Forskningsfråga: Hur styr stora svenska företag, inom konsumentmarknaden, medarbetarna för att uppnå önskad kundnöjdhet? Syfte: Syftet är att förstå och jämföra hur stora svenska företag, inom konsumentmarknaden, styr medarbetare för att uppnå önskad kundnöjdhet. Studien genomförs ur ett mellanchefsperspektiv på företag som har fokus på kundservice. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, där datainsamlingsmetoden består av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna analyseras genom LOC och vår egen analysstruktur. Slutsats: Studien visar på att en kombination av Simons (1995) fyra styrsystem används av chefer inom alla tre företag för att uppnå önskad kundnöjdhet. Det går att arbeta med kundnöjdhet på många olika vis vilket gör att användningen av styrsystemen skiljer sig åt. Det ena styrsystemet utesluter inte det andra utan kombineras ofta för att uppnå önskad kundnöjdhet. Studien resulterar därför i att chefer på alla tre företag kombinerar styrsystemen men lägger större fokus på ett av dem.

Bakgrund: Många chefer upplever svårigheter i att motivera sina medarbetare. Detta framkommer framförallt i större organisationer eftersom de behöver ta hänsyn till flera individer med olika behovssystem som behöver tillfredsställas för att de ska känna sig engagerade och motiverade. För att motivera medarbetarna, har det blivit allt vanligare att organisationer använder sig av sin styrning. Hur styrningen används påverkar däremot medarbetarnas motivation. Under de senaste decennierna har organisationers struktur och strategi även genomgått en stor förändring. Vid detta, har intresset bland forskare att studera Simons konceptuella modell levers of control ökat. För att sedan studera motivation kommer jag att använda mig Herzbergs tvåfaktorsteori om motivations-och hygienfaktorer. Syfte: Vad finns det i Simons (1995) styrsystem för stöd för att motivera och engagera medarbetarna? Metod: För att besvara forskningsfrågan och syftet, har jag gjort en fallstudie på PostNords paketterminal. En kvalitativ forskningsmetod har används med en kombination av intervjuer, dokument och deltagande observationer. Slutsats: Studiens resultat tyder på att alla systemen är väsentliga för antingen motivations-eller hygiensfaktorerna. Värderingssystemet kan man hitta i dem båda men funkar bättre till stöd för motivationsfaktorerna än vad det gör för hygienfaktorerna. Gränskapande systemet funkar endast till stöd för hygienfaktorerna. I det diagnostiska och interaktiva styrsystemet finns det delar som både funkar och ej funkar som stöd för både motivations-och hygienfaktorerna, utifrån PostNords styrning.

Projektledare har inte möjlighet att styra projektet utan att koppla in andra aktörer från början och måste förhålla sig till begränsningar inom omfattning, tid och ekonomi Projektledare styr med projektplaner för att senare kunna följa upp utfallet. Förtätningsprojekten kontrolleras och följs upp under genomförandet för att hålla tidplaner och budget för projektet. Projektledare gör ekonomiska efterkalkyler för att mäta resultaten samt utvärderarprojektet i helhet. Resultatet av denna studie visar på att projektledare styr projektorganisationen vid förtätningsprojekt med hjälp av faser för att få en tydlig struktur på projektets omfattning.

Studien syftar till att skapa djupare förståelse för hur implementering av hållbarhet kan se ut i en organisation genom att undersöka hur olika styrverktyg utformas och används under styrprocessens olika skeden. Fallstudien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och medverkande respondenter har inblick i verksamhetens hållbarhetsarbete. Vid analys av det insamlade materialet användes Robert Simons (1995) teori Levers of Control samt studiens analysmodell som utgångspunkt. Resultatet visar att organisationen använder en kombination av olika styrverktyg vid implementering av hållbarhet i verksamheten. Vidare framkommer det att organisationens hållbarhetsmål fick olika genomslagskraft baserat på om initiativet uppkommit internt eller externt. Det mest intressanta fyndet är hur dessa styrverktyg är fördelade under styrprocessen. Ju längre i styrprocessen man kommer desto färre styrverktyg och medel verkar organisationen ha till förfogande. Resultatet från den föreliggande studien är av vikt för organisationen, samt för forskare och övriga aktörer som har ett intresse för förhållandet mellan organisationsstyrning och hållbarhet.

The purpose of the study is to gain an understanding of and analyze how a municipality can control the new construction of a district that has not previously been regulated by a detailed planned area. This was investigated based on a new construction in the district Ranagård, which is located in Halmstad municipality. The area has not been planned in detail and has a vision of being a sustainable district, where the main focus is om social aspects in the form of reduced segregation and design of the area. How the management has been has been analyzed based on both Halmstad municipality ́s and the developer ́s perspective. Furthermore, the extent to which the municipality ́s governance can be conveyed down to the developers and how they deal with this governance internally is examined. The study is based on two main theories, firstly Robert Simon ́s levers of control, which is a control model that is divided into four different aspects of control. These are belief system, boundary system, diagnostic control system and interactive control system. The second theory on which this study is based is how strict or loose the control of a management control system (MCS) can be and what incentives there are for this. By connecting the given theories, an analysis model was created that examined the municipality ́s use of the various aspects of Simon ́s levers of control and how these aspects were used strictly or loosely within the Ranagård project. Using a deductive approach, semi-structured interviews were constructed as the qualitative method. All four respondents were experienced in the construction industry, three of whom work as clients of the Ranagård project. The Fourth respondent is a municipal development engineer who is this study represents Halmstad municipality ́s governance together with the Future Plan 2050 and the plan description available in Ranagård. The result shows that Halmstad municipality has governed with all of the different aspects from Simons levers of control, and this has affected the developer ́s freedom to implement their internal governance. The result also shows that in the Ranagård project, all aspects of Simons levers of control worked in synergy.

