The thesis explores advertorials, advertising made to look like editorial content, from a consumer behaviour perspective. Introduction                 Consumers are exposed to a staggering amount of advertisements each day. This so-called advertising clutter makes it difficult for marketers to reach the consumer. Therefore, in the late 1980’s marketers started to use unconventional ways of advertising. One of these was the use of advertorials, a form of advertising that borrows the appearance and other features from editorial material. Problem discussion       Since advertorials are made to look like editorial material, but is in reality an advertisement, it is of interest for researchers and practicing marketers alike to know what effects using them has on the brand. Previous research differ in the view on advertorials; some claim that it is a good way to advertise as it is seen as less intrusive and irritating, while others say that the deceptiveness makes people irritated. Purpose                        Through a quantitative case study of Aftonbladet.se, a Swedish news website, from a consumer perspective analyze the effects the level of deception of online advertorials have on 1) brand credibility, and 2) the irritation level, on both the medium and the advertiser. Also, 3) to thereafter examine if possible alterations in irritation and brand credibility trigger changes in brand attitudes towards medium and advertiser. Background                  Newspapers have long been dependent on the revenue from advertisement sales, even more so since the emergence of free newspapers and news web sites. With this in mind, the importance of advertorials stands clear. In the on-line world, where readers jump from article to article and from site to site, the advertorials play an important role in “catching” the reader and make him/her stay on the site. Moreover, advertorials is one of the formats of on-line advertising which commands the highest revenues. Frame of reference        The on-line context provides additional ways of deceiving a consumer, in comparison with print media. Therefore, the frame of reference focuses on previous research on the effects the deception can have with a consumer and the perception of the brands included; irritation, brand credibility, brand attitude, likeliness to return to site, and advertising avoidance. For later testing, 11 hypotheses were defined. Method                        The study uses a mixed method approach, with both quantitative and qualitative data. An experiment, with one control group and two different manipulations formed the basis for the data collection. 19 out of the 103 participants in the quantitative study were asked to participate in the qualitative study as well. Analysis                        As the distribution of the data was found not to be normal, the Kruskal-Wallis test was used to test the hypotheses. All hypotheses but one were accepted. Further, to explore the relationship between variables, hierarchical multiple regression analysis was also performed. Conclusion                   It was not possible to prove that a higher level of blend-in decreased credibility of any of the two brands, neither does induce more irritation. It was also not possible to discern a statistically significant effect on the attitude towards the brands, likeliness to return to Aftonbladet.se, or future avoidance of adverts by Volvo. However, several of the participants of the interviews expressed concern over the long-term effects the use of advertorials may have on the brand of Volvo. Further, advertorials are definitely highly deceptive, and almost half of the respondents did not realize they were reading an advert even at the lowest level of blend-in, which is currently used by Aftonbladet.se and Volvo. / Avhandlingen utforskar advertorials, reklam kommer att se ut som redaktionellt innehåll, från en konsument beteende perspektiv. Introduktion                Konsumenter exponeras dagligen för oerhörda mängder reklam. Detta gör det svårt för marknadsförare att nå konsumenten. Sedan slutet av 1980-talet har vissa marknadsförare därmed börjat använda okonventionella metoder för reklam. En av dessa är användandet av ”dolda annonser”, en form av reklam som lånar utseende och andra funktioner för att smälta in med redaktionellt material i tidningar, på webbsidor och så vidare. Problemdiskussion       Eftersom ”dolda annonser” är gjorda för att likna redaktionellt material, men i själva verket är en annonser är det av intresse för både forskare och praktiserande marknadsförare att veta