No description available.

The focus of Broken Conventions is experimental cinema, that big body of film existing outside the limiting boundaries of the mainstream cinema industries. The goal is to provide a broad view of this abstract and hard-to-define area of film studies, by searching for an answer to the question; what is experimental cinema and can it be viewed as a genre of its own? In doing so, I will explore the theoretical discourse surrounding the topic, as well as provide case studies of several experimental films. I will also suggest a genre theory, as a way of determining whether or not experimental cinema can be seen as a genre, but more importantly to use it as a way of further examining the individual films and to deepen the understanding of this type of film. The topic at hand is however extremely subjective and there is no generally accepted definition, or term for that matter, concerning what experimental cinema really is. This essay will simply attempt to show the reader what it might be, depending on how you choose to look at it. I am not attempting to find a precise definition for the term experimental cinema, only to provide an overview on the matter as well as a different perspective.

<p>I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.</p><p>                             I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.</p><p>                             Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman.</p> / <p>In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.</p>

No description available.

I den här uppsatsen visas hur kriminalromanen har gått från att följa de traditionella kriminalgenrernas regler och konventioner till att bryta och modifiera dem. I denna nya typ av kriminalroman som jag kallar ”Den moderna kriminalromanen” hittar man ofta inslag av flera olika kriminalgenrer och nya inslag som skapar en hybridroman som inte kan definieras till en specifik kriminalgenre.                              I teoridelen går jag igenom de traditionella kriminalgenrernas historik och kriterier samt visar på nya influenser, trender och element som är typiska för den moderna kriminalromanen. I analysdelen analyseras Stieg Larssons Millenniumserie, som jag anser är ett typexempel för den moderna kriminalromanen, för att se om recensenternas beskrivning av romanernas genre stämmer. Romanerna analyseras både utifrån traditionella kriminalgenrer och moderna influenser.                              Uppsatsen visar att traditionella kriminalgenrer finns representerade i respektive roman men utöver dessa finns även andra kriminalgenrer och moderna influenser/trender representerade vilket gör att det blir svårt att definiera de enskilda romanerna som tillhörande en specifik kriminalgenre. Slutsatsen är att Stieg Larssons Millenniumserie är ett typexempel på en ”modern” kriminalroman. / In this essay I show that new crime fiction have moved from following a single crime fiction genre to a mix of different crime fiction genres together with influences from TV-series, drama series, action movies, et cetera that traditionally are estranged from crime fiction. To show this I analyzed Stieg Larsson’s Millennium trilogy to see if each book is written like a single traditional crime fiction genre or if they are a mix of several crime fiction genres and other influences. My conclusion is that the trilogy is an example of what I call a “Modern” Crime fiction trilogy since the books in it can´t be categorized in to one single crime fiction genre but are a mix of several genres as well as other influences.

I den här studien analyseras John Ajvide Lindqvists verk Låt den rätte komma in ur ett genreteoretiskt perspektiv. Uppsatsens fokus ligger i hur verket kan kopplas till vampyrgenrens olika konventioner, men även i hur dessa konventioner bryts. Verket använder sig av ett antal motiv och teman som också kan kopplas med vampyrgenren. Vissa teman är inte lika tydliga i jämförelse med annan vampyrlitteratur, så som det kristna motivet, samtidigt som andra motiv tar nya former, exempelvis sexualitet och transformation. Låt den rätte komma in visar även en form av ambivalens mot godhet och ondska, och även mellan människor och monster, vilket kan kopplas med den kalla världen karaktärerna i Blackeberg lever i.

Livsstilsjournalistik, och mer specifikt modejournalistik, har länge varit en vit fläck på den vetenskapliga kartan. Detta relativt outforskade område, som utgör en stor del av den svenska mediamarknaden, har inom vetenskapstraditionen fått ge vika för ett nyhetsjournalistiskt fokus. Vidare har  intåget av nya annonsformer, vilka efterliknar redaktionellt innehåll, tagit sig in på marknaden och orsakat en förvirring kring vad som är annonser och vad som är journalistik. Utifrån dessa premisser utförs denna explorativa studie, där 134 respondenter i en kvantitativ enkät samt 5 respondenter i en semi-strukturerad intervjustudie kombinerats för att försöka förstå vilka attityder publiken har till advertorials i förhållande till genreförväntningar.  Aspirationen i denna uppsats är att få en djupare förståelse hur advertorials, mode- och nyhetsjournalistik, samt publiken samspelar. Baserad på tidigare forskning kring förtroendenivåer inom nyhetsjournalistik diskuterar författaren av denna uppsats publikens attityder till de båda genrerna utifrån bland annat genreteori och en diskursiv tradition samt Habermas tankar kring den offentliga och privata sfären.

No description available.

Denna studie har i syfte att nå utökad kunskap inom genren true-crime, dess historiska utveckling samt senaste tillskott. Studiens metodik består av såväl en litteraturstudie av tidigare forskning som en narrativanalys av serien The Tiger King. Tre kompletterande frågeställningar har framställts i syfte att vägleda studien och dess disposition. Det teoretiska ramverket består av genreteori och teorier i narrativanalys från Gerard Genette och Ian Punnett. Litteraturstudien, som är presenterad kronologiskt, identifierar ett antal intentionsmässiga utvecklingar för true-crimes historia. Dessa intentioner består av sensation, verklighetsrapportering, underhållning samt oskyldighetsrevolution. Den narrativa analysen av serien the Tiger King är uppdelad och analyseras kronologiskt utefter sina sju avsnitt. Analysen tyder på en stundvis avsaknad av narrativa aspekter som är väsentliga för true-crime och inslag av såväl sensationella som underhållande intentioner. Resultaten av litteraturstudien och den narrativa analysen sammanställs för studiens tredje frågeställning där the Tiger King behandlas utifrån genrens historiska utveckling. Förändringar i narrativets tidsaspekter, mängden avbildade aktörer och porträtteringen av rättsväsendet identifierades i studiens jämförelseanalys. Genrens mest uppseendeväckande förändring var dess porträtterande av offer och anklagade, samt hur dessa roller blivit ombytta. Dessa resultat leder studien till en diskussion kring genrens framtida utveckling och att the Tiger King kan innebära att true-crime genren återgår till underhållande intentioner. Studien diskuterar slutligen huruvida utvecklingarna inom genren dessutom tyder på en större samhällsförändring av attityderna mot brott och straff.

<p>This study deals with a research on what the opening sounds in movies tell us about the story that we are about to follow. The purpose is to examine if and how the sound in the first five minutes of the movie contribute in giving information about the film’s genre. The theoretical base includes both genre theory and Michel Chion’s theory on film sound. Six different movies representing different genres, countries and year of production are analyzed in an audiovisual way.</p><p>The result shows that the sound in the opening sequence could describe the genre which the movie belongs to, but it doesn’t always work like this. The analysis also shows examples on movies where the sound in the beginning of the movie focus on other things, like describing place or ethnicity. In some of the movies, especially the ones that represent adventure and action, you can hear the genre very clearly. In others, for example the comedy, there is a bit harder to decide if the sound alone could tell us about which genre the movie belongs to, and if the sound is typical for that specific genre or if it could be about almost everything. Furthermore, in some movies it was quite clear that the sound concentrates on describing something else instead, for example the place where the story is set.</p>