• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 75
  • 50
  • 33
  • 23
  • 13
  • 5
  • 5
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 239
  • 239
  • 57
  • 56
  • 48
  • 32
  • 32
  • 28
  • 26
  • 25
  • 24
  • 23
  • 21
  • 21
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

The symbolic production of culture in discourses on fashion in Le Monde and the Guardian : a critical application of the work of Bourdieu

Rocamora, Agnes January 2002 (has links)
No description available.
2

Konst Kräver Offer : En analys av Nathalia Edenmonts konstnärskap i ljuset av Pierre Bourdieus kulturteori / Art requires sacrifice

Ericsson, Kristin January 2015 (has links)
Nathalia Edenmont is a controversial and uncompromising photo artist who has caused the whole world to rage over her obscene photographs. In this thesis I have researched Edenmonts artistry with help of the sociologist Pierre Bourdieus field analysis. By using Bourdieus's different field concepts I have researched Edenmonts artistic career by concepts such as habitus, consecration and different principles. The starting point of this research has been that Nathalia Edenmont is in the autonomous artistic field. I give examples of images that have been highly debated and I have collected information of how Edenmont sees her own images and her artistry. In this thesis I show amongst other things an example with Edenmonts photograph of dead rabbits with Elizabethan hair styling, cut up mice that work like finger puppets and children who are bound up in wire. Nathalia Edenmont autonomous artistry is deeply rooted in her background and the environment in which she was raised. Her habitus is strongly affected by earlier experiences of growing up in a corrupt land and having to cope on her own from the age of 14 years old after the death of her parents.
3

Praxeologie als Sprachkritik : ein kritischer Beitrag zur Sprachsoziologie Pierre Bourdieus /

Hartmann, Eddie. January 1900 (has links)
Freie Univ., Diplomarb.--Berlin, 2004.
4

Mobiliser le cadre conceptuel de Pierre Bourdieu pour comprendre les intellectuels

Cernoïa, Jérôme January 2008 (has links)
Qu'en est-il des intellectuels en ce début de XXIe siècle? Qui sont-ils? Et quel devrait être la portée et le sens de leur engagement dans l'espace public? Telles sont les questions qui animent notre questionnement philosophique actuel. Au carrefour de ces interrogations philosophiques, un questionnement encore plus profond émerge: la réalité même de la notion d'intellectuels. Dans les années quatre-vingt-dix, le sociologue Pierre Bourdieu sera, en France, la figure tutélaire de l'intellectuel engagé. Au-delà de son indéniable charisme médiatique, ce penseur appuie l'autorité sociale de son discours sur la reconnaissance internationale d'une oeuvre scientifique considérable. Une oeuvre qui, en définitive, s'intéresse aux rapports existants entre l'individu et l'action ( praxis ). De surcroit, l'un des axes importants que développent les travaux de Pierre Bourdieu est une sociologie critique des intellectuels. C'est pourquoi, dans la perspective de notre propre questionnement sur la notion d'intellectuels, nous avons choisi pour interlocuteur principal: le sociologue français. Avec l'intuition initiale, pour la rédaction du présent mémoire, que le cadre conceptuel bourdieusien constitue un outil théorique particulièrement pertinent pour développer et articuler une meilleure compréhension de la notion d'intellectuels. D'ailleurs, c'est cette hypothèse première de la fécondité des travaux de Pierre Bourdieu que cherche à valider l'ensemble de nos développements théoriques en se demandant si : «le cadre conceptuel bourdieusien permet, véritablement, une clarification significative de la notion d'intellectuels?» Notre réponse, à cette évaluation du cadre conceptuel bourdieusien, s'élaborera grâce à la lecture critique d'un corpus ciblé de l'oeuvre bourdieusienne. Notre analyse portant, pour l'essentiel, sur les concepts d'«habitus» (chap. I), de «champ» (chap. II) et de «violence symbolique» (chap. III). Ces trois concepts forment les trois chapitres de notre mémoire. Tout d'abord, parce que l'étude de l'habitus, en tant qu'«extériorité intériorisée» d'un individu donné, est propice au décryptage des trajectoires sociales, à la fois publiques et privées, des intellectuels. Le champ pour sa part, compris comme la cristallisation d'un microcosme social autonome à l'intérieur du grand univers social, est susceptible de nous révéler les «tenants et les aboutissants» des interactions sociales qui animent le monde social des intellectuels. Enfin, avec l'idée de violence symbolique, nous verrons comment l'actualisation de cette force «douce et invisible», qui s'exerce avec l'assentiment même de ses victimes, est en réalité l'expression d'un «pouvoir symbolique» qui en tant que pouvoir idéologique est pouvoir d'une essence proprement intellectuelle. Enfin, comme le cadre conceptuel bourdieusien, malgré son indéniable apport à notre travail de recherche, renferme également d'importantes limites conceptuelles. La conclusion générale du présent mémoire, nous apprendra combien il est nécessaire de nuancer la fécondité, initialement supposée, de ce cadre conceptuel pour penser la notion d'intellectuels.
5

