Bakgrund Den kommersiella utvecklingen inom idrott har de senaste decennierna lett till nya möjligheter inom en sport- och mediarelation. Denna kan delas upp mellan flera sammanhängande parter där en idrottsorganisation attraherar sponsorintäkter, sponsorer söker varumärkesexponering och broadcast bolag vill skapa intäkter via reklam och nya abonnenter. Denna studie innefattar parter från Svenska Skidförbundet, avgränsat till grenen längdskidor, deras sponsorer samt Viaplay som tagit över Tv-rättigheterna för längdskidvärldscupen. Syfte Syftet med uppsatsen är att utforska ett nyuppkommet trepartsförhållande samt att analysera hur parterna påverkas av varandra. Metod En kvalitativ undersökning har genomförts där nio respondenter intervjuats från organisationer och företag inom trepartsförhållandet. Med bakgrund av tidigare forskning samt insamlad empiri från semistrukturerade intervjuer har en analys på materialet gjorts. Resultat Resultatet visar att parterna i trepartsförhållandet påverkar varandra i stor utsträckning. Även om den kommersiella utvecklingen medför nya möjligheter för flera parter är inte alla överens om dess positiva påverkan på idrotten. Alla parter i trepartsförhållandet gynnas av ett ökat intresse till längdskidåkningen vilket de alla kan vara med och påverka. Vi har även identifierat en underliggande konflikt rörande tittarsiffror som skapar problem för både Svenska Skidförbundet och deras sponsorer. Slutsats Studiens slutsats bidrar till att få en ökad förståelse över hur trepartsförhållandet är uppbyggt, hur parterna påverkar varandra och vad som kan göras för att stärka trepartsförhållandet. Ett teoretiskt och praktiskt bidrag utifrån resultatet kan ge ny kunskap och information till alla i trepartsförhållandet. / Background The commercial development of sport in recent decades have led to new opportunities in sport and media relations. This relation is divided into several interrelated components where a sport organization seek to attract sponsorship revenues, sponsors seek to increase brand exposure and the broadcaster generate revenue through advertising and new subscribers. This study includes parties from the Swedish Ski Federation, limited to cross-country skiing, their sponsors and Viaplay which have taken over the TV rights for the cross-country ski worldcup. Purpose The purpose of the thesis is to explore a new tripartite relationship and to analyze how the parties are affected by each other. Methodology A qualitative survey was conducted in which nine respondents were interviewed from organizations and companies within the tripartite relationship. Based on previous research and collected empirical data from semi-structured interviews, an analysis of the material has been made. Results The results show that the parties in the tripartite relationship influence each other to a great extent. Although commercial development brings new opportunities for several parties, not everyone agrees on its positive impact on sport. All parties in the tripartite relationship benefit from an increased interest in cross-country skiing, which they all can be involved in and influence. We have also identified an underlying conflict regarding viewers that creates a problem for both the Swedish Ski Federation and their sponsors. Conclusion The study's conclusion contributes to an increased understanding of how the tripartiterelationship is structured, how the parties affect each other and what can be done to strengthen the tripartite relationship. A theoretical and practical contribution based on the results can provide new knowledge and information to everyone in the tripartite relationship.

