<p>Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?</p><p>Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.</p><p>Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.</p><p>Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk. Dessa förenas i en teoretisk syntes där transaktionsmarknadsförings- och relationsmarknadsföringsperspektiven ställs emot varandra.</p><p>Empiri: Empirin består enbart av primärdata, där majoriteten förvärvats via intervjuer med de sex kulturföretagarna. Resterande data har erhållits under studiens förstudie, och har främst använts som förförståelse.</p><p>Slutsats: Studiens resultat tyder på att kulturföretagare har bäst förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med långsiktig överlevnad genom att bedriva samarbeten i nätverksform. Anledningen till detta är att kulturföretagare upplever att det konstnärliga skapandet inte kan upprätthållas om de inte till största del får ägna sig åt den konstnärliga processen. Nätverkssamarbeten möjliggör detta då de utgör en, i kulturföretagarens ögon, skyddande vägg mellan de själva och slutkonsumentens åsikter och önskemål. Studiens resultat kan även tolkas som att det finns ett ökat behov av agenter och producenter inom kulturnäringen.</p>

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare? Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier. Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand. Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk. Dessa förenas i en teoretisk syntes där transaktionsmarknadsförings- och relationsmarknadsföringsperspektiven ställs emot varandra. Empiri: Empirin består enbart av primärdata, där majoriteten förvärvats via intervjuer med de sex kulturföretagarna. Resterande data har erhållits under studiens förstudie, och har främst använts som förförståelse. Slutsats: Studiens resultat tyder på att kulturföretagare har bäst förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med långsiktig överlevnad genom att bedriva samarbeten i nätverksform. Anledningen till detta är att kulturföretagare upplever att det konstnärliga skapandet inte kan upprätthållas om de inte till största del får ägna sig åt den konstnärliga processen. Nätverkssamarbeten möjliggör detta då de utgör en, i kulturföretagarens ögon, skyddande vägg mellan de själva och slutkonsumentens åsikter och önskemål. Studiens resultat kan även tolkas som att det finns ett ökat behov av agenter och producenter inom kulturnäringen.

Syfte Jag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet. Metod En kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa. Teori Det teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå. Empiri Entreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget. Analys Entreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar. Satsningar på konsthallar har sitt ursprung i långvariga relationer och nätverkande inom branschen. Nätverket kan fungera som en nödvändig och legitimerande tillgång för konsthallsentreprenörer. Relationerna till konstnärer och andra nyckelpersoner sträcker sig ibland 40-50 år tillbaka i tiden. Två typer av entreprenörskap kan identifieras; ett som tar utgångspunkt i marknadens efterfrågan och ett kommersiellt förhållande mellan kultur och ekonomi; ett som tar utgångspunkt i en egen drivkraft att tillföra marknaden något som från början inte efterfrågas. För entreprenörer i den senare kategorin är inte kommersiell framgång eftersträvansvärt. Istället är skapande för kulturen det centrala.  Slutsats Entreprenörskap inom konstutställningsbranschen präglas av en balansgång mellan vad som är ekonomiskt försvarbart och vad som är bäst för kulturen. Majoriteten av konsthallarna drevs av entreprenöriella par men forskningen fokuserar oftast på entreprenören. Entreprenörskap inom kulturen gör inte nödvändigtvis individerna till kulturentreprenörer. Ett kulturellt entreprenörskap drivs ur ett behov att skapa för kulturens bästa och som ett led i en självförverkligande process. Kulturentreprenörer kan finnas inom nätverk och informella strukturer på branschen, men det är långt ifrån självklart att de finns bland konsthallarnas entreprenörer.

The aim of this paper is to investigate dominant beliefs and approaches to the "cultural entrepreneur" both within a public context, and also among business owners within the cultural field. What happens when ideas and attitudes in the public sector towards culture driven businesses meets the perspective of individual cultural entrepreneurs? This study is based on analysis of political documents about the cultural and creative industries (CCI) from the European union, national level and regional level. Interviews with six business owners in the field of culture and one representative of the Swedish region with the fictive name “Alma” has been conducted. The research is also based on participant observation in public seminars and conferences about the creative industries in Sweden. The paper mainly uses Queer phenomenological theory (Sara Ahmed) to analyze the informants life worlds and how they are oriented in the same. The study is also based on poststructuralist discourse analysis and the logics approach, developed by Jason Glynos and David Howarth when analyzing political documents. This research shows there is a complex and contradictory approach towards the CCI and the cultural entrepreneur based on idealized images about the artist and the businessman, idealized images thats been existing in the discourses over a long time and which created deep structures. The cultural entrepreneurs are being described as the hope and future of the economy and welfare in Europe and its regions and at the same time as something very costly which no one really have faith in. This dual approach is a contributing factor to change being prevented.