Många företag ger i dag ut tidningar med journalistiskt material till sina kunder, så kallade kundtidningar. Något som är unikt för dessa är deras tryggade ekonomi och att de ska främja ett företag med hjälp utav mer material än bara reklam. Fenomenet är inte nytt, utan har existerat sedan mitten av nittonhundratalet, men föga forskning finns kring kundtidningars innehåll och funktion, och vad som skiljer dem från vanliga populärkulturella tidningar. Detta ville vi med denna uppsats försöka undersöka och den valda inriktningen är kundtidningar som ges ut av modeföretag. Denna studie har analyserat innehållet i fyra företagsutgivna tidningar (varav en hybrid) och tre förlagsutgivna tidningar i modebranschen. Analysen utgjordes av två delar; en kvantitativ textanalys, där antal texttyper har räknats, samt en kvalitativ innehållsanalys, där frågor har ställts till materialet. Dessutom har vi även placerat in tidningarna längs Colin Sparks innehålls-axlar, som är till för att konkretisera olika tidningstyper. Resultatet visar att kundtidningarna främst består av intervjuer med människor, som ett sätt att skapa igenkänning och en relation med läsarna, samtidigt som de informerar om sina produkter. Någon renodlad reklam förekommer nästan inte alls i kundtidningarna. I vissa av de de förlagsutgivna tidningarna finns dock så mycket annonser att det journalistiska materialet till viss mån anpassar sig efter annonsörerna En konklusion blir att kundtidningar, som ej är beroende av annonsering, kan framställa ett innehåll som är mer anpassad för deras målgrupp. Uppsatsens slutsats blir dock att det finns en tydlig gränsdragning mellan vad som är en kundtidning och vad som är en modetidning då det inte går att bortse från att kundtidningarnas avsikt är att vara reklam oavsett kvalité på innehåll. Men i viss mån liknar de olika tidningarna varandra över gränserna, och modetidningarna känns ibland mer reklaminriktade än kundtidningarna på grund av sitt krav på att anpassa innehållet efter annonsörer.

<p>Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig.</p>

Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig.

<p>En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.</p>

Livsstilsjournalistik, och mer specifikt modejournalistik, har länge varit en vit fläck på den vetenskapliga kartan. Detta relativt outforskade område, som utgör en stor del av den svenska mediamarknaden, har inom vetenskapstraditionen fått ge vika för ett nyhetsjournalistiskt fokus. Vidare har  intåget av nya annonsformer, vilka efterliknar redaktionellt innehåll, tagit sig in på marknaden och orsakat en förvirring kring vad som är annonser och vad som är journalistik. Utifrån dessa premisser utförs denna explorativa studie, där 134 respondenter i en kvantitativ enkät samt 5 respondenter i en semi-strukturerad intervjustudie kombinerats för att försöka förstå vilka attityder publiken har till advertorials i förhållande till genreförväntningar.  Aspirationen i denna uppsats är att få en djupare förståelse hur advertorials, mode- och nyhetsjournalistik, samt publiken samspelar. Baserad på tidigare forskning kring förtroendenivåer inom nyhetsjournalistik diskuterar författaren av denna uppsats publikens attityder till de båda genrerna utifrån bland annat genreteori och en diskursiv tradition samt Habermas tankar kring den offentliga och privata sfären.

En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.