Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkänts som en framgångsfaktor för företag. Med utgångspunkt i att Corporate Entrepreneurship är av ökande betydelse utreds här i vilken mån detta återspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehållsanalys av VD-brev från 21 svenska teknikföretag över en tioårsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fångats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förväntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting på forskning och utveckling. De slutsatser som dragits är att den ökande betydelse som antagits gälla för konceptet Corporate Entrepreneurship inte tycks återspeglas i den externa kommunikationen. Vidare har resultatet om likformighet gett stöd åt den neoinstitutionella teorin. Det har också antytts att det vid mer kraftfull uppdelning med avseende på hur pengar satsats på forskning och utveckling, framträder skillnader i den externa kommunikationen.

Kooperativet, den medlemsägda organisationen, befinner sig i intersektionen mellan samhällsnytta och vinst. I det kooperativa sammanhanget blir alternativa former av innovation vid sidan av den Schumpeterianska tekniska innovationen relevant såsom den svårfångade sociala innovationen. Denna studie undersöker hur innovation skapas i kooperativ och innovationsprocessens utfall. Detta görs genom en fallstudie med SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) som fall där vi kartlade innovationsprocessen kopplad till deras nya mobilapplikation SAMI-appen. Vi har tillämpat en kvalitativ metod där vi intervjuat fem respondenter, varav fyra chefer och en anställd på SAMI. Studiens resultat är att SAMI:s innovationsprocess följer den Schumpeterianska innovationsprocessen och att utfallet, SAMI-appen, både är en teknisk och social innovation. I ett outforskat forskningsområde lämnar vi ett empiriskt och teoretiskt bidrag där vi kom fram till att kooperativet i SAMI:s fall alstrar en ny alternativ form av innovation: medlemsinnovation.

