Fastighetsbranschen har en stor inverkan på miljön och står inför stora utmaningar om det befintliga fastighetsbeståndet skall kunna utvecklas på ett ekologiskt hållbart sätt. Interna drivkrafter och en växande efterfrågan på marknaden har gjort att en del fastighetsbolag nu har börjat anpassa sina strategier för att kunna möjliggöra både finansiella och icke-finansiella värden. I tidigare forskning har miljöcertifieringar diskuterats som ett strategiskt verktyg som kan stötta fastighetsbolag i arbetet mot att uppnå sina hållbarhetsmål. Även hållbarhetsredovisning har framhävts som ett verktyg med potentialen att påverka företags kortsiktiga agerande till förmån för mer långsiktiga hållbarhetsstrategier. Syftet med den här studien är att undersöka hur fastighetsbolag resonerar kring strategiskt arbete för en hållbar utveckling av befintliga fastigheter. Det utreds också vilka möjligheter och utmaningar som en hållbar fastighetsutveckling medför. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där representanter från fyra olika fastighetsbolag; Castellum, Klövern, Framtiden Förvaltning och Halmstad Fastighets AB, har intervjuats. Resultatet av studien visar att fastighetsbolag resonerar olika kring ämnet beroende på vilken geografisk plats de verkar på, hyresgästerna efterfrågan samt om de förvaltar kommersiella lokaler eller bostadsfastigheter. En annan bidragande faktor är om det finns ett internt intresse och drivkraft inom fastighetsbolaget gällande dessa frågor. Resultatet visar också att miljöcertifieringar anses vara en dyr och tidskrävande process att använda, samtidigt som det finns fastighetsbolag som har insett att användningen av miljöcertifieringar kan medföra betydande affärsmöjligheter. Det har också visat sig att hållbarhetsredovisning skapar interna och externa värden för företag och att det nya lagkravet därför kan bidra till ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor inom fastighetsbranschen. / The real estate industry has a major impact on the environment and faces major challenges if the existing property stock is to be developed in an ecologically sustainable way. Internal incentives and growing market demand have resulted in some real estate companies adapting their strategies to enable both financial and non-financial values. In previous research, environmental certifications have been discussed as a strategic tool that can support real estate companies in their efforts to achieve their sustainability goals. Sustainability reporting has also been highlighted as a tool with the potential to influence corporate short-term actions in benefit of more long-term sustainability strategies. The purpose of this study is to investigate how real estate companies discuss sustainable development of existing properties. The opportunities and challenges with a sustainable property development are also investigated. The study is based on a qualitative research involving interviews with representatives from four different real estate companies in Sweden; Castellum, Klövern, Framtiden Förvaltning and Halmstad Fastighets AB. The result of this study shows that real estate companies opinions about the topic differs depending on their geographical location, customer demand and whether they manage facilities or residential properties. Other contributing factors are whether the companies have internal interest or incentives about this subject. The result shows that even though environmental certifications are an expensive and long process, there are still real estate companies who think of environmental certifications as a major business opportunity. It has also been shown that sustainability reporting could generate both internal and external values and that the new legal requirement also may have a positive impact on sustainable developement within the real estate industry in Sweden.

Det finns flera incitament för företag att implementera en hållbarhetsstrategi. Styrning är ett verktyg för att implementera en strategi, då styrning kan förvandla intentioner till handlingar i praktiken. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur en organisations styrning av hållbarhetsstrategin får genomslag hos mottagarna i praktiken i form av strategiska aktiviteter. Det är av betydelse för att förstå om styrningen leder till konsekvenser och förverkligas hos mottagarna. Studien utfördes genom en kvalitativ fallstudiedesign, där ett fallföretag studeras utifrån ledarperspektiv och mottagarperspektiv. Perspektiven analyserades utifrån Simons (1995) ramverk Levers of Control, där ledarperspektivet analyserades utifrån hållbarhetsstyrningen och mottagarperspektivet utifrån strategiska aktiviteter. Resultatet visade att styrsystemen i Simons (1995) ramverk förverkligas i olika utsträckning, där de möjliggörande styrsystemen förverkligades mer än de begränsande styrsystemen. Slutsatsen är att de styrsystem som används mest av ledarna har påvisat strategiska aktiviteter hos mottagarna, vilket understryker styrningens betydelse för att omsätta strategi till praktik.

