens ISP:s. Resultaten har analyserats och jämförts med hur en ISP bör implementeras för att klassas som effektiv enligt olika standarder. Resultaten visar att ITkonsultbolag tenderar att hänvisa till de anställdas egen ansvarskänsla istället för att implementera en felfri ISP. Organisationerna förväntar sig att anställda har ett genuint intresse för IT-säkerhet vilket därmed kan vara en orsak till att organisationer inte värderar sin ISP högre. Samtliga respondenter ansåg trots detta att den mänskliga faktorn är det största hotet mot IT-säkerheten.

Transaktioner företag emellan som leder till att ägandeskap överförs eller sammanslås med andra enheter har förekommit sedan slutet av 1800-talet. Dessa förvärv och fusioner har satt sin prägel på företagsekonomin och format hela branscher och företagslandskap. Branscher som karaktäriseras av hög föränderlighet, ständig utveckling och hög konkurrens har på senare år varit speciellt förvärvsintensiva. En av dessa branscher är IT-branschen i allmänhet och IT-konsultbranschen i synnerhet, som kommit att spela en allt viktigare roll på marknaden tack vare digitaliseringens frammarsch och det ständigt växande behovet av kunskap och kompetens inom IT. Sverige har på senare tid utmärkt sig som ett av världens mest förvärvsintensiva länder och hör även till de länder där digitalisering och IT haft störst inverkan på både befolkning och verksamheter.  Av tidigare forskning framgår att det finns flera olika motiv till förvärv som kan tillskrivas som konsekvens av exempelvis företagsledning, branschtillhörighet eller konjunkturläge. Tidigare undersökningar av fusioner och förvärv har i stor utsträckning fokuserat på prestation hos förvärvad eller förvärvande part före eller efter transaktionen. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för huruvida ett svenskt IT-konsultbolag blir förvärvat eller ej. Även typ av förvärv, vad som karaktäriserar förvärven samt de företag som blir uppköpta avser denna studie att undersöka. Liknande studier utförda i en amerikansk eller brittisk kontext finns att tillgå, men samma branschspecifika fokus saknas i både ett svenskt och utländskt sammanhang. Antalet affärer som undersöks, både publika och privata uppgår till 95, med en lika stor jämförelsegrupp av icke uppköpta företag.  Detta är en kvantitativ studie som undersöker utvalda nyckeltal och företagskaraktäristika hos de IT-konsultbolag som förvärvats i Sverige under de senaste tio åren. Genom logistisk regression har maximala sannolikheter skattats för följande förklarande variabler till varför vissa företag köps upp och andra inte. Antal anställda, vinstmarginal, totala tillgångar, ROE och soliditet, där ett signifikant positivt respektive negativt samband mellan de två förstnämnda och förvärv kunde identifieras. Förvärvande företags branschtillhörighet och geografiska hemvist granskas för att avgöra huruvida förvärvet skett inom samma bransch eller mellan olika branscher, samt inom Sverige eller över landsgränser. Faktorer av betydelse vid de olika typerna av förvärv visade sig vara soliditet och avtagande vinstmarginaler, som uppvisade ett positivt samband till förvärv där förvärvande företag är utländskt. Motsatt föreligger ett negativt samband mellan inhemska förvärvare och hög soliditet. Gemensam branschtillhörighet mellan de involverade parterna tycks vara vanligare i fall där förvärvande part är utländskt snarare än svenskt. Intressant för vidare forskning är att testa om sambanden som påträffats i denna studie även är applicerbara på andra branscher och nationaliteter.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Sustainability has become an increasingly relevant topic today where companies face societal pressure to contribute through sustainability efforts. The IT sector is rapidly changing with technological development, making research on sustainability strategies quickly outdated. Therefore, a qualitative case study was conducted on an IT consultancy firm. The aim of the study was to provide new insight into the interpretation of sustainability for an IT consultancy firm, as well as the driving forces and challenges associated with their sustainability strategy. To achieve this goal, semi-structured interviews were conducted with participants selected through snowball sampling. The interviews were then analyzed using a thematic analysis approach, where the interviews were transcribed, transformed into codes, and finally sorted into themes. The results showed that the IT consulting firm worked with the following policies for its sustainability strategy: procurement, waste sorting, carbon-free transportation, sustainable working hours, gender equality, and sustainable consultants. Employees were central to the development and implementation of these policies. Another factor in the development of these policies was external forces such as new regulations. The policies are processed through the employees or the external force and then moved on to the management group, which consists of all office managers. The driving forces identified were a moral duty, a competitive advantage for employees and customers, financial benefits, and risk management. The attractiveness for the recruitment of new employees could be considered the most important driving force as the topic is so relevant among the new generation. The challenges identified were finding the right type of policy and the difficulty of measuring sustainability work, which supports previous research even though there are protocols for measuring sustainability work. / Hållbarhet har blivit ett alltmer aktuellt ämne idag där företag har pressen från samhället att bidra genom hållbarhetsarbeten.  IT-sektorn ändras snabbt med teknikutveckling där forskning om hållbarhetsstrategier snabbt kan bli föråldrat. Därav gjordes en kvalitativ fallstudie på ett IT-konsultbolag. Målet med studien var att framföra nytt underlag på tolkningen av hållbarhet för ett IT-konsultbolag samt vilka drivkrafter och hinder det kan finnas med deras hållbarhetsstrategi. För att uppnå målet gjordes semistrukturerade intervjuer där urvalet valdes genom metoden snöbollsurval.  Efter intervjuerna gjordes en analys inspirerad av tematiskanalys. Där intervjuerna transkriberades och omvandlades sedan till koder och slutligen sorterade till teman. Resultatet visade att IT-konsultbolaget arbetade med följande policys för sin hållbarhetsstrategi: inköp, källsortering, koldioxidfria transportmedel, hållbara arbetstider, jämställdhet och hållbara konsulter. Där medarbetaren var centrala kring policys och framtagandet av policys. En annan faktor till framtagande av policys var externa krafter som ny reglering. Framtagandet av policys går igenom medarbetarna eller den externa kraften för att sedan gå vidare till ledningsgruppen som består av alla kontorschefer. De drivkrafter som hittades var moralisk plikt, konkurrensfördel för medarbetare och kunder, finansiella fördelar och riskhantering. Där attraktivitet för rekrytering av nya medarbetare kunde anses som den drivkraften som vägde mest då ämnet är så aktuellt bland den nya generationen. De hinder som hittades var hitta rätt typ av policy och svårigheten att mäta hållbarhetsarbetet. Vilket stödjer tidigare forskning trots att det existerar protokoll för att mäta hållbarhetsarbete.