Spelling suggestions: "subject:"På spåren""
1 |
Vart är vi på väg? : En kvantitativ undersökning av det populära tv-programmet På spåret / Where are we going?Andreas, Hammarstedt, Philip, Nilsson January 2016 (has links)
No description available.
|
2 |
Underhållning i första klass : En multimodal kritisk diskursanalys av representationer av kulturellt kapital i På spåretOberger, Elvira, Petersson, Alva January 2023 (has links)
The Swedish television game show series På spåret has aired since 1987. Participation in På spåret has been connected to prestige and status, where a display of knowledge is seen as admirable, but unsuccessful performances are stigmatized. This is a possible result of the television show’s representations of cultural capital. The aim of this study is to examine how cultural capital is represented in På spåret, and how these representations have changed over time. The study is grounded in Pierre Bourdieu’s concept of embodied, objectified, and institutionalized cultural capital. Furthermore, Stuart Hall and Roland Barthes are used to explain representations in media and their meaning. A multimodal critical discourse analysis was used on three episodes from three seasons: 1987, 2004/2005 and 2022/2023. The analysis concerned linguistic aspects, where connotations, modality and authority were analyzed, as well as visual aspects, where objects and settings were examined through the lens of denotation and connotation. It was found that both linguistic and visual aspects mattered in the representation of cultural capital. The linguistic aspects mostly concerned words with connotations to formal situations or knowledge, and expressions of authority through knowledge, while the visual aspects included pictures of architecture and art or objects such as books and clothing. Some representations changed over time, primarily the studio and the tonality, as well as the distance between audience and participants which increased throughout the seasons. The study provides a new perspective on cultural capital in television and shows how television affects power relations and symbolic violence.
|
3 |
Televisionen i förändring : En närstudie av SVT Play / The changing face of television : A case study of SVT PlaySonestedt, Tobias January 2016 (has links)
I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.
|
4 |
Vart fan är vi på väg? : En kvalitativ studie om den unga vuxna publikens uppfattning av frågesportprogrammen På spåret och Alla mot allaRänkeskog, Gustaf, Jacobson, Lukas January 2020 (has links)
The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag.
|
Page generated in 0.0414 seconds