Inom tidigare forskning har det lyfts som en utmaning att få hållbarhetsarbetet att genomsyra hela verksamheten. Denna studie angriper detta problem genom att undersöka om och hur styrmedel används inom en svensk storbank för att implementera hållbarhetsstrategier i kärnverksamheten. Simons (1995) teoretiska ramverk “Levers of Control” består av fyra styrsystem; värdebaserade, gränssättande, diagnostiska och interaktiva, som är utgångspunkten för studiens analysmodell. Metoden har varit en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer tillämpats. Resultatet visar att organisationen använder sig av Simons fyra styrsystem till olika grad men att alla styrmedel inte når ut till hela organisationen. Studien bidrar med perspektiv på vilken ordning som styrsystemen tillämpas vid implementeringen där banken endast har mobiliserat två styrsystem vilket kan innebära att hållbarhetsarbetet når ut helt först när systemen befinner sig i balans. Det lyfts även att styrningen är enkelriktad där hållbarhetsarbetet är något anställda ska ta till sig snarare än vara delaktiga i.

Bakgrund: De ökande utsläppen av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen gör hållbarhet till ett viktigt ämne i dagens samhälle. Godstransporter står för en betydande del av dessa utsläpp och än idag drivs mer än 90% av Sveriges lastbilar av fossil diesel. Samtidigt ökar behovet av transporter som tillgodoser samhällets alla behov vilket påverkar aktörer från ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Detta gör att åkeriföretag får stor betydelse för hela supply chains vilket gör att hållbarhet kan vara viktigt som konkurrensmedel. Sverige har som mål att inrikestransporter ska nå netto noll i växthusgasutsläpp år 2045 vilket innebär att åkeribranschen står inför stora utmaningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur svenska åkeriföretag som utför vägburna godstransporter i Sverige kan bli mer konkurrenskraftiga via hållbarhetsarbete utifrån sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer, dvs Triple Bottom Line (TBL). Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ forskningsmetod med en tvärsnittsdesign där ett realistiskt perspektiv appliceras. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och 16 semistrukturerade intervjuer med intervjupersoner från 13 olika åkeriföretag samt branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt urval i kombination med ett snöbollsurval. Slutsats: Genom att utgå ifrån företagets unika förutsättningar arbetar svenska åkeriföretag med hållbarhetsåtaganden utifrån hela TBL för att skapa konkurrensfördelar. Det finns en mängd olika framgångsfaktorer och hinder som påverkar åkeriföretags omställning till mer hållbara verksamheter och för att skapa hållbara och attraktiva värdeerbjudanden använder åkeriföretag i huvudsak en hybridstrategi med tyngdpunkt på hållbarhet som differentiering med inslag av lågkostnadsstrategi. Genom att använda sina interna resurser och samtidigt anpassa sig efter externa omvärldsfaktorer samt de begränsningar som naturen sätter skapar åkeriföretagen en unik kombination i ett värdeerbjudande där samtliga dimensioner i TBL behöver balanseras på ett sätt som transportköpare finner attraktivt.

