Lyxvarumärken har en status att erhålla, som är en utmaning, speciellt i ett samhälle somutvecklas snabbt genom teknologi. Därmed befinner sig lyxvarumärken på en marknad medhög efterfrågan. För att kunna hålla sig väsentlig i dagens samhälle är det viktigt förlyxvarumärken att vara medveten om sina marknadsföringsstrategier. Till följd av detta harlyxvarumärken behövt omvärdera sina marknadsföringsplaner, och ett sätt somlyxvarumärken marknadsför sig idag är genom sociala medie marknadsföringsaktiviteter(SMMA). Denna studie undersöker hur SMMAs dimensioner kan bidra till en förbättradkundlojalitet för lyxvarumärken. Genom en kombination av empirisk forskning och teoretiskaperspektiv analyseras SMMAs olika dimensioner: Underhållning, Interaktion, Trendighet,Anpassning och eWOM för att kartlägga dess roll i att skapa och stärka kundens anknytningtill lyxvarumärken. För att uppnå dessa mål genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning där respondenterdelade sina upplevelser av att följa och interagera med lyxvarumärken på sociala medier.Dessutom användes en teoretisk ram för att kontextualisera och förstå resultaten i förhållandetill befintlig forskning och teori om marknadsföring och kundlojalitet. Genom att även observera sambandet mellan SMMA och kundrespons har studien kunnatmed detalj se hur konsumenters kundlojalitet påverkas. Resultatet betonar att Underhållning,Interaktion och eWOM identifieras som de mest inflytelserika aspekterna för att skapaintresse och engagemang hos kunderna med lyxvarumärken. Dessa insikter kan vara enavgörande betydelse för utformning av effektiva marknadsföringsstrategier förlyxvarumärken. Genom att tillämpa SMMA på ett korrekt sätt kan lyxvarumärken skapapositiva upplevelser för sina kunder och därmed förbättra kundlojaliteten. / Luxury brands have a status to sustain, which is a challenge, especially in a society that develops fast with the help of technology, thus luxury brands find themselves in a market with high demand. In order for luxury brands to stay relevant in today's society, it is important for luxury brands to reflect about their marketing strategies. This leads to luxury brand shaving to be aware of their marketing plans, for example through social media and throughso-called social media marketing activities (SMMA). This study explores how the dimensions of SMMA contribute to enhanced customer loyalty for luxury brands. Through a combination of empirical research and theoretical perspectives analyze SMMA's different dimensions: Entertainment, Interaction, Trendiness, Customization and eWOM to map its role in creatingand strengthening the customer's connection to luxury brands. To achieve these objectives, a qualitative interview study was conducted where respondents shared their experiences of following and interacting with luxury brands through social media. Additionally, a theoretical framework was used to contextualize and understand the results in relation to existing research and theories on marketing and customer loyalty. By examining the relationship between SMMA and customer response, the study has been able to see in detail how consumer loyalty is impacted. The results emphasize that Entertainment, Interaction, and eWOM were identified as the most influential aspects ingeneration interest and engagement among customers with luxury brands. These insights can be crucial for developing effective marketing strategies for luxury brands. By implementing SMMA correctly, luxury brands can create positive experiences for their customers, thereby enhancing customer loyalty.

The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag.