New product development is crucial for companies to remain strong and competitive in the market. Many companies today have implemented systems for controlling and managing their new product development. These control systems can be structured in a formal way with clear steps and criteria throughout the projects or in a more open-ended way where the projects follow a fuzzy front-end approach. Decision making is an immense factor in the control systems and the execution varies depending on its structure. The purpose with this thesis is to investigate the impact of which the structure of formal control systems as decision making tools, has on the creativity of members in new product development teams. Also, to explore which types of leadership behaviors in managers that best structure the formal control system for it to foster individual creativity. To fulfil this purpose, studies on how individuals perceive their work environment and their ability to be a part of the processes have been done.   This qualitative study was conducted by first building a theoretical framework which provided the research question, "How does the structure of formal control systems affect the creativity in individuals working in NPD teams?”. Data collection was done in a Swedish context using multiple case studies at various sized companies in diverse industries. Primarily through semi-structured interviews which then was followed up by secondary data. The collected data have been analysed by using a cross-case analysis where the identified themes developed an understanding that helped answer the research question. The findings provide value in the field with new insights in the management of innovation and new product development.

The purpose of this thesis is to analyze and provide a deeper understanding of how the national culture of China affects the use of formal and informal management control systems of Swedish firms, operating in China. In order to conduct this research, relevant theories concerning internationalization, culture and management control systems were gathered and analyzed in relation to each other. This resulted in a conceptual framework, which illustrates the interrelationships between the concepts. Thereafter, this was used as the ground to which the empirical findings were analyzed and compared to. The analysis chapter involves a discussion of the similarities and dissimilarities between theory and empirical data, which leads to the conclusions of this study. This is lastly followed by theoretical implications, practical implications and recommendations, limitations and suggestions for further research.   The study has been conducted with a qualitative research method, in order to obtain a deeper understanding of how national culture can affect the use of  management control systems of Swedish firms in China. Further, due to the unexplored and limited research area of this complex subject, the study followed an abductive approach.   The findings of this research indicate that the Chinese culture affects the use of formal control systems, in which they are used extensively within Swedish firms, operating  in China. However, the national culture of China does not have an effect on the informal control systems of Swedish firms. Nevertheless, the use of the informal control systems should not be undermined, as the use of these triggers for more innovation and creativity among the members of an organization. This in turn could lead to Swedish firms operating more efficiently in the Chinese market. This research can be valuable for Swedish firms that wish to internationalize to the Chinese market, as well as firms operating in China with concerns regarding the use of management control systems in relation to the culture.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för ekonomistyrning hos små och medelstora företag genom att undersöka hur och varför de arbetar med ekonomistyrningens formella styrmedel. Metod Studien har sin utgångspunkt i teori och använder en kvalitativ metod där data samlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika företag. Vid val av informanter genomfördes ett strategiskt urval. En förklaring av studiens olika steg presenteras för att tydliggöra hur arbetet sett ut praktiskt. Slutsats Studien visar att formella styrmedel används inom SMF, men att utformningen av praktiska arbetet kan variera. Vad för typ av verksamhets som bedrivs har en stor inverkan på hur arbetet ser ut. Kontroll och uppföljning lyfts fram som huvudsakliga syften med styrningen. / Purpose The purpose of this study is to create a deeper understanding of management accounting in small and medium-sized enterprises by examining how and why they use the formal control systems of management accounting. Method The study has its base in theory and uses a qualitive method where data is collected through semi-structured interviews. A strategic selection was used when choosing the informants for the study. All steps are explained and presented to clarify how the study was conducted. Conclusion The study shows that formal control systems are used by SME, but how they are applied can variegate. The kind of business has a big impact on how the formal control systems are being used. Control and follow-up are presented as the main reasons for management accounting.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Begreppet gaseller har fått en allt större betydelse sedan det introducerades av Birch år 1979. Gasellföretags utmaning är att de arbetar under en hög tillväxt. Att ständigt bibehålla en snabb tillväxt och hög prestanda blir allt svårare när det sker i en oförutsebar miljö. Beslut angående organisatoriska förändringar måste tas i en snabbare takt än i andra företag. Eftersom gasellföretag skiljer sig från andra företag innebär det även att organisationens hantering av styrsystem kan vara annorlunda. Syftet med uppsatsen är att studera gasellföretags användning av formella styrsystem. Med vår studie vill vi undersöka om gasellföretags styrsystem har en mer organisk eller mekanisk karaktär. Vi vill även belysa vilken typ av tillväxt som gasellföretag har.