Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.

Syfte Jag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet. Metod En kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa. Teori Det teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå. Empiri Entreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget. Analys Entreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar. Satsningar på konsthallar har sitt ursprung i långvariga relationer och nätverkande inom branschen. Nätverket kan fungera som en nödvändig och legitimerande tillgång för konsthallsentreprenörer. Relationerna till konstnärer och andra nyckelpersoner sträcker sig ibland 40-50 år tillbaka i tiden. Två typer av entreprenörskap kan identifieras; ett som tar utgångspunkt i marknadens efterfrågan och ett kommersiellt förhållande mellan kultur och ekonomi; ett som tar utgångspunkt i en egen drivkraft att tillföra marknaden något som från början inte efterfrågas. För entreprenörer i den senare kategorin är inte kommersiell framgång eftersträvansvärt. Istället är skapande för kulturen det centrala.  Slutsats Entreprenörskap inom konstutställningsbranschen präglas av en balansgång mellan vad som är ekonomiskt försvarbart och vad som är bäst för kulturen. Majoriteten av konsthallarna drevs av entreprenöriella par men forskningen fokuserar oftast på entreprenören. Entreprenörskap inom kulturen gör inte nödvändigtvis individerna till kulturentreprenörer. Ett kulturellt entreprenörskap drivs ur ett behov att skapa för kulturens bästa och som ett led i en självförverkligande process. Kulturentreprenörer kan finnas inom nätverk och informella strukturer på branschen, men det är långt ifrån självklart att de finns bland konsthallarnas entreprenörer.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning. Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management. Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension. Studien indikerar också att icke-mätbara värden inte synliggörs om redovisningen endast belyses ur ett perspektiv. Avslutningsvis föreslår författaren att redovisningen har potential att kunna synliggöra institutionsteaterns substantiella värdeskapande, om alla delar av redovisningen betraktas som indikatorer för spelare i en samverkande process. / The thesis attempts to recognize the role of accounting, and its ability to articulate value creation, in the public sector. The study is carried out by two case studies, in publicly funded theaters. The main aim is increased understanding of the accounting’s role in organizations where the core goals are non- financial, or even non-measureable. An additional aim is, to suggest an approach to non-measureable values in accounting and management accounting. At first, the two case studies are presented: Stockholms Stadsteater and Västerbottensteatern. The case theaters are represented in the study by an analysis of performed conversation interviews and observations. In the analysis the author considers relevant literature and theoretical models in the research areas of accounting, management accounting and arts management. The thesis implies that the role of accounting is multi-facetted. The role of accounting can be explained as two tasks, an internal and an external task, which both occur in a tangible and an abstract dimension. The two dimensions of the two tasks makes four characters of the accounting. The study upholds problems in recognizing value creation by only taking one of these characters into account. In order to articulate the value creation, the author suggests that all of the recognized characters of accounting are to be considered, as the value created only can be recognized in the in-between of these characters.

Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien. När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ”kulturkonservativt” synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse. Det ”kulturrelativistiska” synsättet innebär dock att det inte går att säga generellt vad som är bra kultur i och med att kulturella värden är relativa eller subjektiva. I min framtagna modell sätter jag denna värdering av kultur i förbindelse med kulturens finansieringskällor. De är också uppdelade i två kategorier, nämligen politik och kommersiell marknad. Politiken bedömer värdet för samhället i stort och den kommersiella marknaden bedömer det ekonomiska värdet baserat på utbud och efterfrågan. Med dessa perspektiv på kulturell värdering har jag analyserat och kategoriserat olika argument kring kulturens värden som lagts fram i debattboken ”Att vara eller inte vara – visioner om en annan kulturpolitik”, som kom i maj 2010. De slutsatser jag kunnat dra av detta är att det blir en stor utmaning för svensk kulturpolitik i framtiden att hitta utvecklade metoder för att sätta värde på kultur och att hitta nya former för dess finansiering. / The aim of the report is to examine how culture is being valued in society. The idea is to structure the Swedish cultural policy debate around certain terminologies and to bring different perspectives together in a clear and simple model. The report focuses on culture expressions covered within Swedish cultural policy, namely the visual arts, the media, the “learning-movement” and the cultural heritage. In terms of valuing culture, there are two principal perspectives dominating the debate through history, namely a “conservative” perspective that is highly normative in terms of what is good and bad culture, and a “relativistic” perspective, that is more individualistic and relative in nature. Additionally, cultural values are linked to sources of finance and support, which are also divided in two categories – the political sphere and the commercial marketplace. The political sphere measures the value for the society at large and the commercial marketplace works out the economic value based on the preferences of buyers and sellers. I have developed a model on cultural values based on these perspectives. This model lays the framework for analysing and categorising different arguments on cultural values found in 14 written documents in a contemporary debate book on cultural policy from a coalition of cultural organisations in Sweden. The conclusions I have drawn from this analysis is that it will pose a big challenge for cultural policy makers to find appropriate and elaborate measures to assess and finance culture in the future.