Det finns flera incitament för företag att implementera en hållbarhetsstrategi. Styrning är ett verktyg för att implementera en strategi, då styrning kan förvandla intentioner till handlingar i praktiken. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur en organisations styrning av hållbarhetsstrategin får genomslag hos mottagarna i praktiken i form av strategiska aktiviteter. Det är av betydelse för att förstå om styrningen leder till konsekvenser och förverkligas hos mottagarna. Studien utfördes genom en kvalitativ fallstudiedesign, där ett fallföretag studeras utifrån ledarperspektiv och mottagarperspektiv. Perspektiven analyserades utifrån Simons (1995) ramverk Levers of Control, där ledarperspektivet analyserades utifrån hållbarhetsstyrningen och mottagarperspektivet utifrån strategiska aktiviteter. Resultatet visade att styrsystemen i Simons (1995) ramverk förverkligas i olika utsträckning, där de möjliggörande styrsystemen förverkligades mer än de begränsande styrsystemen. Slutsatsen är att de styrsystem som används mest av ledarna har påvisat strategiska aktiviteter hos mottagarna, vilket understryker styrningens betydelse för att omsätta strategi till praktik.

Problem description: The universities resources is allocated yearly through a regulation letter by the government which might make it more difficult to plan the organisation due to unforeseen events. The adaption and design of the management is a critical event that can cause negative consequences for the operation if made with deficient knowledge understanding about the cause and effect. We argue that this demands the management to clearly communicate the operations unique context, visions, goals and desired approach to create consensus within the organisation.  Research question: How does the balance between interactive and diagnostic control affect the management and the actions between top and local management in universities?  Purpose: The purpose with this research is to describe and understand how the balance between interactive and diagnostic controll in both the management and budget process affects actions in universities.  Methodology: This is a descriptive qualitative research which is mainly deductive. The empirical data is based on six different interviews from six different respondents that has been interviewed according to two different interview guides depending on which management level they were. The interview guide is based on semi structured questions that are well anchored in the theory through a operationalization scheme to fulfil the purpose of gathering the desired data to ensure a high validity.  Conclusions: Actions like budget games occurs despite reached balance between interactive and diagnostic control as a result of the universities context of being a part of the government since local savings is prohibited. / Problemdiskussion: Resursfördelningen i högskolan tilldelas varje år genom att regeringen skickar ut regleringsbrev vilket medför att förmågan att planera långsiktigt till följd av oförutsedda händelser kan försvåras. Anpassning och utformning av styrdialogen är en kritisk händelse som vid bristande förståelse kring orsak och verkan, kan resultera i negativa konsekvenser för verksamheten. Detta ställer krav på en styrdialog som förmår att tydligt förmedla verksamhetens unika kontext, vision, mål och önskat tillvägagångssätt för att skapa samsyn inom organisationen. Forskningsfråga: Hur påverkar balansen mellan interaktiv och diagnostisk kontroll styrdialog och ageranden mellan central och lokal ledning i högskolor? Syfte: Vår undersökning syftar till att beskriva och förstå hur balansen mellan interaktiv och diagnostisk kontroll i såväl styrdialog som budgetprocess påverkar ageranden i högskolor. Metod: Detta är en beskrivande kvalitativ studie med en huvudsaklig deduktiv ansats. Empirin grundar sig på intervjuer från sex olika respondenter som har intervjuats efter två olika intervjuguider beroende av ledningsnivå. Intervjuguiden är baserad på semistrukturerade frågor som är väl förankrade i teorin genom ett operationaliseringsschema i syfte att samla önskad information för att säkerställa en hög validitet. Slutsats: Ageranden såsom budgetspel uppstår trots uppnådd balans mellan interaktiv och diagnostisk kontroll till följd av högskolans kontext av att vara en statlig myndighet då lokalt sparande inte tillåts.

