Since the increased popularity of social media, new marketing strategies have been developed by companies and marketers in order to advertise more effectively. This has concluded in a new marketing strategy originated from celebrity endorsement, called influencer marketing, which is implied by various brands today and often used on the social media platform Instagram. Influencer marketing is a strategy where a brand invests in an individual who has a big influence over its followers, with the purpose to recommend a brand or a product. The issue however is that there are thousands of influencers, and companies have to be selective when choosing who to collaborate with. Furthermore, there are studies examining factors which have an effect on attitudes and purchase intention, but very few study purchase behaviour. The purpose of this paper is to study which factors of an influencer have an effect on consumers’ purchase behaviour. This will be done by examining commerciality, entertainment and factors included in source credibility towards purchase. There was also an interest to investigate if certain personality types of consumers were more prone to make a purchase. Because of this, extraversion and self-monitoring were also included in relation to purchase behaviour. Furthermore, two types of exposure will also be examined to see their effect on purchase. For this study a quantitative approach was applied with the use of a survey questionnaire which resulted in 524 valid answers. The results showed that commerciality, attractivity and similarity had a significant effect on purchase, whereas trustworthiness, knowledge and entertainment did not. Furthermore, personality traits are also a determinant factor as high levels of extraversion and self-monitoring show to have an impact on purchase. Lastly, purchase seems to increase if an individual spends more time on Instagram or follows more influencers, meaning exposure also had a significant effect. In conclusion, our results show clear differences in the dominating factors which have been previously researched towards purchase intention. Attractivity is the factor which has most influence over purchase, closely followed by commerciality. / Uppkomsten av sociala medier har förändrat människors sätt att söka och samla information. Detta har påverkat företags val av strategi för att nå ut till sina kunder på bästa möjliga sätt. Den strategi som kommit att bli dominerande bland företag på den sociala plattformen Instagram är influencer marketing. Denna strategi innebär att företag investerar i en individ som har stort inflytande över sina följare för att marknadsföra en viss produkt eller tjänst. Detta görs i syfte att påverka individens medvetenhet och uppfattning om företag men även dess köpintention för att potentiellt utföra ett köp. Influencer marketing innebär dock att en vanlig person utan att behöva vara känd kan ha ett stort inflytande över sina följare vilket resulterat i tusentals olika influensers. På grund av detta måste företag vara selektiva vid valet av influenser för att marknadsföringsstrategin ska vara effektiv. Tidigare studier har undersökt vilka faktorer som har en inverkan på individens attityd och köpintention men endast ett fåtal undersöker köpbeteende. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer av en influenser som påverkarkonsumenters köpbeteende. Detta kommer att göras genom att studera faktorerna kommersialitet, underhållning och de faktorer som ingår i modellen source credibility gentemot köp. Studien syftar även till att undersöka om individer med en viss personlighet är mer benägna att utföra ett köp, därav inkluderades extraversion och self-monitoring i relation till köpbeteende. Vidare undersöks effekten av två typer av exponering i förhållande till köp. För studien användes en kvantitativ insamlingsmetod som bestod av en enkät där 524 giltiga svar samlades in. Resultaten visade att faktorerna kommersialitet, attraktivitet och likhet hade en signifikant effekt på köp. Däremot visade faktorerna trovärdighet, kunskap och underhållning ingen signifikant effekt. Från resultaten framgick det även att personlighetstyp är en avgörande faktor där hög grad av extraversion och self-monitoring har inverkan på köp. Dessutom uppvisar resultaten att köp ökar om en individ spenderar mer tid på Instagram eller om hen följer fler influensers, vilket innebär att exponering har en betydande effekt. Slutligen visar våra resultat tydliga skillnader avseende de dominerande faktorer som tidigare undersökts i relation till köp. Faktorn attraktivitet har störst inflytande över köp följt av kommersialitet.

Lyxvarumärken har en status att erhålla, som är en utmaning, speciellt i ett samhälle somutvecklas snabbt genom teknologi. Därmed befinner sig lyxvarumärken på en marknad medhög efterfrågan. För att kunna hålla sig väsentlig i dagens samhälle är det viktigt förlyxvarumärken att vara medveten om sina marknadsföringsstrategier. Till följd av detta harlyxvarumärken behövt omvärdera sina marknadsföringsplaner, och ett sätt somlyxvarumärken marknadsför sig idag är genom sociala medie marknadsföringsaktiviteter(SMMA). Denna studie undersöker hur SMMAs dimensioner kan bidra till en förbättradkundlojalitet för lyxvarumärken. Genom en kombination av empirisk forskning och teoretiskaperspektiv analyseras SMMAs olika dimensioner: Underhållning, Interaktion, Trendighet,Anpassning och eWOM för att kartlägga dess roll i att skapa och stärka kundens anknytningtill lyxvarumärken. För att uppnå dessa mål genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning där respondenterdelade sina upplevelser av att följa och interagera med lyxvarumärken på sociala medier.Dessutom användes en teoretisk ram för att kontextualisera och förstå resultaten i förhållandetill befintlig forskning och teori om marknadsföring och kundlojalitet. Genom att även observera sambandet mellan SMMA och kundrespons har studien kunnatmed detalj se hur konsumenters kundlojalitet påverkas. Resultatet betonar att Underhållning,Interaktion och eWOM identifieras som de mest inflytelserika aspekterna för att skapaintresse och engagemang hos kunderna med lyxvarumärken. Dessa insikter kan vara enavgörande betydelse för utformning av effektiva marknadsföringsstrategier förlyxvarumärken. Genom att tillämpa SMMA på ett korrekt sätt kan lyxvarumärken skapapositiva upplevelser för sina kunder och därmed förbättra kundlojaliteten. / Luxury brands have a status to sustain, which is a challenge, especially in a society that develops fast with the help of technology, thus luxury brands find themselves in a market with high demand. In order for luxury brands to stay relevant in today's society, it is important for luxury brands to reflect about their marketing strategies. This leads to luxury brand shaving to be aware of their marketing plans, for example through social media and throughso-called social media marketing activities (SMMA). This study explores how the dimensions of SMMA contribute to enhanced customer loyalty for luxury brands. Through a combination of empirical research and theoretical perspectives analyze SMMA's different dimensions: Entertainment, Interaction, Trendiness, Customization and eWOM to map its role in creatingand strengthening the customer's connection to luxury brands. To achieve these objectives, a qualitative interview study was conducted where respondents shared their experiences of following and interacting with luxury brands through social media. Additionally, a theoretical framework was used to contextualize and understand the results in relation to existing research and theories on marketing and customer loyalty. By examining the relationship between SMMA and customer response, the study has been able to see in detail how consumer loyalty is impacted. The results emphasize that Entertainment, Interaction, and eWOM were identified as the most influential aspects ingeneration interest and engagement among customers with luxury brands. These insights can be crucial for developing effective marketing strategies for luxury brands. By implementing SMMA correctly, luxury brands can create positive experiences for their customers, thereby enhancing customer loyalty.

The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag.