The purpose of this thesis is to analyze and provide a deeper understanding of how the national culture of China affects the use of formal and informal management control systems of Swedish firms, operating in China. In order to conduct this research, relevant theories concerning internationalization, culture and management control systems were gathered and analyzed in relation to each other. This resulted in a conceptual framework, which illustrates the interrelationships between the concepts. Thereafter, this was used as the ground to which the empirical findings were analyzed and compared to. The analysis chapter involves a discussion of the similarities and dissimilarities between theory and empirical data, which leads to the conclusions of this study. This is lastly followed by theoretical implications, practical implications and recommendations, limitations and suggestions for further research.   The study has been conducted with a qualitative research method, in order to obtain a deeper understanding of how national culture can affect the use of  management control systems of Swedish firms in China. Further, due to the unexplored and limited research area of this complex subject, the study followed an abductive approach.   The findings of this research indicate that the Chinese culture affects the use of formal control systems, in which they are used extensively within Swedish firms, operating  in China. However, the national culture of China does not have an effect on the informal control systems of Swedish firms. Nevertheless, the use of the informal control systems should not be undermined, as the use of these triggers for more innovation and creativity among the members of an organization. This in turn could lead to Swedish firms operating more efficiently in the Chinese market. This research can be valuable for Swedish firms that wish to internationalize to the Chinese market, as well as firms operating in China with concerns regarding the use of management control systems in relation to the culture.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur kultur kan användas som styrverktyg och hur en grundares kulturella intentioner återspeglas i organisationen. Studien undersöker ett mikroföretag där grundaren är aktivt närvarande i den dagliga verksamheten. Vi har analyserat hur styrverktygen formats av kulturella aspekter genom att studera hur kultur implementerats som styrverktyg. Metod: Metoden utgörs av en flervalsmetod och genomför i form av en enkel fallstudie. Empirin som presenteras är insamlad genom intervjuer, enkät och observation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring kulturens uppbyggnad, grundarens roll i kulturstyrningen samt teorier kring ekonomistyrning. Malmi och Browns paket (2008) kommer att användas tillsammans med Andersson och Funcks (2017) styrprocess för att förklara hur de olika kontrollerna kan användas och hur alla dessa påverkas av organisationskulturen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar hur och att grundaren har använt sig av kultur som styrverktyg. Det framkommer även att grundarens värderingar påverkar hur styrverktygen utformas och används samt att detta resulterat i att styrverktygen är informella. Resultatet visar även på att grundarens intentioner återspeglas till viss del i organisationen. / Purpose: This study aims to investigate how culture can be used as a control tool and how a founder's cultural intentions are reflected in the organization. The study investigates a micro company where the founder is present in the daily business. We have analyzed how the control tools are shaped by cultural aspects by studying how culture has been implemented as a control tool. Method: The method consists of a multiple-choice method and takes the form of a simple case study. The empirical findings presented is collected through interviews, surveys and observation. Theoretical framework: The theoretical framework contains of theories about the structure of culture, the role of the founder in cultural control and theories of management control systems. Malmi and Brown's package (2008) will be used in conjunction with Andersson and Funcks (2017) control process to explain how the different controls can be used and how all of these are affected by organizational culture. Conclusion: The finding of this study shows how and that the founder has used culture as a control tool. It also appears that the values of the founder affect how the control tools are designed and used, and that the control tools are informal. The conclusion also shows that the founder's intentions are reflected to some extent in the organization.