Problemformulering: Det blir viktigare och viktigare i dagens samhälle att tänka hållbart. Bolag behöver bidra till hållbar utveckling och redovisa sina hållbarhetsarbeten i sina rapporter för att vara med och konkurrera med andra bolag. I fastighetsbranschen kan man tänka hållbart när man bygger nytt men för att skapa ett hållbart samhälle måste man även tänka hållbart i förvaltningsskedet där man tar hand om det befintliga fastighetsbeståndet. Syfte: Syftet med denna studie är att erhålla en djupare förståelse för bostadsbolags hållbarhetsarbete genom att studera hur de tillämpar sin hållbarhetsstrategi i en renoveringskontext. Metod: Arbetet har genomförts genom en rapportstudie där information om bolagens hållbarhetsstrategi, mål och renoveringsåtgärder har samlats in från deras års- och hållbarhetsredovisningar. Vidare har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med respondenter från respektive bolag. Resultat & Slutsats: Rapporten kommer fram till att bolagen applicerar sin hållbarhetsstrategi på liknande men lite olika sätt. Vissa arbetar mer med social hållbarhet medan andra har mer fokus på energieektiviseringar och lönsamhet. Några av bolagen har ett tydligare bevarandetänk då de hellre renoverar än att installera nytt. Bolagen försöker att balansera alla hållbarhetsaspekter men ekonomin är det som styr vilka projekt som kan genomföras eftersom att investeringarna i slutändan måste vara lönsamma. Resultatet visar även att bolagen prioriterar sina renoveringar efter behov men att akuta åtgärder alltid går i första hand. Man kan man se att bolagens hållbarhetsstrategi genomsyrar deras hållbarhetsarbete i ett renoveringskontext. Det finns däremot många sätt de kan förbättra sitt hållbarhetsarbete och mer att lära kring hur man renoverar hållbart. / Problem formulation: It is becoming more and more important in today's society to think in a sustainable manner. Companies need contribute to sustainable development and report their sustainability work in their reports in order to compete with other companies. In the real estate industry, you can think sustainably when you build new properties, but to create a sustainable society, you also have to think sustainably in the management phase, where you take care of the existing property stock.  Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of sustainability efforts of housing companies by studying how they apply their sustainability strategy in a renovation context.  Method: The work has been conducted through a report study where information about the companies' sustainability strategy, goals and renovation measures have been collected from their annual and sustainability reports. Furthermore, a qualitative method has been used in the form of interviews with respondents from each company. Results & Conclusion: The report concludes that the companies apply their sustainability strategy to similar but slightly different way. Some work more with social sustainability, while others focus more on energy effciency improvements and proftability. Some of the companies have a clearer conservation mindset as they prefer to renovate rather than install new. The companies try to balance all aspects of sustainability, but the economy is what governs which projects can be implemented because the investments must ultimately be proftable. The results also show that the companies prioritize their renovations as needed, but that urgent measures always come first. You can see that the companies' sustainability strategy permeates their sustainability work in a renovation context. However, there are many ways they can improve their sustainability work and more to learn about how to renovate sustainably.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun. Det finns flera strategiska orsaker för organisationer att agera hållbart, i studien kartläggs ekologiska hållbarhetsstrategier och IS/IT-strategier vilka ligger till grund för grön IS-strategi. Den svenska kommunen representeras i en fallstudie av Varbergs kommun som eftersträvar att agera hållbart i sina verksamhetsprocesser. I studien har samband identifierats mellan Varberg kommuns ekologiska hållbarhetsmål och IS/IT-strategier där strategiska orsaker som effektivitet, attraktion, innovation och samverkan är anledningar att tillämpa grön IS.

Det existerar ett implementationsgap när det kommer till formulering och implementation av strategi. Detta är något som leder till att företag ofta misslyckas med att realisera strategier. Gapet existerar även för hållbarhetsstrategier, vilka blir allt viktigare som en konsekvens av de hållbarhetsutmaningar som samhället står inför idag. Att förankra en hållbarhetsstrategi är en komplex process. Det involverar många organisatoriska områden och aktiviteter, där olika typer av organisationer har olika förutsättningar. Med detta som utgångspunkt formulerades studiens syfte till att utveckla ett ramverk med huvudområden och nyckelaktiviteter för förankring av hållbarhetsstrategi i teknikkonsultbolag. Hållbarhet är högaktuellt för både konsultbolag och företag inom teknikintensiv industri. Studien ämnar att hjälpa teknikkonsultbolag att minska implementationsgapet och öka den positiva inverkan från deras hållbarhetsstrategier. Med vetenskaplig litteratur som grund togs en analysmodell fram. Analysmodellen innefattar en undersökning och värdering av åtta huvudområden för förankring. Därtill innebär analysmodellen en undersökning och värdering av ett antal nyckelaktiviteter för förankring inom varje huvudområde. Detta lade grunden för det initiala ramverket. De åtta huvudområdena är ledarskap, kommunikation, företagskultur och värderingar, organisatoriskt lärande, resursallokering och planering, organisationsstruktur, formella system samt externa intressenter. Baserat på analysmodellen togs två frågeställningar fram. Den kvalitativa empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med elva respondenter från tio olika konsultföretag, samt fyra respondenter från studiens uppdragsgivare som är ett teknikkonsultbolag. Syftet med intervjuerna var att undersöka företagens förankringsprocesser av hållbarhetsstrategi för att kunna undersöka och värdera hur viktiga huvudområdena och nyckelaktiviteterna är för förankringen. Analysen resulterade i en slutgiltig version av ramverket med värderade huvudområden samt reviderade och värderade nyckelaktiviteter. Studien resulterade i två slutsatser. Den första slutsatsen är att det finns åtta huvudområden som är relevanta att beakta vid förankring av olika anledningar. De tre viktigaste huvudområdena att fokusera på är ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra slutsatsen är att det finns flertalet nyckelaktiviteter inom respektive huvudområde att beakta vid förankring, där några konstaterats vara viktigast. Det finns ett överlapp och ömsesidig påverkan mellan huvudområdena. Därtill är hållbarhetsstrategiprocessen iterativ något som kräver ett kontinuerligt arbete med nyckelaktiviteterna. Baserat på slutsatserna togs två rekommendationer fram. Den första rekommendationen är att ta hänsyn till alla åtta huvudområden vid förankring, men prioritera ledarskap, kommunikation och företagskultur och värderingar högst. Däremot får inget huvudområde bortses från helt. Den andra rekommendationen är att vid förankring prioritera de viktigaste nyckelaktiviteterna inom de mest relevanta huvudområdena högst. På grund av överlapp mellan huvudområdena kan positiv förstärkning mellan dem utnyttjas och arbetet bör vara kontinuerligt och anpassas till förändringar. Framtida forskning kan undersöka rekommendationer för vad en organisation bör göra i nästa steg efter att förankringsprocessen påbörjats. Dessutom kan fler intervjuer genomföras, både med fler företag samt fler personer inom samma företag på olika organisatoriska nivåer. Det skulle således kunna stärka ramverket och förståelsen för förankring av hållbarhetsstrategi. Specifikt kan också fler intervjuer med teknikkonsultbolag öka kunskapen om förankring för teknikkonsultbolag. / There is an implementation gap when it comes to strategy formulation and implementation, which leads to companies often failing to realise strategies. This gap also exists for sustainability strategies, which are becoming increasingly important as a consequence of the sustainability challenges facing society today. Embedding a sustainability strategy is a complex process. It involves many organisational areas and activities, with different types of organisations having different requirements. With this as a starting point, the aim of the study was formulated as to develop a framework with main areas and key activities for anchoring sustainability strategy in engineering consulting firms. Sustainability is an important topic for both consultancies and companies in technology-intensive industries. This study aims to help engineering consultancies reduce the implementation gap and increase the positive impact of their sustainability strategies. Based on the scientific literature, an analytical model was developed, consisting of the examination and evaluation of eight main areas for anchoring and the examination and evaluation of a number of key activities for anchoring within each main area. This laid the foundation for the first version of the framework. The eight main areas are leadership, communication, corporate culture and values, organisational learning, resource allocation and planning, organisational structure, formal systems and external stakeholders. Based on the analysis model, two questions were developed. The qualitative empirical data was collected through semi-structured interviews. Interviews were conducted with eleven respondents from ten different consulting firms, as well as four respondents from the study’s case company, an engineering consulting firm. The purpose was to investigate the companies’ sustainability strategy anchoring processes in order to examine and evaluate how important the main areas and key activities are for anchoring. The analysis developed a finalised version of the framework with evaluated main areas and revised and evaluated key activities. The