Den här studien undersöker den aktuella genusdiskursen i den populära sitcom-serien Friends. För att analysera serien har säsong fem valts ut som material, och för att komma längre in på djupet på serien används en kvalitativ innehållsanalys i form av en diskursanalys. Empirin samlades in genom att titta igenom säsongen ett antal gånger, först för att identifiera återkommande teman från vilka många stereotypa skämt utgår i serien, och sedan ytterligare en gång för att hitta nyckelscener att stärka argumenten med. Samtliga teman beskrivs, exemplifieras och diskuteras sedan utifrån tidigare forskning inom genus, representation och social makt för att skapa en vetenskaplig analys. Det teoretiska ramverket inkluderar framför allt teoretiker som Simone de Beauvoir och hennes feministiska syn på att könet är socialt och inte biologiskt, samt Stuart Halls teorier om att stereotyper uppstår genom hur vi representerar olika typer av människor i bland annat massmedier. De teman som identifierades var (1) att kvinnor är dominanta i förhållanden, (2) att män är dåliga på förhållanden, (3) att kvinnor är utseendefixerade, (4) att män är sexfixerade, (5) att män är oromantiska och (6) att kvinnor är lättsårade.

Syftet med studien är att ta reda på vilka hänsyn som måste tas när underhållningsprogram, bl.a. de som är baserade på utländska format, produceras för att visas i Public Service-kanaler.I studien, som ...

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur anställda på svenska djurparker förhåller sig till och hanterar, frågor som rör balansen mellan underhållning och kunskapsbildning. Metoden som användes var tematisk analys. Som teoretiskt perspektiv användes Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande. För att försöka besvara studiens frågeställningar har sex personer med olika yrkesroller från fyra svenska djurparker intervjuats. Analys av utsagorna resulterade i fem kategorier. Dessa kategorier har sedan tolkats med hjälp av Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande. Resultaten visar att underhållning och kunskapsdelning måste kombineras för att uppfylla djurparkernas syfte vilket bland annat innebär att sprida kunskap och skapa engagemang.

Denna uppsats berör den populära podcasten Serial och den kritik som har riktats mot serien av flertalet journalister både i Sverige och utomlands. Uppsatsen ställer sig frågan vad det är med Serials berättargrepp som har utlöst denna upprördhet inom delar av journalistkåren, bland annat gällande reportern Sarah Koenigs framträdande roll i serien, och undersöker hur serien förhåller sig till den traditionella nyhetsjournalistikens grundprinciper. Uppsatsen drar även paralleller till den litterära journalistiken eftersom delar av kritiken mot Serial påminner om den kritik som riktades mot genren då den slog igenom på 60-talet. Studien av Serial, som bygger på en narrativ analys av materialet, har fokuserats kring hur reportern Sarah Koenigs berättande är utformat. Detta eftersom syftet med uppsatsen är att identifiera huruvida det finns belägg för kritiken som serien tagit emot, och som främst är riktad mot Sarah Koenigs berättargrepp. Utifrån de fynd som görs i analysen dras slutsatsen att det går att identifiera problematiska inslag i serien, framförallt gällande bristen på motiv, men att Serial inte nödvändigtvis behöver dömas ut som ett journalistiskt misslyckande. Istället argumenterar uppsatsen för att Serial snarare bör betraktas som en stapplande stilbildare inom det ännu unga och oreglerade podcast-formatet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka underhållningsprogram som sänds på svenska public service-kanaler för att se om de lever upp till public service idealet samt vilken kvalitet denna typ av program har. Undersökningen görs på två underhållningsprogram. Ett radioprogram, Helgen i P3, och ett tv program, Alla för en. Frågeställningarna ska svara på hur väl hela Sverige är representerat i dessa program, hur många aktuella händelser som tas upp i programmen, till vilken grad programmen uppnår satta kvalitetskrav och om det man kan senågon skillnad mellan underhållningsprogrammeni radio och tv. Studien bygger dels på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 19 avsnitt från de två olika underhållningsprogrammen, 10 avsnitt av Alla för en och 9 program av Helgen i P3. För att komplettera resultatet från den kvantitativa undersökningen görs också en kvalitativ innehållsanalys av fyra avsnitt, två från vardera program. Resultatet diskuteras sedan utifrån McQuails och Syvertsens definitioner av public service samt ställs mot von Rimscha el als krav på public service-underhållning. De båda innehållsanalyserna visar att Alla fören representerar hela Sverige bättreän vad Helgen i P3görmen att Helgen i P3 är mycket bättre på att ta upp aktuella händelser. När det kom till kvaliteten av programmen var Alla för en bättre än Helgen i P3 på vissa kriterier, på andra kriterier var dettvärtom. Slog man ihop alla kriterier var programmen lika bra. Public service idealet uppehålls med dessa två program i tablån, men för attuppnåhela public service idealet behövs även andra program som bidrar med till exempel speciellt innehåll för minoriteter och spegla de delar av landet som är orepresenterade i dessa två program. En av de tydligaste punkterna som underhållningsprogram kan bli bättre på, när de har kultur som fokus, är att få in mer kultur som inte kommer från västvärlden.