Sedan TV-apparaten uppfanns har man varit begränsad till linjär-Tv, både när det gäller utbud och antal avsnitt. Antalet kanaler har ökat och därigenom även antalet program användaren kan kolla på. Men tittandet sker fortfarande på en och samma stationära TV. Med utvecklingen av Video on Demand-tjänster (VoD) kom möjligheten att titta på serier var man vill och hur man vill. Detta nya medium utvecklade nya tittarmönster. Ett av dessa är binge-watching som inte så många har hört talas om men som många har en stor koppling till. Begreppet innebär att konsumenten ägnar sig åt att sträcktitta på en TV-serie. De flesta digitala tjänster försöker fokusera på att behålla publiken en längre tid framför skärmen för att tjäna mer pengar och därför utvecklar de plattformar med funktioner som uppmuntrar till binge-watching. Det är av intresse för hela samhället att förstå varför vi blir övertalade att titta längre på serier för att kunna förstå sina tittarbeteende och därigenom kontrollera dem. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som uppmuntrar mest till binge-watching. För att svara på vår frågeställning ska vi också svara på arbetsfrågorna: “Vilka faktorer hos Netflix och Viaplay uppmuntrar mest till binge-watching?” och “Vilka externa faktorer uppmuntrar till binge-watching?” För att få svar på de frågorna har 17 medieteknikstudenter från KTH dagligen under en hel vecka fått svara på en logg angående sina tittarvanor. Vi har också genomfört semistrukturerade intervjuer för att kunna fördjupa oss i deras användning av VoD-tjänster. Vårt arbete gav bra och användbara resultat med hjälp av de kvalitativa - och kvantitativa metoder vi skapade. De kan användas i en framtida undersökning om tv-tittande för att nå en publik som binge-watchar och därigenom utveckla studien. Resultatet visade att den automatiska uppspelningsfunktionen påverkar tittarna till att fortsätta titta vidare på en serie där bara 5 av användarna kunde motstå funktionen. Vi kom också fram till att tittarmiljön och valet av elektronisk enhet bidrog till ett ökat maratontittande. Mer än hälften av deltagarna föredrog att titta på serier på en större skärm. Många av dem erkände att TV och en skön soffa eller säng uppmuntrar till binge-watching. Undersökningen visade också att det inte bara är tekniska funktioner som uppmuntrar till binge-watching utan också tiden som användaren kan ägna åt deras tittande samt orsaken till tittandet. Studien visade att många funktioner hos båda VoD-tjänsterna liknar varandra. Den största skillnaden var att i Viaplay är det möjligt att pausa den automatiska uppspelningsfunktionen medan Netflix kan man inte pausa nedräkningen. Ingen av våra deltagare kände till den möjligheten hos Viaplay och därför kunde vi inte dra några slutsatser kring huruvida denna skillnad mellan tjänsterna uppmuntrar till binge-watching. / Since television was invented one has been limited to linear television, both in terms of programs and the number of episodes. The number of channels has since then increased as has the number of available programs. But the watching still takes place on the same TV-set. With the introduction of the Video on Demand services (VoD) one got the opportunity to watch TV series wherever and wherever one wants. This has triggered new viewing patterns. One is binge-watching, a concept that many are unfamiliar with, even though many actually watch TV in that way. The term means that the consumer watch several episodes of a TV series at a time. Most digital services try, due to financial reasons, to extend the time the viewers spend at the TV, and therefore they develop platforms with features that encourage binge-watching. It is in the interest of the whole community to understand why and how we are persuaded to look longer on series in order to understand our viewing behavior and thereby stay in control. The purpose of our study is to investigate what factors that encourage the most to binge-watching. To answer this we also choose to look into: "What factors in Netflix and Viaplay encourage binge-watching the most?" and "Which external factors encourage binge-watching?". To find answers we took help from 17 media technology students at KTH that daily during a week was asked to logg their viewing habits. We have also conducted semistructured interviews with them to get in-depth knowledge of their use of VoD-services. Our work provides interesting and useful results based on the qualitative and quantitative methods we used, and is a good foundation for future studies of television viewing aimed at better understand the binge-watching phenomena. Our study shows that the autoplay function encourage viewers to continue to watch series. Only five of our study participants could resist this feature. We also conclude that the comfort-level of the viewing environment and the choice of electronic viewing device influence the tendency to marathon view. More than half of our study participants prefer to watch series on a larger screen. Many of them acknowledged that a TV-sized screen and a comfortable couch or bed encouraged binge-watching. Not only technical features encourage binge-watching. Also the time the user can devote to their viewing and the reason for viewing influence it. The study showed that many features in both the studied VoD-services are very similar. The biggest difference between them is that it in Viaplay is possible to pause the autoplay function while you can not do this in Netflix. But none of our participants knew that Viaplay had this feature and we could therefore not draw any conclusions as to whether this difference affected the binge-watching or not.

This paper works as an assignment from the Video On Demand Company Headweb, who wanted aninterface analysis of their own and their competitors VOD services. The purpose is to help Headwebwith their own interface by studying theirs and others interfaces and make an analysis on how theyfunction, how they look and how good the usability is with every service, with hope to findsomething that could make the VOD service of Headweb better.I have also studied how the interfaces of the VOD services look on different platforms, to see howthey are designed as a whole. This has been an expert analysis where I have studied the differentVOD-services by myself, without any external users.To find advantages and disadvantages with the services and their platforms, I have used differenttheories, models and design patterns to frame areas such as filmsearch, categorization, registrationand navigation. I have compared the VOD services with each other and drew conclusions for eacharea to see how the interfaces differ between the services, but also between platforms.My analysis has shown that all VOD services in this project have a very unique interface, eventhough they all have the same goal, to allow the user to control their viewing of film. They usevarious functions and structure and use their own page names and categorizations. In this project, Ihave also found a number of changes that I recommend that Headweb does to their service toenhance the usability.

Sedan 2013 har allt fler börjat använda sig av streamingtjänster för film och TV på internet (Findahl,2014). I takt med att användningen ökar är det viktigt att tjänsterna är välutvecklade och lättillgängliga för användaren. I denna uppsats undersöker vi funktioner på de tre största Video on Demand-tjänsterna (VoD) i Sverige ur ett användarperspektiv. Med hjälp av befintliga teorier och litteratur diskuterar vi användarbarhet och genomför en områdesanalys av de utvalda VoD-tjänsterna. Utifrån analysen har vi gått vidare med tio funktioner för att avgränsa studien. Uppsatsen innehåller två metoder; fokus grupper och enkätundersökning. Resultatet från dessa metoder presenteras i en rankningslista som ska fungera som rekommendation till operatörerna. Slutsatsen som kan dras från resultatet är att en VoD-tjänst som har flera eller alla av funktioner från rankningslistan tillgängliga, kommer ge användare en betydligt bättre användarupplevelse på webbplatsen. / The development of streaming media services has rapidly evolved since 2013 (Findahl, 2014). As the usage of video on demand (VOD) services increases, it becomes more important that the services are well developed and accessible to its users. In this essay we study the functionality of the three most used VOD-services in Sweden, from a user perspective. Using existing theories and literature, we discussusability and conduct a field evaluation, analysing the three VOD services. Based on the conducted evaluation, we decided to move forward with ten features that, we found, were the most useful from a user perspective. It also helped delimit the study. The essay contains two research methods, a questionnaire survey and focus groups. The results from the study are presented in a ranking-list that will serve as a recommendation to the operators of the VOD services. The conclusion we made from the ranking-list is that a VOD service that take most of these functions into account will make for a better user experience.

I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.