analysis resulted in two conclusions. The first conclusion is that there are eight main areas that are relevant to consider when anchoring for different reasons. The three most important main areas to focus on are leadership, communication and corporate culture and values. However, no main area should be completely ignored. The second conclusion is that there are several key activities within each main area to consider for anchoring, but some have been identified as most important. There is an overlap and mutual influence between the main areas. Additionally, the sustainability strategy process is iterative, requiring continuous effort on the key activities. Based on the findings, two recommendations were also developed. The first recommendation is to consider all eight main areas when anchoring, but to prioritise leadership, communication and corporate culture and values the most. However, no main area should be completely ignored. The second recommendation is to prioritise the most important key activities in the most relevant main areas at the top of the anchoring process. Due to overlaps between the main areas, positive reinforcement between them can be utilised, and work should be continuous and adapt to change. Future research could explore recommendations for what an organisation should do in the next steps after the anchoring process has begun. Furthermore, additional interviews could be conducted, both with more companies and more people within the same company at different organisational levels. This could thus strengthen the framework and understanding of anchoring sustainability strategy. Specifically, conducting more interviews with engineering consultancies could enhance knowledge of anchoring in engineering consultancies.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka övergripande metoder företag använder för att komma fram till en hållbarhetsstrategi samt hur företag styr sina leverantörer för att integrera hållbarhetsaspekter i verksamheten. Vidare syftar studien till att undersöka hur påverkansfaktorerna kommunikation, organisationsstruktur och organisationskultur påverkar ett företags hållbarhetsstrategi. Studien är baserad på tidigare studier och teorier. Författaren har utifrån ett urval på över 60 000 företag valt ut fyra stycken företag inom detaljhandeln. Författaren samlade in data genom semi-strukturerade intervjuer och data från företagens års- och hållbarhetsredovisningar. Författaren analyserade genom att använda den teoretiska referensramen och följde samma struktur som den teoretiska referensramen. Studiens empiriska data visar att företag använder sig av en väsentlighetsanalys för att skapa underlag för en hållbarhetsstrategi. Genom dialoger med företagets kunder, medarbetare och leverantörerna skapar företag förståelse för vilken social och miljömässig påverkan de har, samt vilka hållbarhetsfrågor de bör prioritera framöver. En hållbarhetsstrategi skapas på ledningsnivå utifrån väsentlighetsanalysen som underlag och genom interaktioner mellan ledningsgruppen och hållbarhetsansvariga. Av studiens empiri framgår det att företag styr sina leverantörer främst genom en uppförandekod. Uppförandekoden ställer utöver sina kvalitetskrav även miljömässiga och sociala krav på leverantörerna. Företagen genomför regelbundna inspektioner för att undvika avvikelser av uppförandekoden. Vidare visar studiens empiriska data att företag försöker effektivt kommunicera ut hållbarhetsstrategin till sina anställda. Med en decentraliserad struktur på hållbarhetsarbetet fördelas ansvaret av hållbarhetsstrategin till avdelningschefer. Ett företag med en hållbarhetscentrerad organisationskultur integrerar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet i sin huvudsakliga vision och strategi och arbetar med hållbarheten redan från start. / The purpose of this study is to increase the understanding of what general methods firms use to create a sustainability strategy and how firms manage their suppliers to integrate sustainable aspects to their business. Furthermore, the purpose of this study is to investigate how the influencing factors; communication, organizational structure and organizational culture affect a company’s sustainability strategy. The study is based on previous studies and theories. The author has from a sample of over 60 000 firms chosen four firms within retail. The author collected data by using semistructured interviews and data from the company’s annual- and sustainability reports. The author analyzed the collected data by using the theoretical framework and followed the same structure of the theoretical framework. The study’s empirical data shows that firms use a materiality analysis to create a basis for a sustainability strategy. The firm creates an understanding of what social and environmental impact it has through dialogues with the firm’s customers, employees and suppliers. A sustainability strategy is created by an executive management team with the use of the materiality analysis as a basis and by interacting with sustainability managers. The study’s empirical data shows that firms control their suppliers primarily by a code of conduct. The code of conduct sets quality, environmental and social demands on the suppliers. The firms carry out inspections on a regular basis to avoid deviations from the code of conduct. Furthermore, the empirical data shows that firms try to efficiently communicate their sustainability strategy to their employees. With a decentralized structure of the sustainability work, the responsibilities of the sustainability strategy are distributed among the department managers. A firm with a sustainability-centered culture integrates economic, environmental and social sustainability into their general vision and strategy and work with sustainability from the start.