Daniel Beckman: Datorspelsmusik: En undersökning om de känslor och associationer som den skapar hos lyssnare och huruvida kompositören lyckats förmedla spelets och musikens åsyftade känslor. Högskolan Dalarna, Falun. Institutionen för Kultur, Media, Data. C-uppsats Vt. 2004. Genom att göra en undersökning med gymnasiestuderande, vana datorspelare, försöker uppsatsen påvisa på vilket sätt man som användare av datorspel lyssnar och anammar datorspelmusik. Eleverna fick lyssna på ett antal datorspelmusikstycken utan vetskap om till vilket spel musiken tillhörde. Samtidigt fyllde de i en enkät till varje stycke de hörde. De tämligen entydiga resultaten visade, att ungdomar med stor vana av datorspel, i många fall lätt kan avgöra någorlunda exakt vilka känslor som åsyftats att beskriva med musiken, samt även vilken typ av spel det rör sig om. Förförståelsen för känslor och yttringar som datorspelsmusik försöker förmedla har börjat bli så väl rotade hos den vane användaren, att man genom att bara höra musiken alltså kan bestämma både spelets karaktär och genre. Kompositörerna till musiken har då även lyckats väl med intentionerna att i toner beskriva spelets beskaffenhet.

Satire is a form of humor used to criticize society and ridicule those who govern through irony, exaggeration and humor. What separates satire from other forms of social and political protest is that it uses humor to change human behavior. With our study, we ask ourselves if satire can be used to spread information and knowledge via animated entertainment shows such as The Simpsons.   Our main research question is: Can the audiences of The Simpsons understand messages within the show’s entertainment context through its use of satire? To help us answer this we also have secondary inquiries such as: Is the satire within The Simpsons comprehended by its audiences? And, Is animation an appropriate method to engage information at hand?   The main purpose of this study is that we are curious if you can more easily become aware of new information and serious matters through the combined use of humor and entertainment. We have chosen The Simpsons to focus on because they were the show that started a new genre of animated satirical comedy on TV. This genre is in today's television society very popular and as a result has created new satirical hit shows as Family Guy and South Park. Moreover we also reasoned that it is possible to make use of an American TV series in a Swedish study, since the world is now very connected, so influences and products move between land borders with relative ease, such as between the U.S.A and Sweden.   We have based our theoretical framework around different types of genres that together with satire can help form an idea regarding if The Simpsons uses its perceived satire to possibly spread information and knowledge. As a use of method we have in this study chosen focus group interviews.  The groups are to view a selected episode of The Simpsons, and then discuss aspects of the program. Using these focus groups, we want to distinguish The Simpsons use of satire and if it is effective in spreading information and knowledge.   With our research, we concluded that there are different views on the use of animation to spread knowledge and information. One side argues the fact that the animated form is effective since restrictions are few. There are some who claim that animation can result in diluting the impact of satire. Participants in the focus groups clearly saw the episode 's message and theme and many of the satirical references. Ultimately the use of satirical humor to spread knowledge and information can to some degree be claimed to be an effective way to reach out to the audience with messages and opinions. / Satir är en form av humor som används för att kritisera samhället och förlöjliga de som styr genom ironi, överdrifter och humor. Det som skiljer satir från andra former av social och politisk protest är att den använder sig av just humor för att ändra mänskligt beteende. Med vår studie frågar vi oss om man kan använda satir för att sprida information och kunskap via ett animerat underhållningsprogram som The Simpsons.   Vår huvudfrågeställning är: Kan publiken av The Simpsons ta åt sig information och kunskap inom programmets underhållningskontext samt via dess användning av satir? För att få svar på detta har vi också använt oss av sekundära frågor såsom: uppfattar och/eller uppskattar personer som tittar på The Simpsons satir? Är animation en lämplig eller olämplig metod för att ta åt sig information?   Huvudsyftet med denna studie är att vi är nyfikna på om man enklare kan ta åt sig information och allvarliga ämnen i kombination med humor och underhållning. Vi har valt The Simpsons som undersökningsobjekt eftersom de var dem som startade en ny genre av animerad satirisk komedi på TV. Denna genre är i dagens TV-samhälle väldigt populär och det har skapats nya satiriska succéprogram som Family Guy och South Park som följd av detta. Vi har också motiverat att det går att använda oss av en Amerikansk Tv-serie i en svensk studie eftersom världen är nu väldigt sammankopplad och influenser och produkter flyttas mellan landsgränser relativt enkelt, såsom mellan USA och Sverige.  Vi har baserat vårt teoretiska ramverk kring olika typer av genrer, som tillsammans med satir kan hjälpa bilda en uppfattning om The Simpsons använder sig av sin föreställda satir för att eventuellt sprida information och kunskap.  Som metod har vi till denna studie valt att använda oss av fokusgruppsintervjuer där grupperna får se ett utvalt avsnitt av The Simpsons och sedan diskutera aspekter av programmet. Med hjälp av dessa fokusgrupper vill vi urskilja The Simpsons användande av satir och om den är effektiv för att sprida information och kunskap.   Med vår undersökning kom vi fram till att det förekommer delade uppfattningar om att använda animation för att sprida kunskap och information. Ena sidan tar upp det faktum att den animerade formen är effektiv då begränsningarna är få, den andra sidan påstår att animation kan leda till att budskap kan vara svåra att ta på allvar på grund av satirens överdrivande och fartfyllda egenskaper. Deltagarna i fokusgrupperna såg tydligt avsnittets budskap och tema samt många av de satiriska referenserna. Att använda satirisk humor för att sprida kunskap och information kan till viss grad påstås vara ett effektivt sätt att nå ut till publiken med budskap och åsikter.