Covid-19 has affected large parts of the society. This has meant societal changes and organizations have had to adapt to the new situation. An adjustment as a result of covid-19 was that several organizations changed to teleworking. Teleworking means that the direct supervision and control over the organization's employees disappears, which means that organizations also need to adapt their control systems according to the new situation. Informal control systems are used for the purpose of influencing employees' values, norms and behaviors. This in turn affects how individuals perform and make decisions. Previous research highlights that informal control decreases during teleworking. This qualitative interview study aims to create an understanding of the relationship between informal control, decision quality and teleworking in larger organizations. The results indicate that goal- and trust-based control systems work well in relation to telework. It does not require direct monitoring of the employees' work. Teleworking leads to reduced social interaction and as a result, communication decreases. On the other hand, it has been shown that organizations with an open organizational culture have continued to communicate through digital tools, consultation and discussion about operational decisions has thus continued. Which is positive for the decision quality. The interviewees who worked at organizations that actively worked with clear values ​​​​describe that they are helpful in decision-making. Which creates goal consistency. Communication through digital tools becomes more concise, which is described as both time-efficient but also as a problem. This is because misunderstandings and misinterpretations can occur. Informal digital meetings, information meetings and other activities increase the overall picture of the organization and reduce misunderstandings. The conclusion is that informal control systems and an open organizational culture constitute important mechanism for optimal decision-making in teleworking. Especially when working with complex tasks where more discussion and consultation is required. / Covid-19 utbröt under 2020 och har sedan dess medfört flertalet samhällsförändringar. En förändring till följd av covid-19 var att flera organisationer övergick till arbete på distans. Distansarbete medför att den direkta övervakningen och kontrollen över organisationens anställda försvinner. Det innebär att organisationer behöver anpassa sin styrning utefter den nya situationen. Informell styrning är en styrmekanism som används i syfte att påverka anställdas värderingar, normer och beteenden. Detta påverkar i sin tur hur individer presterar och tar beslut i den operativa verksamheten. Tidigare forskning belyser att informell styrning minskar vid distansarbete. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för förhållandet mellan informell styrning och beslutskvalité i den operativa verksamheten i större organisationer vid distansarbete. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med två olika deltagarkretsar. Deltagarna arbetar på större organisationer som har gjort en omställning till arbete på distans. Resultatet visar att mål- och tillitsbaserad styrning fungerar bra i förhållande till distansarbete. Detta eftersom det inte kräver direkt övervakning av de anställdas arbete. Distansarbete leder till minskad social interaktion och till följd av detta minskar kommunikationen inom organisationen. Däremot har det visat sig att organisationer med en öppen organisationskultur fortsatt att kommunicera via digitala verktyg även på distans. Därmed har rådfrågning och diskussion kring operativa beslut fortgått, vilket är positivt för beslutskvalitén. De intervjupersoner som arbetar på organisationer som aktivt arbetat med tydliga värderingar och värdeord beskriver att dessa är behjälpliga i beslutsfattandet. Vilket skapar målöverensstämmelse. Kommunikationen via digitala verktyg blir däremot mer kortfattad och koncis, vilket beskrivs som både tidseffektivt men även som ett problem. Detta eftersom missförstånd och feltolkningar kan uppstå. Informella digitala möten, informationsträffar och andra aktiviteter ökar helhetsbilden för organisationen och minskar missförstånd. Slutsatsen är att informella styrmedel och en öppen kultur utgör viktiga styrmekanismer för optimalt operativt beslutsfattande vid distansarbete. Främst vid komplexa arbetsuppgifter där mer diskussion och rådfrågning krävs för beslutsfattande.

Bakgrund: Banksektorn befinner sig i en allt mer komplex och föränderlig miljö på grund av digitaliseringen och dess påverkan på samhället. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna internt organiserar sin verksamhet för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. De mindre formella styrmedlen har därav fått en mer central roll då de är mer flexibla och lättare kan anpassas utifrån den snabbrörliga omgivningen. För att uppnå en flexibilitet som gör att bankerna kan följa med i förändringen krävs därför en förståelse för de informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den digitala förändringen. Syfte: Studien syftar till att bidra med en ökad förståelse för hur de informella styrmedlen kan användas och anpassas för att möta förändringsprocesser såsom digitalisering. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie där fyra banker studerats. Empirin består av sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare på svenska banker. Vidare utgår studien från ett hermeneutistiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur för att möta den digitala förändringen. Samtliga styrmedel har påverkats och anpassats på olika sätt för att möta digitaliseringen. Kommunikationen har blivit mer frekvent och lättillgänglig, kompetensutvecklingen sker mer digitalt och slutligen har företagskulturen behövt anamma en mer tillitsbaserad och öppen kultur. För att bankerna ska kunna möta den digitala förändringen på marknaden påvisar studien vikten av att kommunikation, kompetensutveckling och organisationskulturen används för att skapa ett lärandeklimat som främjar förändring. Slutligen måste de informella styrmedlen samspela för att skapa rätt förutsättningar för bankerna att möta den digitala utvecklingen och därav är ledarens roll av betydelse för ett integrerat användande av styrmedlen. / Background: The banking sector is acting in an increasingly complex and changing environment due to digitalization. Because of the rapidly changing market, requirements have been set for how the banks internally organize their operations in order to remain competitive. Informal control systems have therefore become more central as they are more flexible and more easily to adapt to the fast-moving environment. In order to achieve a flexibility that allows the banks to stay competitive, an understanding of the adaptation and use of the informal control systems in connection with the digital change is required. Aim: The study aims to contribute to an increased understanding of how the informal control systems can be used and adapted to meet change such as digitalization. Methodology: The study uses a qualitative cross-sectional study design where four banks have been studied. The empirical data consists of seven semi structured interviews with employees of Swedish banks. Furthermore, the study is based on a hermeneutic philosophical standpoint with an abductive approach. Conclusion: The study shows that the banks use communication, competence development and organizational culture to meet the digital change. The informal control systems have been influenced and adapted in different ways to meet the digitalization. Communication has become more frequent and easily accessible, the competence development is more digital, and the organizational culture has had to adopt a more trustbased and open culture. In order for the banks to be able to meet the digital change, the study shows the importance of using communication, competence development and organizational culture to create a learning climate that promotes change. Finally, the informal control systems must interact with each other in order to create the right conditions for the banks to meet the digital development. Hence the role of the leader is important to make sure that the control systems are used in an integrated way

I dagens klimatkris anses ohållbara livsmedelsystem i livsmedelsbranschen stå för en fjärdedel av den mänskliga klimatpåverkningen. Det kräver att företagen i branschen ställer om till ett hållbart företagande för att minska sin klimatpåverkan men även för att skapa en starkare organisation. Intresset för det hållbara företagandet ökar, dock kan företag bemöta svårigheter i hur de ska arbeta internt. Framför allt när det hållbara interna perspektivet efterfrågar att företagen behöver anpassa och expandera sin ekonomistyrning. Idag ses däremot den traditionella ekonomistyrningen som begränsad i att kunna involvera ett bredare perspektiv än enbart ekonomiska mål. För att genomföra sina hållbarhetsmål med hjälp av ekonomistyrningen krävs det att företaget planerar, genomför och följer upp sitt arbete. För att precisera processen har en management control systems modell (MCS-modell) med fem styrmedel av Malmi och Brown (2008) använts som utgångspunkt. Syfte och Frågeställning: Uppsatsen syftar till att beskriva hur livsmedelsföretag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån användningen av ekonomistyrningen. Avsikten är att ge en förståelse för hur företagen kan tillämpa styrmedlen från MCS-modellen av Malmi och Brown (2008) för att styra sitt hållbarhetsarbete. Studiens frågeställning är därmed: Hur används ekonomistyrningen för att styra hållbarhetsarbetet i livsmedelsbranschen? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från fyra olika företag som verkar inom livsmedelsbranschen. Intervjuade individer ansvarar för hållbarhetsarbetet på respektive företag. Slutsats: Studien anger vilka styrmedel som tillämpas och hur de används. Studiens resultat visar att vanligt förekommande är användandet av fyra av fem styrmedel för att skapa en hållbar ekonomistyrning i organisationen. I studien framkommer det även att användandet av styrmedel kan differentiera sig mellan företagen där värderingar och tillgång till mänskliga resurser indikeras ha en påverkan. / Background: In today's climate crisis, unsustainable food systems in the food sector are thought to account for a quarter of the human climate impact. This requires companies in the sector to shift to sustainable business practices in order to reduce their carbon footprint but also to create a stronger organization. Interest in sustainable business is growing, but companies may face difficulties in how to work internally. Especially when the sustainable internal perspective calls for companies to adapt and expand their management control. Today, however, traditional management is seen as limited in its ability to involve a broader perspective than just financial targets. To implement their sustainability objectives through management control systems, companies need to plan, implement and monitor their work. In order to specify the process, a management control systems (MCS) model with five management tools by Malmi and Brown (2008) has been used as a starting point. Purpose and Question:The paper aims to describe how food companies manage their sustainability work based on the use of management control systems. The intention is to provide an understanding of how companies can apply the control systems from the MCS-model of Malmi and Brown (2008) to manage their sustainability performance. The research question is thus: How is management control systems used to manage sustainability in the food industry? Methodology: The study uses a qualitative method based on semi-structured interviews with six respondents from four different companies operating in the food industry. The individuals interviewed are responsible for the sustainability work of the respective companies. ConclusionThe study specifies which control systems are applied and how they are used. The results of the study show that four out of five control systems are commonly used to achieve sustainable management control in the organization. The study also shows that the use of control systems can differ between companies, with values and access to human resources being indicated as having an impact.