The need to address sustainability related issues have increased during the last decades. This originates from increased awareness regarding climate change and the effects of sustainability in strategic agendas. With this, businesses have experienced an accelerating pressure from stakeholders to adopt sustainability measures and actions into their everyday operations. The stakeholder pressure has also accelerated the use of reporting on sustainability in organizations. Though, companies are still not sure how to implement sustainability in current businesses. There is also a lack of studies looking into how companies can include sustainability in business strategies, considering sustainability in all three perspectives.The study has the purpose of increasing the understanding of possible sustainability actions at the case company, and in the supply chain, to constitute the important elements of a sustainability strategy. To fulfil the purpose, the study aimed to answer the questions on what activities that could be included in a sustainability strategy of an industrial supplier that considers the entire supply chain, and which managerial aspects that are important to consider. The research has been conducted as a single case study supported by a literature review, semi structured interviews, and a benchmarking study. The literature review covers sustainability to define the researcher’s definition, sustainable supply chains and industrial sustainability strategies. The literature review presents two frameworks for sustainable strategy that has been the core of this study. The interviews have been conducted at the case company and with its suppliers and customers.The conclusion of this study answers the research questions on sustainable activities to be included in a sustainability strategy and further managerial aspects that are necessary. For the first question, there is a four-step guide on the initiation of integrating sustainability in businesses. The first three steps conclude categories of areas that must be in place for the sustainability strategy to succeed. The fourth and last step concludes the elements to be included for a sustainability strategy, for an industrial supplier. Further, to answer the sub research question, a managerial framework named ROME, is presented emphasizing the importance of Reporting, Owning, Measuring and Educating, in terms of sustainability. The study concluded that using these tools will guide an industrial supplier in how to implement a sustainability strategy in a successful way. By implementing sustainability with these, the company could become a sustainable part of the supply chain, which both the company and the industry will benefit from. / Behovet av att ta itu med hållbarhetsrelaterade problem har ökat under de senaste decennierna. Detta har sitt ursprung i en ökad medvetenhet kring klimatförändringar och effekterna av hållbarhet i strategiska frågor. Med detta som grund, har företag upplevt accelererade påtryckningar från intressenter att vidta hållbarhetsåtgärder i det dagliga arbetet. Påtryckningarna från intressenter har även lett till en accelerering kring användandet av hållbarhetsrapporter. Trots detta är företag fortfarande osäkra på hur dom ska implementera hållbarhet i nuvarande verksamhet. Det saknas också studier där man kollar på hur företag kan inkludera hållbarhet i alla tre perspektiv i sina företagsstrategier. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för möjliga hållbarhetsåtgärder för ett fallstudieföretag, och likväl kring försörjningskedjan för att identifiera viktiga beståndsdelar i en hållbarhetsstrategi. För att uppfylla detta syfte så ska studien besvara frågor om vilka aktiviteter som kan inkluderas i en hållbarhetsstrategi hos en industriell leverantör, med hela försörjningskedjan i åtanke, samt vilka aspekter som är viktiga att överväga för en lyckad implementering av en hållbarhetsstrategi. Denna studie har utförts som en enskild fallstudie, med stöd av litteraturgranskningar, semistrukturerade intervjuer och en benchmarkingstudie. Litteraturgranskningen behandlar ämnet hållbarhet, med definitioner, hållbara försörjningskedjor och industriella hållbarhetsstrategier. Litteraturgranskningen presenterar två ramverk inom hållbarhetsstrategi som också är grunden för denna studie. Intervjuerna har genomförts hos fallstudieföretaget samt med deras leverantörer och kunder. Slutsatsen av denna studie besvarar forskningsfrågorna om hållbara aktiviteter som kan ingå i en hållbarhetsstrategi och vidare aspekter som är nödvändiga att se över. För den första frågan finns en guide i fyra steg om implementering av hållbarhet i företag. De tre första stegen inkluderar kategorier av områden som måste finnas på plats för att hållbarhetsstrategin ska lyckas. Det fjärde och sista steget inkluderar de element som kan ingå i en hållbarhetsstrategi, för en industriell leverantör. Vidare presenteras ett ramverk som heter ROME för att svara på den andra frågan och betonar vikten av att rapportera, äga, mäta och utbilda när det gäller hållbarhet. Studien drog slutsatsen att användning av dessa verktyg kommer att vägleda en industriell leverantör i hur man implementerar en hållbarhetsstrategi på ett framgångsrikt sätt. Genom att implementera hållbarhet med dessa kan företaget bli en hållbar del av leveranskedjan, som både företaget och branschen kommer att dra nytta av.

An increasing number of companies are creating and implementing sustainability strategies that extend beyond their own organization and consider both their customers' and suppliers' emissions in order to achieve carbon emissions targets throughout the supply chain. By comparing the sustainability strategies of 6 case companies with historical procurement data, this study investigates the difference between operational activity and the formulation of strategies. Furthermore, the underlying reasons of this discrepancy are mapped out through surveys and interviews with the case companies. The study finds a generally weak link between the strategies and actual ways of working, which primarily revolves around economic aspects. Among possible explanations for this discrepancy, the lack of a common standard for the acquisition and quantification of sustainability information, a lack of dynamic evaluation of suppliers based on transport distances, and a lack of a combination of technical knowledge and sustainability knowledge are identified as key factors. The report concludes that there is a need for common standards and systems for evaluating and quantifying sustainability in transport procurement for the sustainability strategies to be incorporated. / Allt fler företag skapar och implementerar hållbarhetsstrategier som sträcker sig utanför den egna organisationen och beaktar både deras kunder och leverantörers utsläpp för att uppnå mål om koldioxidutsläpp i hela försörjningskedjan. Genom att jämföra 6 fallföretags hållbarhetsstrategier med historiska upphandlingsdata undersöker detta arbete skillnaden mellan operativ verksamhet och strategiernas formulering. Vidare kartläggs bakomliggande orsaker till denna skillnad genom enkäter och intervjuer med fallföretagen. Arbetet finner en generellt svag koppling mellan strategierna och faktiska arbetssätt som främst kretsar kring ekonomiska aspekter. Bland möjliga förklaringar till denna diskrepans identifieras avsaknaden av en gemensam standard för inhämtning och kvantifiering av hållbarhetsinformation, en brist i dynamisk värdering av leverantörer utifrån transportsträckor samt en brist på kombinationen av teknisk kunskap och hållbarhetskunskap som viktiga faktorer. Rapporten konkluderar att det finns ett behov av gemensamma standarder och system för utvärdering och kvantifiering av hållbarhet i transportupphandlingar för att hållbarhetsstrategierna skall införlivas.