<p>Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens.</p><p>Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad.</p><p>Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad?</p><p>Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte?</p><p>Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna.</p><p>Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering.</p><p>Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet. Den andra viktiga organisatoriska förutsättningen är att internkommunikationen präglas av processtyrning, detta uppfyller inte Riksteatern. Sammantaget är studiens resultat att Riksteatern i dagsläget ej har organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte.</p><p>Slutsats: Den första viktiga marknadsföringsfaktorn för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte och nå långsiktig överlevnad, är att hela organisationen, enligt värdestjärne-logiken ser publiken som en resurs delaktig i kulturutbytet. Den andra viktiga faktorn är att publiken är höginvolverad i Riksteaterns verksamhet.</p><p>Slutdiskussion: Riksteatern tjänar på att fysiskt tillhandahålla presenterande kulturförmedling samt att skapa mervärde genom medverkande i kulturutbytet i form av publika, ickefysiska plattformar för dialog och deltagande.</p>

Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens. Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad. Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad? Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte? Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna. Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering. Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet. Den andra viktiga organisatoriska förutsättningen är att internkommunikationen präglas av processtyrning, detta uppfyller inte Riksteatern. Sammantaget är studiens resultat att Riksteatern i dagsläget ej har organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte. Slutsats: Den första viktiga marknadsföringsfaktorn för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte och nå långsiktig överlevnad, är att hela organisationen, enligt värdestjärne-logiken ser publiken som en resurs delaktig i kulturutbytet. Den andra viktiga faktorn är att publiken är höginvolverad i Riksteaterns verksamhet. Slutdiskussion: Riksteatern tjänar på att fysiskt tillhandahålla presenterande kulturförmedling samt att skapa mervärde genom medverkande i kulturutbytet i form av publika, ickefysiska plattformar för dialog och deltagande.

Under början av 2000-talet stod musikbranschen inför några svåra år när fildelning blev allt vanligare och försäljningen av CD-skivor sjönk kraftigt. Denna uppsats undersöker vad som hände med musikbranschen efter denna kris och hur musikbranschen som fält ser ut idag. Detta undersöks utifrån Pierre Bourdieus teorier om det kulturella fältet och olika former av kapital samt Emma Stenströms teori om att vi rör oss i en ny kulturekonomi. Genom att lyssna på podcastserier från Sveriges Radio och DMG Education med fokus på musikbranschen utfördes en innehållsanalys som genererade fyra teman; krisen, musikbranschens demokratisering, image och pengar. Krisen uppkom som en konsekvens av digitaliseringen av musikindustrin. Denna digitalisering har ändrat förutsättningarna och strukturen för musikbranschen som fält. Skivbolagens maktposition är inte längre lika stor och streamingföretaget Spotify har snabbt stigit till att bli en av de dominerande aktörerna inom fältet. Artistens maktposition har även förstärkts, något som inom fältet beskrivs som demokratiseringen av musikbranschen. Krisen har även lett till att det blivit allt mer accepterat för artisterna att tjäna pengar och samarbeta med den kommersiella sektorn vilket tidigare inte vara lika accepterat. / In the beginning of the 20th century the music industry went into a crisis when file sharing became more common and at the same time the sale of the CD dropped. This thesis tries to examine what happened with the music industry in Sweden after this crisis and tries to identify the key actors in the field today. This will be illustrated through Pierre Bourdieu’s theory of the cultural field and different forms of capital as well as Emma Stenströms theory of the culture economy. A content analysis was made by listening to podcast series from Sveriges Radio and DMG Education covering the music industry, which generated four themes; the crisis, the democratisation of the music industry, image and money. The crisis emerged as a consequence of the digitalization of the music industry. This digitization has changed the structure and qualifications that constructs the field. The record companies power position is no longer as great and the streaming company Spotify have rapidly risen to become a dominating actor within the field. Even the artists power position has become greater, something that within the field has been described as the democratization of the music industry. It has become more acceptable for the artist to earn money after the crisis and cooperation with the commercial industry are at large more approved of. This goes against the previous position of the field where economic success was secondary to cultural values.

