Spelling suggestions: "subject:"advertorial"" "subject:"adversarial""
1 |
"Ingen välgörenhetsorganisation" : En kvalitativ intervjustudie om pressetik, integritet och ekonomi hos fem webbredaktörer på magasin i Stockholm.Hjälmefjord, Simon, Malmström, Mark January 2010 (has links)
<p>Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.</p><p>Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.</p><p>I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. </p><p>Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.</p><p>I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. </p><p>Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.</p>
|
2 |
"Ingen välgörenhetsorganisation" : En kvalitativ intervjustudie om pressetik, integritet och ekonomi hos fem webbredaktörer på magasin i Stockholm.Hjälmefjord, Simon, Malmström, Mark January 2010 (has links)
Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten. Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt. I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin. I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.
|
3 |
The fine line between journalism and advertising : A critical discourse study of ELLE.se’s use of advertorials and click-based content and an evolving hybrid genreRuiz Mutikainen, Linnéa January 2018 (has links)
The purpose of this study is to explore the expressions of a commercialising fashion journalistic genre by focusing on how ELLE.se, Sweden’s biggest online fashion platform, use advertorials and click-based content. This is investigated through three research questions focusing on what journalistic and marketing discourses that are apparent in advertorials and click-based material; what blend of genres that are seen in different kinds of text commercial on ELLE.se and what discursive conflicts between journalistic ideals and commercial pressure are seen in the production of advertorial content. Theories used in the study are marketisation of public discourse together with Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA), the commercialisation of news and lastly genres, also focusing on fashion journalism as a genre. In order to explore the expressions a discursive analysis is used on advertorials and click- based material on ELLE.se whilst qualitative interviews with respondents producing the content are conducted to investigate the third research question. The results of the study show that numerous journalistic and marketing discourses are apparent in advertorials and click- based material, with personification through conversational discourse, the pursuit of happiness by portraying the reader as an imperfect person and a friendly brand through corporate advertising as three recurrent themes. A majority of the text commercial at ELLE.se balances between editorial content and advertisement, demonstrating many aspects of an evolving hybrid genre. Lastly, respondents in the qualitative interviews identify digitalisation, loss of journalistic quality and decreased reliability as three discursive conflicts between journalistic ideals and commercial pressure. The result stresses how the impact of commercialism and how journalistic and promotional discourses are continuously blended, showing aspects of ongoing hybridisation and converging genres.
|
4 |
”Mode är pleasure och nyheter fakta” : En metodtriangulerad studie av relationen mellan publikens förtroende och journalistiska genrer i förhållande till användandet av advertorialsForsberg, Josefin January 2018 (has links)
Livsstilsjournalistik, och mer specifikt modejournalistik, har länge varit en vit fläck på den vetenskapliga kartan. Detta relativt outforskade område, som utgör en stor del av den svenska mediamarknaden, har inom vetenskapstraditionen fått ge vika för ett nyhetsjournalistiskt fokus. Vidare har intåget av nya annonsformer, vilka efterliknar redaktionellt innehåll, tagit sig in på marknaden och orsakat en förvirring kring vad som är annonser och vad som är journalistik. Utifrån dessa premisser utförs denna explorativa studie, där 134 respondenter i en kvantitativ enkät samt 5 respondenter i en semi-strukturerad intervjustudie kombinerats för att försöka förstå vilka attityder publiken har till advertorials i förhållande till genreförväntningar. Aspirationen i denna uppsats är att få en djupare förståelse hur advertorials, mode- och nyhetsjournalistik, samt publiken samspelar. Baserad på tidigare forskning kring förtroendenivåer inom nyhetsjournalistik diskuterar författaren av denna uppsats publikens attityder till de båda genrerna utifrån bland annat genreteori och en diskursiv tradition samt Habermas tankar kring den offentliga och privata sfären.