Denna studie undersöker principer och konsekvenser av vad som kännetecknar grunderna i förskollärares bokval till barngruppen. Syftet är att visa om förskollärare beaktar både pedagogiska och underhållande aspekter, om deras egna känslor för böckerna påverkar deras bokval och i så fall på vilka sätt. Metoden för undersökningen var två kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i en medelstor kommun i Sverige. Resultaten visar att när förskollärare väljer barnböcker så sker det framförallt för att bidra till barns språkutveckling, dock hamnar det fantasiskapande syftet i andra hand. Däremot försöker förskollärare skapa meningsfullhet för barngruppen genom bland annat emotionell koppling till boken vilket i förlängningen kan skapa läslust hos barnen. / This study investigates the principles and consecuences of the grounds of preschool teachers book selections for the group of children. The purpose is to show if preschool teachers take into consideration both educational and entertaining aspects, if their own feelings towards the books affects their book selections and if so in what way. The methodology for the survey was two qualitative interviews and a quantitative survey. The study was made in a medium-sized municipality in Sweden. The results shows that when preschool teachers choose books it is done above all to contribute to children's language development, however the fantasy creative purpose will end up in the second. On the other hand preschool teachers try to create meaningfulness for the group of children by including emotinal connection through the book selection which ultimately can create motivation for reading in children.

<p>Over the past 20 years, retailers have embraced new international trends, which created a strong economic growth. Experiences are one of the trends that will be a significant part of future retail. The purpose of this thesis is to find components that can provide a positive experience in a clothing store to the customer. We have used a qualitative method with an inductive approach and the empirical data is collected through interviews. Literature we have chosen focus on how an experience is created in clothing stores. We have in our research found out that an experience is created through entertainment, products and personnel. The architecture, decor, props and activities that engage customers can create a store experience.</p>

Over the past 20 years, retailers have embraced new international trends, which created a strong economic growth. Experiences are one of the trends that will be a significant part of future retail. The purpose of this thesis is to find components that can provide a positive experience in a clothing store to the customer. We have used a qualitative method with an inductive approach and the empirical data is collected through interviews. Literature we have chosen focus on how an experience is created in clothing stores. We have in our research found out that an experience is created through entertainment, products and personnel. The architecture, decor, props and activities that engage customers can create a store experience.