Denna fallstudie undersöker utvärderingens praktik inom ett offentligt finansierat scenkonstprojekt. Med en hermeneutisk ingång och abduktiv ansats studeras olika betydelser av begreppet utvärdering inom ramen för det system, som på initiativ av Dramaten&amp;, möjliggjorde scenkonstprojektet Nationalismens Apostlar 2014. Analysen grundar sig på intervjuer och textmaterial. Den teoretiska utgångspunkten är tvärvetenskaplig med betoning på utvärderingsmetodik, kulturpolitisk forskning och Arts Management. Uppsatsens huvudargument är att ett scenkonstverk som Nationalismens Apostlar bäst förstås som ett organisatoriskt resultat av flera aktörer i samverkan. Kommunikationen mellan dessa aktörer blir avgörande för att senare kunna bedöma betydelsen och värdet av det enskilda scenkonstverket. / This case study is an exploration of different understandings of the evaluation process in a publicly funded performing arts project. With a hermeneutics entrance and abductive approach different meanings of evaluation is studied within the system that enabled the project Nationalismens Apostlar at the Swedish National Theatre 2014. The analysis is based on interviews and text material. The theoretical starting point is interdisciplinary with emphasis on Evaluation Methodology, Cultural Politics and Arts Management. The main argument presented in the thesis is that a peforming arts project as Nationalismens Apostlar must be understood as a result of different actors in an organisational context. The communication between these different actors is subsequently vital to define the meaning and value of the final artwork.

Introduction This master ́s thesis focuses on the financial situation in a number of museums located in Stockholm, Sweden. In particular the study focuses on external financing and sponsorship and which means that are given to meet the conditions surrounding financial support. The aim of the study is to increase the knowledge of how the financial situation for museums looks like and how the interaction between cultural and economic capital shows. Theory The theoretical framework for the study is based on the theory of cultural economics and Pierre Bourdieu's theory of cultural / economic capital and his concept of space. The study used Bruno Freys terms Superstar Museumsand thetotal experience. Method The main method for the study was a comparative method, but a mixture of quantitative and qualitative methods were also applied in the study. Interviews were conducted with informants from a number of the museums and data from all the selected museums was collected and compared. The material also consisted of a variety of written material, mostly annual reports, but also news articles, reports and official documents. Analysis &amp; Results The material shows a wide range of factors defining the economic situation of museums in Stockholm. A large part of the income comes from public fundings for the public museums. The private museums are more dependent on incomes from admission fees and external financing. For many of the public museums the market based rents for the building is an issue that causes economic distress. Conclusions Many museums work with sponsorships and have a positive view on external collaborations, at the same time the majority of the museums report a low revenue from sponsorships. The legal framework makes it more difficult for public museums to work with external financing and the taxation system aggravates sponsoring in museums. The free admission reform was both criticized and applauded and divided the private and public museums.

This essay examines the content in the Artworks: the arts &amp; business journal with the aim to find out what economic models and business ideas are presented to be applied by the artists and the artworld. The method being used is a material context analysis, together with Marxist capitalist theories, with ‘speculation as a mode of production’ according to Marina Vishmidt, as a philosophical analysis tool. The results show that the opinions and suggestions that appear in the material correlates with the political and economic development of the modern western society: arts should work more closely with the business, and also it should be a business itself. Internet and technology appear as a main field of opportunities suggested for the artworld in order to increase their businesses and autonomy. The results of the analysis also show ‘speculation as a mode of production’ in action and explains how art and creative work can be measured and used in a business plan. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Uppsatsen undersöker innehållet i tidskriften Artworks: the arts &amp; business journal, för att se vilka förslag och lösningar som där i föreslås som ekonomiska modeller för konst och konstvärlden. Metoden som använts till undersökningen är en materialistisk kontextanalys, med teori där spekulation som produktionssätt med utgångspunkt i marxistisk teori om kapitalism har använts enligt Marina Vishmidt. Resultaten av undersökningen visar att aktörerna i materialet föreslår att konst och konstvärlden samarbetar mer med vinstdrivande företag, samt att de själva mer bör agera som företag. Resultaten sammanfaller med den för tiden aktuella diskursen om ”samhällets ekonomisering” vilket innebär att tidigare autonoma fält som konstens fält nu underordnats det ekonomiska fältet. Internet och teknologi framträder i undersökningen som en arena eller marknadsplats av möjligheter där de kreativa aktörerna kan förverkliga sitt skapande och nå ut till kunderna direkt utan att behöva vara beroende av andra parter. Uppsatsens resultat visar också på hur Vishmidts teori om spekulation som produktionssätt fungerar när konst och konstnärligt arbete ska mätas och användas i en affärsplan.