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Specifika urval gjordes angående teori, företag samt intervjudeltagare. Primärdatan som användes var besöksintervjuer samt skypeintervjuer med gasellföretag, forskningsfrågorna operationaliserades. Uppsatsen är utformad så att kvalitetsmåttens validitet och reliabilitet är goda. Hänsyn till forskningsetik togs för att uppfylla etikkraven. Vårt utfall blev att majoriteten av studerade gasellföretag planerade sina strategier, vilket går emot en teori att företag i oförutsebara miljöer inte använder planerade strategier. Vi anser att det inte är företags handlingsplan som skapar tillväxt utan företags platta struktur med horisontell kommunikation och god företagskultur. Fem av sex gasellföretag använder budget samt alla använder rullande prognoser, vilket innebär att gasellföretag utformar formella styrsystem trots en hög tillväxt och oförutsebara miljöer. Karaktären av budgeten var skiljaktig, både organisk och mekanisk. Gasellföretag växer främst genom organisk tillväxt och inte genom en förvärvad tillväxt. Någon exakt slutsats angående var gasellföretag befinner sig i tillväxtens fem faser kan inte fastslås. Det vi fann var att ingen av de studerade gasellföretagen befann sig högre än tredje fasen. / The concept of gazelle has become increasingly important since it was introduced by Birch in 1979. The largest challenge for a gazelle company is that they are working under high growth. Constantly maintaining a rapid growth and high performance becomes increasingly difficult when it happens in an unforeseeable environment. Decisions regarding organizational changes must be taken at a faster pace than within other companies. Because gazelle-companies often varies from other companies, their organizational control systems may also differ. The purpose of the essay is to study the use of formal control systems by gazelle-companies. We want to investigate whether the gazelle-companies control systems have a more organic or mechanical character. We also want to highlight what kind of growth a gazelle-company has. We have used a qualitative research method with an abductive research approach. Specific selection was made regarding theory, company and interviewee. The primary data used was physical interviews and skype interviews with gazelle-companies, the research questions were operationalized. The essay is designed so that the quality measurements validity and reliability are correct. Consideration of research ethics was taken to fulfil the ethics requirement. The majority of our researched gazelle-companies plan their strategies, which is the opposite to the theory that companies in unforeseeable environments don’t use planned strategies. We believe that it’s not the companies action plan that creates growth, instead it is because these companies have a flat structure with horizontal communication and a good corporate culture. Five out of six gazelle-companies use a budget and all companies use rolling forecasts, which means that gazelle-companies design formal control systems despite high growth and unforeseeable environments. The character of the budget was both organic and mechanical. Gazelle-companies grow mainly through organic growth and not through acquired growth. The exact conclusion about where a gazellecompany is in the five phases of growth can’t be determined. We found that none of the gazelles where higher than the third phase.

I dagens klimatkris anses ohållbara livsmedelsystem i livsmedelsbranschen stå för en fjärdedel av den mänskliga klimatpåverkningen. Det kräver att företagen i branschen ställer om till ett hållbart företagande för att minska sin klimatpåverkan men även för att skapa en starkare organisation. Intresset för det hållbara företagandet ökar, dock kan företag bemöta svårigheter i hur de ska arbeta internt. Framför allt när det hållbara interna perspektivet efterfrågar att företagen behöver anpassa och expandera sin ekonomistyrning. Idag ses däremot den traditionella ekonomistyrningen som begränsad i att kunna involvera ett bredare perspektiv än enbart ekonomiska mål. För att genomföra sina hållbarhetsmål med hjälp av ekonomistyrningen krävs det att företaget planerar, genomför och följer upp sitt arbete. För att precisera processen har en management control systems modell (MCS-modell) med fem styrmedel av Malmi och Brown (2008) använts som utgångspunkt. Syfte och Frågeställning: Uppsatsen syftar till att beskriva hur livsmedelsföretag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån användningen av ekonomistyrningen. Avsikten är att ge en förståelse för hur företagen kan tillämpa styrmedlen från MCS-modellen av Malmi och Brown (2008) för att styra sitt hållbarhetsarbete. Studiens frågeställning är därmed: Hur används ekonomistyrningen för att styra hållbarhetsarbetet i livsmedelsbranschen? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från fyra olika företag som verkar inom livsmedelsbranschen. Intervjuade individer ansvarar för hållbarhetsarbetet på respektive företag. Slutsats: Studien anger vilka styrmedel som tillämpas och hur de används. Studiens resultat visar att vanligt förekommande är användandet av fyra av fem styrmedel för att skapa en hållbar ekonomistyrning i organisationen. I studien framkommer det även att användandet av styrmedel kan differentiera sig mellan företagen där värderingar och tillgång till mänskliga resurser indikeras ha en påverkan. / Background: In today's climate crisis, unsustainable food systems in the food sector are thought to account for a quarter of the human climate impact. This requires companies in the sector to shift to sustainable business practices in order to reduce their carbon footprint but also to create a stronger organization. Interest in sustainable business is growing, but companies may face difficulties in how to work internally. Especially when the sustainable internal perspective calls for companies to adapt and expand their management control. Today, however, traditional management is seen as limited in its ability to involve a broader perspective than just financial targets. To implement their sustainability objectives through management control systems, companies need to plan, implement and monitor their work. In order to specify the process, a management control systems (MCS) model with five management tools by Malmi and Brown (2008) has been used as a starting point. Purpose and Question:The paper aims to describe how food companies manage their sustainability work based on the use of management control systems. The intention is to provide an understanding of how companies can apply the control systems from the MCS-model of Malmi and Brown (2008) to manage their sustainability performance. The research question is thus: How is management control systems used to manage sustainability in the food industry? Methodology: The study uses a qualitative method based on semi-structured interviews with six respondents from four different companies operating in the food industry. The individuals interviewed are responsible for the sustainability work of the respective companies. ConclusionThe study specifies which control systems are applied and how they are used. The results of the study show that four out of five control systems are commonly used to achieve sustainable management control in the organization. The study also shows that the use of control systems can differ between companies, with values and access to human resources being indicated as having an impact.