Utbildning i stad och på landsbygd : En undersökning om högstadieelevers attityder till utbildning

Larsson, Michael January 2013 (has links)
Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd. Syftet är också att förstå hur dessa skillnader mellan eleverna kan förklaras medhjälp av Bourdieus begrepp kapital och habitus mot bakgrund av utbildningsnivån i respektivekommun.Resultatet visar att det finns tydliga skillnader i attityderna till högskolestudier mellaneleverna i Heby och Uppsala. Eleverna i Uppsala uppvisar mer positiva attityder tillhögskolestudier jämfört med eleverna i Heby. Med hjälp av Bourdieus resonemang om olikatillgång till kapital går det att koppla elevernas attityder till utbildningsnivån i respektivekommun. Eleverna i Uppsala känner högre förväntningar på framtida högskolestudier än vadeleverna i Heby gör. Det kan också konstateras att eleverna från Uppsala känner högreförväntningar, främst från föräldrar/vårdnadshavare, på framtida högskolestudier än eleverna i Heby.
6

Vilka väljer vad och varför? : En kvantitativ studie om deltagandet i det fria skolvalet

Bond, Patrik, Öberg, Nils January 2015 (has links)
I Sverige är föräldrar och<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> elever sedan början på nittiotalet fria att själva välja vilken skola de vill. I vilken utsträckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samhällsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar hög socioekonomisk status och utbildningsnivå vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie undersökte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framförallt kapitaltillgångars korrelation med skolvalsdeltagande. Därutöver undersöktes andra skolfrågor såsom attityder gentemot skolvalet, informationssökande och val av kommunal eller fristående skola. Den teoretiska referensramen återfanns i Bourdieus sociologi och verktygslådan innehöll begrepp såsom kapital, habitus, strategier och fält. Data insamlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och bestod av svaren från 126 vårdnadshavare med barn på förskolor i norra och östra Uppsala. Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan hushållets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erhölls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Därutöver påvisade resultaten skillnader i vad vårdnadshavare ansåg vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att välja och hur mycket information<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> om skolvalet som erhållits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> viss mån går att förstå utifrån en strukturalistisk förklaring och att individen inte är obegränsad i sina handlingsalternativ.
7

Prolegomena to reflective film study : a Bourdieusian analysis of the economy of cinematic exchange

Lupton, David, emaylus@hotmail.com January 2004 (has links)
What is unique to the experience of cinema that has ensured its ongoing popularity across generations of filmgoers? As both a theoretical construct and a real world practice, cinematic experience is necessarily implicated in systems of social and cultural stratification, and thus subject to the drive for symbolic distinction amongst classes. As such, practical logics grounded in specific cultural arbitraries hinder illumination of the complexities of film going, perpetuating epistemological errors based in social ignorance and therefore denying a new understanding of cinematic experience in its embodied state. By uncovering the key theoretical and methodological fallacies informing scholastic knowledge production within the discipline of film studies, the sociological program of Pierre Bourdieu allows for the systematic mapping of cinematic experience as an economy of exchange � an economy engaging specialised categories of patron recognition and appreciation in order to offer an experience of recognised social value. Whilst subject to a range of both theoretical and methodological criticisms, ultimately the deficiencies of Bourdieu�s program are outweighed by the benefits of reflexive sociology in developing the autonomy of the field of film studies, allowing for future film study fully cognizant of the mechanisms of symbolic violence and thus academic knowledge production more attentive to the destructive logic of the open market.
8

Publicister och pöbelsofister i liberalismens slyngelår : En inledande kartläggning av uppsala- och stockholmspublicisternas sociala fält under 1800-talets första decennier

Neidenmark, Thomas January 2004 (has links)
No description available.
9

Hälsa och livsstil i LGR11 : En studie om hur lärarna förmedlar det nya hälsomomentet och vad som påverkar utförandet

Köll, Alexander January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar. Frågeställningar: Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas? Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11? Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment. Både de som examinerades för runt 40 år sedan och de som examinerades runt millennieskiftet var överens om att det hade blivit mer fokus på hälsa och att en del av deras hälsokunskaper kom från annat håll. De kände att de flesta elever visste vad som var bra för hälsan, men att de inte alltid levde som de lärt sig. Dåliga kostvanor var vanligt. Negativ påverkan hemifrån sågs som en svårighet. Undersökningsdeltagarna ansåg att fokuseringen på begrepp var största förändringen i LGR11, men att de i övrigt inte behövde ändra så mycket i undervisningen. De kände att det rådde tidsbrist och försökte baka in teorin i det praktiska eller lägga det som hemuppgifter. Alla arbetade med någon form av träningsdagbok för att hjälpa eleverna att sätta upp hälsomål. Deras egen bakgrund och fritidsvanor var det de upplevde påverkade deras möjligheter mest till att förmedla Hälsa och livsstil. Däremot kände de att det fanns en del kvar att arbeta med för att alla elever skulle ta till sig detta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>
10

Kultur &amp; Näringsliv : Samarbeten mellan fälten

Balassa, Andrea, Johansson, Marika January 2011 (has links)
Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.

Page generated in 0.0476 seconds