Syftet med studien är att undersöka hur företagsledningen internt kommunicerar och effekten av intern kommunikation på organisationsidentifiering vid en större organisatorisk förändring. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används vilken innehåller deskriptivstatistik av både det kvalitativa och det kvantitativa urvalet. Sju hypotestester genomförs på ett urval av 53 respondenter. Studien genomförs på ett företag i Sverige vilket nyligen genomgått en större organisatorisk förändring. Resultatet visar på en tydlig skillnad mellan ledarnas uppfattade effekter av deras interna kommunikation jämfört med medarbetarnas attityd. Resultatet visar också att ledarnas val av kommunikationskanaler stämde väl överens med vadmedarbetarna föredrar. Däremot finner vi att en tydlig kommunikationsplan saknas in omorganisationen. Vidare visar resultatet att medarbetarna uppvisar en hög grad av organisationsidentifiering efter den organisatoriska förändringen. Studien indikerar att organisationer bör fokusera på den interna marknadsföringen efter att de varit med i ett uppköpför att åstadkomma en hög nivå av organisatorisk identifiering inom organisationen och mellanmedarbetare. / The purpose of the study is to examine how the corporate management communicates internally and the effects of internal communication on organizational identification within a major organizational change. We use a mixed qualitative and quantitative approach including descriptive analysis on both the qualitative and quantitative samples. Seven hypothesis tests are conducted on a sample of 53 participants. The study is carried out at a specific company in Sweden that recently went through a major organizational change. Our findings reveal a difference in leaders perceived effects of their internal communication compared to what the employees perceived. On the contrary, our findings also reveal that the leaders use of communication channels fits well with the employees though a lack of a structured communication plan is identified. The findings also show that the employees show a high degree of organizational identification after the organizational change. The study indicates that organizations should focus on internal marketing after a merger or acquisition in order to gain a high level of organizational identification within the organizations and its employees. This thesis is written in Swedish.

Transaktioner företag emellan som leder till att ägandeskap överförs eller sammanslås med andra enheter har förekommit sedan slutet av 1800-talet. Dessa förvärv och fusioner har satt sin prägel på företagsekonomin och format hela branscher och företagslandskap. Branscher som karaktäriseras av hög föränderlighet, ständig utveckling och hög konkurrens har på senare år varit speciellt förvärvsintensiva. En av dessa branscher är IT-branschen i allmänhet och IT-konsultbranschen i synnerhet, som kommit att spela en allt viktigare roll på marknaden tack vare digitaliseringens frammarsch och det ständigt växande behovet av kunskap och kompetens inom IT. Sverige har på senare tid utmärkt sig som ett av världens mest förvärvsintensiva länder och hör även till de länder där digitalisering och IT haft störst inverkan på både befolkning och verksamheter.  Av tidigare forskning framgår att det finns flera olika motiv till förvärv som kan tillskrivas som konsekvens av exempelvis företagsledning, branschtillhörighet eller konjunkturläge. Tidigare undersökningar av fusioner och förvärv har i stor utsträckning fokuserat på prestation hos förvärvad eller förvärvande part före eller efter transaktionen. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för huruvida ett svenskt IT-konsultbolag blir förvärvat eller ej. Även typ av förvärv, vad som karaktäriserar förvärven samt de företag som blir uppköpta avser denna studie att undersöka. Liknande studier utförda i en amerikansk eller brittisk kontext finns att tillgå, men samma branschspecifika fokus saknas i både ett svenskt och utländskt sammanhang. Antalet affärer som undersöks, både publika och privata uppgår till 95, med en lika stor jämförelsegrupp av icke uppköpta företag.  Detta är en kvantitativ studie som undersöker utvalda nyckeltal och företagskaraktäristika hos de IT-konsultbolag som förvärvats i Sverige under de senaste tio åren. Genom logistisk regression har maximala sannolikheter skattats för följande förklarande variabler till varför vissa företag köps upp och andra inte. Antal anställda, vinstmarginal, totala tillgångar, ROE och soliditet, där ett signifikant positivt respektive negativt samband mellan de två förstnämnda och förvärv kunde identifieras. Förvärvande företags branschtillhörighet och geografiska hemvist granskas för att avgöra huruvida förvärvet skett inom samma bransch eller mellan olika branscher, samt inom Sverige eller över landsgränser. Faktorer av betydelse vid de olika typerna av förvärv visade sig vara soliditet och avtagande vinstmarginaler, som uppvisade ett positivt samband till förvärv där förvärvande företag är utländskt. Motsatt föreligger ett negativt samband mellan inhemska förvärvare och hög soliditet. Gemensam branschtillhörighet mellan de involverade parterna tycks vara vanligare i fall där förvärvande part är utländskt snarare än svenskt. Intressant för vidare forskning är att testa om sambanden som påträffats i denna studie även är applicerbara på andra branscher och nationaliteter.