|
5 |
The Effects of Native Advertising Disclosure and Advertising Recognition on Perceptions of News Story and News Website Credibility: A Consumer Neuroscience ApproachMule, Jessica Loko 14 September 2021 (has links)
The use of Native Advertising has sparked ethical concerns, due to its controversial nature inherent in its definition - a paid form of advertising that disguises persuasive communications as the editorial content of the publishing media outlet. The growing popularity of Native Advertising practices over the past decade in online news publishing has contributed towards the increasingly blurred lines between commercial and editorial content which in turn engenders feelings of deception in consumers and threatens to lower the trustworthiness of news publishers as an objective source. Therefore, the purpose of this study was to undertake theory testing guided by the tenets of the Persuasion Knowledge Model [PKM] (Friestad & Wright, 1994) to uncover insights on whether disclosure serves as an effective measure in publishers' efforts of mitigating the potential of consumer deception. In particular, this study investigated the relationships between: (1) effect of disclosure label positioning on advertising recognition; (2) mediating influence of visual attention on the aforementioned relationship; and (3) effect of advertising recognition on Inference of Manipulation [IMI] and perceptions of the online news publishers' credibility. The study used a quantitative multi-methodology research approach. An innovative Neuromarketing approach was undertaken through a psychophysiological-based analysis of visual attention to disclosure, measured as Fixation (ms/m) using eye-tracking technology, in addition to self-reported measures obtained via an online survey. In line with similar past studies, this study used convenience non-probability sampling and random assignment of participants to experimental groups, on a sample of 87 students between the ages of 20-29 years from the University of Cape Town (UCT). Findings showed no significant difference in the likelihood of advertising recognition, neither between the groups presented with a disclosure and those not, nor between the varying positions of disclosure. Additionally, advertising recognition had a positive influence on perceptions of credibility, contrary to theory and evidence from past studies (described in the Literature Review). Thus, it was concluded that disclosure and advertising recognition are necessary antecedents for critical processing and formation of judgement, but by themselves are not sufficient for perceived transparency and subsequent evaluations of the publisher's credibility. This study presents design implications for practitioners in the online news publishing industry and marketers: the perceived utility of the sponsored content, along with sponsorship transparency through disclosure, plays an important role in minimizing the negative influence of advertising recognition on perceived credibility.
|
6 |
Advertorials; an effective or destructive marketing practice? : The effect of advertorial deception on irritation, credibility, and attitude, both for the advertiser and the advertising mediumBergqvist, Jimmy, Ingelstedt, Jens January 2010 (has links)
The thesis explores advertorials, advertising made to look like editorial content, from a consumer behaviour perspective. Introduction Consumers are exposed to a staggering amount of advertisements each day. This so-called advertising clutter makes it difficult for marketers to reach the consumer. Therefore, in the late 1980’s marketers started to use unconventional ways of advertising. One of these was the use of advertorials, a form of advertising that borrows the appearance and other features from editorial material. Problem discussion Since advertorials are made to look like editorial material, but is in reality an advertisement, it is of interest for researchers and practicing marketers alike to know what effects using them has on the brand. Previous research differ in the view on advertorials; some claim that it is a good way to advertise as it is seen as less intrusive and irritating, while others say that the deceptiveness makes people irritated. Purpose Through a quantitative case study of Aftonbladet.se, a Swedish news website, from a consumer perspective analyze the effects the level of deception of online advertorials have on 1) brand credibility, and 2) the irritation level, on both the medium and the advertiser. Also, 3) to thereafter examine if possible alterations in irritation and brand credibility trigger changes in brand attitudes towards medium and advertiser. Background Newspapers have long been dependent on the revenue from advertisement sales, even more so since the emergence of free newspapers and news web sites. With this in mind, the importance of advertorials stands clear. In the on-line world, where readers jump from article to article and from site to site, the advertorials play an important role in “catching” the reader and make him/her stay on the site. Moreover, advertorials is one of the formats of on-line advertising which commands the highest revenues. Frame of reference The on-line context provides additional ways of deceiving a consumer, in comparison with print media. Therefore, the frame of reference focuses on previous research on the effects the deception can have with a consumer and the perception of the brands included; irritation, brand credibility, brand attitude, likeliness to return to site, and advertising avoidance. For later testing, 11 hypotheses were defined. Method The study uses a mixed method approach, with both quantitative and qualitative data. An experiment, with one control group and two different manipulations formed the basis for the data collection. 