The management control systems (MCS) concept has evolved significantly the past decades with extensive studies that explore not only the concept itself but as well its relation to diverse variables such as performance, innovativeness and organisational learning. Nonetheless, inaccuracy is still present according to some researchers. (Tessier & Otley, 2012; Ferreira & Otley, 2009) By means of a systematic review (Tranfield et al., 2003), an interpretive analysis that embodies academic literatures in the area is presented. As a result, this thesis provides a synthesis delineation of the interactive management control systems’ concept. For the purpose of the study, a systematic selection of published and non-published academic literatures was conducted. (Saunders et al.,2009). Simons (Levers of control. Boston, Mass.: Harvard Business School Press,1995) was used as a starting point in order to generate criteria for the subsequent identification of relevant sources and get a grounding understanding of the topic before taking the challenge in form of a literature review in order to establish a distinction of the concept. This paper differs from prior studies in the field because of its attempt to clarify the concept of interactive control systems in a systematic manner which will allow the reader to have a see-through approach on all the procedures undertaken for the study. 111 articles were retrieved and following screening and abstract analysis 17 studies (including Simons, 1995 and Bisbe et al., 2005) were selected for the discussion of this qualitative literature review. In contrast to the existing literatures in the MCS field, I conceptualise the findings in 2 categories order to distinct the concepts of interactive MCS from interactive use of MCS. The main contribution of the study is the finding that there is a difference between interactive control systems and interactive use of control systems. Interactive MCS as such has a functionalist view and are designed to deliver interactiveness regardless of the context or the actors. And interactive use of control systems concerns the enactment of any control systems in an interactive manner. Therefore, the context (innovative environment) and the actor are taken into account in order for the systems to deliver positive effects. In addition, Evidences show that the interactive MCS as such are progressive instruments and characterised by effective and regular discussion among the users. Which lead to positive effects on strategy, workplace and innovation. Interactive use of MCS on the other hand are desirable in a context of R&D where the actor have required knowledge to facility the enactment. Additionally, MCS field interpret the concept of ICS more as interactive use of MCS than as such as interactive control system. When it comes to the connection to innovation, findings are contradictory as there are both positive and negative effects on business variables such innovation.

This paper is concerned with the use of management control systems (MCSs) within high growth firms (HGFs) to support rapid growth. Considering that a lack of MCSs has been identified as a major cause of failure among start-ups, as well as that MCSs have been claimed to enable firms to grow more during their early years, this is a highly interesting topic for scholars as well as entrepreneurs. However, despite the exceptional opportunity that HGFs provide in examining this topic, there is a lack of contemporary research on how HGFs use MCSs to support their growth. To fill this gap a multiple case study was conducted, investigating how Simons’ (1995) levers of control were used to support growth within 12 different HGFs. Through drawing upon data from interviews with 19 different key people it was then found that MCSs support growth in various ways. Different boundary systems were found to increase chances of firm survival and provide a platform for growth. Additionally, the use of interactive systems was identified as a potential characteristic of HGFs. Moreover, the research questions former assumptions on the importance of forecasting.

Submitted by Miriam Lucas (miriam.lucas@unioeste.br) on 2018-05-08T14:00:46Z No. of bitstreams: 2 Joice_Franciele_Wendling_ Damke_2017.pdf: 1022895 bytes, checksum: 81e0dc74536c1b8994fe3b5309eb322c (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-05-08T14:00:46Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Joice_Franciele_Wendling_ Damke_2017.pdf: 1022895 bytes, checksum: 81e0dc74536c1b8994fe3b5309eb322c (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-10-19 / An increasing number of studies have sought to analyze the relationship between managerial systems control and psychological contracts. There are few studies that evaluate this relationship through the strategic levers of control proposed by Simons (1995). Combining variables in these dimensions, this study aimed to investigate the relationship between strategic systems control and psychological contracts at Itaipu Technological Park Foundation - Brazil. Data collected from a survey of 197 respondents using Simon´s model (1995) as a construct for strategic systems control and by Rousseau (1989, 1995) for psychological contracts and investigated by correlation analyzes revealed positive associations between strategic levers of control and psychological contracts, highlighting the levers of diagnostic and interactive systems, which produced the highest correlations with psychological contracts in the research organization. The results show the relationship of strategic control levers' interdependence in the development of psychological contracts and point to gaps (discrepancies) between expected and performed in terms of the formal use of control systems, one of the managerial contributions of this study / Um número crescente de estudos tem buscado analisar a relação entre sistemas de controles gerenciais e contratos psicológicos. São raros os estudos que avaliam esta relação por meio das alavancas de controle estratégico propostos por Simon (1995). Conjugando variáveis nessas dimensões, este estudo objetivou investigar a relação entre sistemas de controle estratégico e contratos psicológicos na Fundação Parque Tecnológico Itaipu Brasil. Dados levantados em survey junto a 197 respondentes utilizando o modelo de Simon (1995) como constructo para sistemas de controle estratégico, de Rousseau (1989; 1995) para contratos psicológicos, e investigados por análises de correlações, revelaram associações positivas entre as alavancas de controle estratégico e contratos psicológicos, com destaque para as alavancas dos sistemas diagnósticos e interativos, que produziram as maiores correlações com contratos psicológicos na organização pesquisada. Os resultados evidenciam a relação de interdependência das alavancas de controle estratégico no desenvolvimento de contratos psicológicos e apontam os gaps (discrepâncias) entre o esperado e o desempenhado em termos da utilização formal dos sistemas de controle, uma das contribuições de natureza gerencial deste estudo.