Factors that could enable the development of a distribution system for hydrogen applied to heavy-duty vehicles in Sweden are studied in this thesis. Fuel cell and hydrogen technology could be a solution in an electrification mix to reduce the environmental impacts of heavy-duty vehicles (Neef, 2009). However, the distribution system for hydrogen in Sweden is limited, with only five hydrogen refueling stations geographically dispersed (Vätgas Sverige, n.d.). In addition, distribution options at the lowest-cost delivery mode are highly dependent on the hydrogen application, density of demand, quantity to be transported, and distance between the delivery point and the production (Bersani, et al., 2018) To determine what factors could be decisive to develop a distribution system, the technological innovation system framework has been applied in this study. The analysis is carried out with the framework’s system functions. Further, the analysis is based on literature on hydrogen that considers hindering factors and barriers, policy recommendations, lock-in effects, distribution and transportation, and centralized vs. de-centralized systems. Moreover, data has been collected through 11 semi-structured interviews with actors from different sectors, energy companies, truck manufacturers, and researchers, amongst others. The analysis concludes that cross-sectoral collaboration, pilot testing, and governmental support can be enabling factors for the development of a distribution system in Sweden. / Faktorer som kan möjliggöra utvecklingen av ett distributionssystem för vätgas applicerat för tunga fordon i Sverige studeras i den här studien. Tekniken för bränsleceller och vätgas kan vara en lösning i en elektrifieringsmix för att minska miljöpåverkan från tunga fordon (Neef,2009). Distributionssystemet för vätgas i Sverige är dock begränsat, med endast fem vätgastankstationer som är geografiskt spridda (Vätgas Sverige, n.d.). Dessutom är distributionsalternativen till lägst kostnad i hög grad beroende av väteapplikationen, efterfrågan, kvantitet som ska transporteras och avståndet mellan leveranspunkten och produktionen (Bersani, et al., 2018). För att avgöra vilka faktorer som kan vara avgörande för att utveckla ett distributionssystem har ramverket för teknisk innovation system tillämpats i den här studien. Analysen utförs med ramverkets systemfunktioner. Vidare baseras analysen på litteratur om väte som tar hänsyn till hindrande faktorer och barriärer, policyrekommendationer, lock-in-effekter, distribution och transport och centraliserade kontra decentraliserade system. Dessutom har data samlats ingenom 11 halvstrukturerade intervjuer med aktörer från olika sektorer, energibolag, lastbilstillverkare och forskare, bland annat. Utifrån analysen dras slutsatsen att sektorsövergripande samarbete, pilottestning och statligt stöd är faktorer som kan möjliggöra en utveckling av ett distributionssystem för vätgas i Sverige.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Teknologiers transformativa förmågor har stor potential att bidra till förändring som gynnar samhällen, miljön och mänskligt välbefinnande. Världen står idag inför många stora utmaningar som klimatförändringar och omfattande digitala förändringar. Investerare påverkar vilka teknologier som formar våra samhällen, och uppdragsdrivna aktörer, snarare än endast vinstdrivna, kan påverka framtida paradigmskiften. Trots ett ökat intresse för området ”transformativa teknologier” saknas konsensus kring grundläggande egenskaper och vad begreppet inbegriper. Avsaknaden av definierande egenskaper resulterar i att begreppet löper risk att urvattnas, vilket vidare medför negativa effekter kopplade till beslutsfattares avsaknad av praxis för att utvärdera transformativa förmågor hos teknologier. Beslutsfattare kan hjälpas av ett tydligare definierat begrepp och genom applicerbara metoder kan beslutsfattare hjälpas nå sina mål. Befintliga metoder för utvärdering av ansvarsfulla investeringar som ESG och Impact investing är inte fokuserade på teknologier och därtill finns begränsningar som gör de mindre tillämpbara i fall där transformativa teknologier är relevant. Studien bidrar till en ökad förståelse för begreppet och tillhandahåller metoder för utvärdering genom att analysera transformativa egenskaper i Industrifondens portföljbolag inom området transformativ teknologi. Det empiriska underlaget utgörs av 12 portföljbolag. Studien visar på tre dimensioner av transformativa egenskaper, value changes, mimicry och diffusion, samt bidrar med förståelse kring dess innebörd. Vidare visar studien på återkommande mönster i termer av transformativa egenskaper. Utöver bidraget kopplat till en ökad förståelse inom området ger studien förslag på hur dessa teknologier kan utvärderas samt hur utvärderingsmetoder kan tillämpas vid investeringsstrategier. / The transformative capabilities of technologies have great potential contributing to change that benefits society, the environment and human well-being. The world faces many grand challenges today, such as climate change and extensive digital change. Investors affect which technologies shaping our societies and organizations that are mission-driven, rather than entirely profit-driven, can affect the paradigm shifts that are to come. Despite an increased interest in the field of “transformative technologies”, there is a lack of consensus on basic characteristics and what the term entails. The lack of defining characteristics results in a risk of the term being diluted, which further has negative effects linked to decision-makers’ lack of approaches to evaluate transformative abilities in technologies. Decision-makers can be helped by a more defined concept, and through applicable methods, decision-makers can be helped to achieve their goals. Existing methods for evaluation of so-called “responsible investments” such as ESG and Impact investing are not focused on transformative capabilities of technologies. Furthermore, some limitations make them less applicable in cases where transformative technologies are relevant. The study contributes to an increased understanding of the concept and provides methods for evaluation by analyzing transformative capacities in Industrifonden's portfolio companies in the field of transformative technology. The empirical basis consists of 12 portfolio companies. The study highlights three dimensions of characteristics for transformative technologies, value changes, mimicry and diffusion, and contributes to an understanding of their meaning. Furthermore, the study shows recurring patterns in terms of transformative characteristics. In addition to the contribution linked to an increased understanding in the area, the study provides suggestions on how these technologies can be evaluated and how evaluation methods can be applied to investment strategies.

First-class software engineering is no longer enough for an information system product to gain success on a market. Developing successful information system products has become a challenging practice that requires an understanding of those who are going to use the products. As product innovation has become the lifeblood of companies competing in the fast- paced IT industry, the end users have ultimately become those who determine the success of these type of products. User research is conducted to gather insights of users’ contexts, behaviors and feelings when using products. It can be practiced to explore how to create products and features that end users will find useful. This thesis examines how methods and tools used in user research can expose opportunities for innovation. The study was conducted by a literature study and a case study, where user research methods were put to practice to discover opportunities for creating a concept for a new product. Emphasis was also put on studying how to provide utility when developing a new product. The case study was performed over a four month period at an e- commerce company called Swiss Clinic in Stockholm, Sweden. The study shows that opportunities for innovation in user research occur in the interplay between business, user research discoveries and iterative design and that effective communication and artifacts play essential parts for innovating successfully.