19 out of the 103 participants in the quantitative study were asked to participate in the qualitative study as well. Analysis As the distribution of the data was found not to be normal, the Kruskal-Wallis test was used to test the hypotheses. All hypotheses but one were accepted. Further, to explore the relationship between variables, hierarchical multiple regression analysis was also performed. Conclusion It was not possible to prove that a higher level of blend-in decreased credibility of any of the two brands, neither does induce more irritation. It was also not possible to discern a statistically significant effect on the attitude towards the brands, likeliness to return to Aftonbladet.se, or future avoidance of adverts by Volvo. However, several of the participants of the interviews expressed concern over the long-term effects the use of advertorials may have on the brand of Volvo. Further, advertorials are definitely highly deceptive, and almost half of the respondents did not realize they were reading an advert even at the lowest level of blend-in, which is currently used by Aftonbladet.se and Volvo. / Avhandlingen utforskar advertorials, reklam kommer att se ut som redaktionellt innehåll, från en konsument beteende perspektiv. Introduktion Konsumenter exponeras dagligen för oerhörda mängder reklam. Detta gör det svårt för marknadsförare att nå konsumenten. Sedan slutet av 1980-talet har vissa marknadsförare därmed börjat använda okonventionella metoder för reklam. En av dessa är användandet av ”dolda annonser”, en form av reklam som lånar utseende och andra funktioner för att smälta in med redaktionellt material i tidningar, på webbsidor och så vidare. Problemdiskussion Eftersom ”dolda annonser” är gjorda för att likna redaktionellt material, men i själva verket är en annonser är det av intresse för både forskare och praktiserande marknadsförare att veta effekterna användandet har på deltagande företags varumärken. Tidigare forskning skiljer sig i synen på dessa ”dolda annonser”, vissa hävdar att det är ett bra sätt att göra reklam, eftersom det ses som mindre påträngande och irriterande, medan andra säger att dess vilseledande natur faktiskt gör människor uppretade. Syfte Genom en kvantitativ fallstudie av Aftonbladet.se, en svensk nyhets-site, från ett konsumentperspektiv analysera effekterna på 1) varumärket trovärdighet, och 2) irritationsnivån, både på annonsorganet och annonsören, när ”dolda annonser” smälter in mer med redaktionellt innehåll. Dessutom, 3) att därefter undersöka om eventuella ändringar i irritation och varumärkestrovärdighet leder till förändringar i attityd mot annonsorganet och annonsören. Bakgrund Tidningar har länge varit beroende av intäkterna från annonsförsäljning. I takt med att framväxten av gratistidningar och nyhets-siter har försvårat marknaden har ”dolda annonser” blivit en allt viktigare inkomstkälla. I den elektroniska världen, där läsare kan hoppa från artikel till artikel och från plats till plats, spelar ”dolda annonser” en viktig roll i att fånga läsaren. Referensram Online-kontextet ger större möjligheter att vilseleda konsumenten i jämförelse med tryckta medier. Därför är den teoretiska tungdpunkten lagd på tidigare forskning om effekterna vilseledande marknadsföring kan ha på en konsuments uppfattning av deltagande varumärken vad gäller irritationsnivå, varumärkestrovärdighet, attityd, sannolikhet att återvända till webbplats, samt reklamundvikande. Ur tidigare forskning konstruerades 11 hypoteser för senare prövning. Metod Studien använder en blandad metodstrategi, med både kvantitativa och kvalitativa data. Ett experiment med en kontrollgrupp och två olika manipulationer låg till grund för insamlingen av uppgifter. 19 av de 103 deltagarna i den kvantitativa delen ombads att delta i den kvalitativa studien med. Analys Eftersom fördelningen inte var helt normalt distribuerad användes Kruskal-Wallis test för att testa hypoteserna. Resultatet var att alla hypoteser utom en godkändes. Relationen mellan variabler undersöktes också genom hierarkisk multipel regressionsanalys. Slutsats Det var inte möjligt att bevisa att annonser som smälter in mer leder till minskad trovärdighet för någon av de båda varumärkena, och inte heller lockar fram mer irritation. Det var inte heller möjligt att urskilja en statistiskt signifikant effekt på attityd gentemot varumärken, sannolikheten att återvända till Aftonbladet.se, eller framtida undvikande av annonser av Volvo. Dock uttryckte flera av deltagarna i intervjuerna oro över de långsiktiga effekterna användning av ”dolda annonser” kan ha på varumärket Volvo. Vidare är definitivt annonserna mycket vilseledande, och nära hälften insåg inte de läste en annons även på nivån som används av Aftonbladet.se och Volvo idag.
|
Page generated in 0.0604 seconds