effekterna användandet har på deltagande företags varumärken. Tidigare forskning skiljer sig i synen på dessa ”dolda annonser”, vissa hävdar att det är ett bra sätt att göra reklam, eftersom det ses som mindre påträngande och irriterande, medan andra säger att dess vilseledande natur faktiskt gör människor uppretade. Syfte                            Genom en kvantitativ fallstudie av Aftonbladet.se, en svensk nyhets-site, från ett konsumentperspektiv analysera effekterna på 1) varumärket trovärdighet, och 2) irritationsnivån, både på annonsorganet och annonsören, när ”dolda annonser” smälter in mer med redaktionellt innehåll. Dessutom, 3) att därefter undersöka om eventuella ändringar i irritation och varumärkestrovärdighet leder till förändringar i attityd mot annonsorganet och annonsören. Bakgrund                     Tidningar har länge varit beroende av intäkterna från annonsförsäljning. I takt med att framväxten av gratistidningar och nyhets-siter har försvårat marknaden har ”dolda annonser” blivit en allt viktigare inkomstkälla. I den elektroniska världen, där läsare kan hoppa från artikel till artikel och från plats till plats, spelar ”dolda annonser” en viktig roll i att fånga läsaren. Referensram                 Online-kontextet ger större möjligheter att vilseleda konsumenten i jämförelse med tryckta medier. Därför är den teoretiska tungdpunkten lagd på tidigare forskning om effekterna vilseledande marknadsföring kan ha på en konsuments  uppfattning av deltagande varumärken vad gäller irritationsnivå, varumärkestrovärdighet, attityd, sannolikhet att återvända till webbplats, samt reklamundvikande. Ur tidigare forskning konstruerades 11 hypoteser för senare prövning. Metod                          Studien använder en blandad metodstrategi, med både kvantitativa och kvalitativa data. Ett experiment med en kontrollgrupp och två olika manipulationer låg till grund för insamlingen av uppgifter. 19 av de 103 deltagarna i den kvantitativa delen ombads att delta i den kvalitativa studien med. Analys                          Eftersom fördelningen inte var helt normalt distribuerad användes Kruskal-Wallis test för att testa hypoteserna. Resultatet var att alla hypoteser utom en godkändes. Relationen mellan variabler undersöktes också genom hierarkisk multipel regressionsanalys. Slutsats                         Det var inte möjligt att bevisa att annonser som smälter in mer leder till minskad trovärdighet för någon av de båda varumärkena, och inte heller lockar fram mer irritation. Det var inte heller möjligt att urskilja en statistiskt signifikant effekt på attityd gentemot varumärken, sannolikheten att återvända till Aftonbladet.se, eller framtida undvikande av annonser av Volvo. Dock uttryckte flera av deltagarna i intervjuerna oro över de långsiktiga effekterna användning av ”dolda annonser” kan ha på varumärket Volvo. Vidare är definitivt annonserna mycket vilseledande, och nära hälften insåg inte de läste en annons även på nivån som används av Aftonbladet.se och Volvo idag.

Reklam anses vara lika gammal som mänskligheten och lika universell som kultur. Ur den synvinkeln är reklam en del av det sociala livet, där människor gör utbyten som gynnar båda parterna. Under de senaste decennierna har samma mänsklighet upplevt den digitala världens intensiva tillväxt, där idag nästan allt går att finna. Det har aldrig varit lättare för företag att inte enbart marknadsföra sig globalt men även ha omedelbara interaktioner med deras konsumenter. På andra sidan spektrumet spåras alla internetanvändare genom sin digitala resa med företag och organisationer som tittar på deras varje steg för att sedan presentera personligt anpassade annonser. Denna utveckling i teknik och annonser på internet har lett till att påträngande annonser har blivit ett frekvent klagomål kring internetmarknadsföring. Adblock är ett filtreringsverktyg (tillägg) som kan appliceras för att blockera reklam på webben. Verktyget kom till vid sekelskiftet och har snabbt blivit ett populärt tillägg till webbläsare. Många har kommit att ta del av dess fördelar med att blockera banderoller, pop-ups och videoannonser. Samtidigt som reklamundvikande inte enbart orsakar företagen enorma förluster kan det ytterligare skada webbplatserna samt alla andra parter inblandade. Dessutom kan en fortsatt ökning av annonsblockerare i slutändan leda till slutet av gratis digitalt innehåll. Vidare kan ett reklamundvikande ske kognitivt, beteendemässigt eller mekaniskt utan att nyttja annonsblockerare. Detta kan också resultera i kostnader för företag som producerar reklam på internet. Därav ansågs en studie utförd på icke-annonsblockerarnas synpunkt vara nödvändig för att förstå vilka faktorer det är som gör att man inte installerar och använder en annonsblockerare.   Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa individers bakomliggande faktorer till varför de inte installerar annonsblockerare. Teorigenomgången av denna studie omfattar ämnen om varför människor installerar eller avböjer från att installera applikationer, automaticity, approach-avoidance theory, inattentional blindness, och banner blindness theory. Den analyserade data i studien samlades in genom en kvalitativ metod med 18 semistrukturerade intervjuer med individer som har en kännedom om annonsblockerare och som även har medvetet valt att inte tillämpa tillägget på webben. Studien avgränsade sig till att undersöka människors uppfattning och upplevelse mot banderoller, pop-ups och videoannonser på endast datorer. Studien har upptäckt att respondenterna bland annat inte upplever reklam som störande, att de är tekniskt okunniga eller att reklam upplevs som intressanta. Vidare undviker dock respondenterna redan reklam genom en vana och erfarenhet. Dessutom att de fokuserar på sina behov som huvudändamålet när de besöker webbsidor. Vidare hade webbsidors design och miljö en påverkan i närmande och undvikande av reklam. Denna data tolkades och sedan analyserades vara faktorer till varför man inte blockerar reklam. Slutligen har studien även upptäckt att banderoller beroende på dess design eller budskap är den mest positivt mottagna annonstypen. / Advertisement is considered as old as mankind and as universal as culture. In that sense it is a part of social life itself, where mutually beneficial exchanges are made. During the last couple of decades that same mankind has experienced the intense growth of the digital world, where today almost anything and everything can be found. It has never been easier for companies to not only market themselves globally but have instant interactions with their consumers. On the other side of the spectrum, all internet users are tracked throughout their digital journey with companies and organizations watching their every move to then present personalized advertisement. Thus, intrusion have become a frequent complaint associated with online marketing. Adblock is a filtering tool (extension) that can be applied to block out advertisement on the web. This tool came to be at the turn of the century and have rapidly become a popular addition to browsers. Many have come to take part of its benefits of blocking out banners, pop-ups and video ads alike. While ad avoidance is not only causing companies tremendous amounts of loss, it could further harm the websites that carry them, and all other parties involved. Furthermore, a continued increase of ad blockers could ultimately lead to the end of free digital contents altogether. Moreover, ad avoidance can still take place cognitively, behaviourally or mechanically without the use of an adblocker. This can also cause losses for the companies producing ads on the internet. Thereof, a study executed upon the non-ad blockers’ point of view is deemed necessary in order to understand what factors prevent the installation or use of an adblocker.    The purpose of this study is to map out and highlight individuals’ underlying factors to why they do not install ad blockers. The literature review of this study covers the subjects of why people install or reject applications, automaticity, approach-avoidance theory, inattentional blindness, and banner blindness theory. The analysed data in the study was collected through a qualitative method with 18 semi-structured interviews with individuals who are not only aware of the existence of ad blockers but who have deliberately chosen not to make use of the extension. The study delimited itself to studying people’s perception and experience of banners, pop-ups and video ads through computers only. The study found that the respondents for instance do not experience ads as disruptive, that they are technologically inexpert or that ads are perceived as interesting. However, the respondents already do avoid ads through their habit and experience. Moreover, that they focus on their needs as their main purpose of visiting websites. Furthermore, websites’ design and environment did influence approaching or avoiding ads. This data was interpreted and analysed to be factors as to why people do not block ads. Finally, the study finds that banners depending on their design or message were the most positively received ad form.