<p>Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare?</p><p>Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier.</p><p>Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand.</p><p>Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk. Dessa förenas i en teoretisk syntes där transaktionsmarknadsförings- och relationsmarknadsföringsperspektiven ställs emot varandra.</p><p>Empiri: Empirin består enbart av primärdata, där majoriteten förvärvats via intervjuer med de sex kulturföretagarna. Resterande data har erhållits under studiens förstudie, och har främst använts som förförståelse.</p><p>Slutsats: Studiens resultat tyder på att kulturföretagare har bäst förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med långsiktig överlevnad genom att bedriva samarbeten i nätverksform. Anledningen till detta är att kulturföretagare upplever att det konstnärliga skapandet inte kan upprätthållas om de inte till största del får ägna sig åt den konstnärliga processen. Nätverkssamarbeten möjliggör detta då de utgör en, i kulturföretagarens ögon, skyddande vägg mellan de själva och slutkonsumentens åsikter och önskemål. Studiens resultat kan även tolkas som att det finns ett ökat behov av agenter och producenter inom kulturnäringen.</p>

Problem: Vilka faktorer är avgörande för kulturföretagarens förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med överlevnad som företagare? Syfte: Det övergripandet syftet med denna uppsats är att analyser och utvärdera kulturföretagares marknadsstrategier med avseende på deras förutsättningar att förena konstnärligt skapande med överlevnad. Studiens underliggande syfte består i att analysera och utvärdera kulturspecifika starthus och deras inverkan på kulturföretagares marknadsstrategier. Metod: Studien utgår från en hermeneutisk, kvalitativ och deduktiv forskningsansats. Studien använder sig av metodtriangulering och empiri samlas in med hjälp av surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har hållits med sex stycken kulturföretagare, där hälften startats upp via kulturspecifika starthus och hälften startats upp på egen hand. Teorier: Studien använder sig av följande teorier; involveringsteorin, Värdekedja/Värdestjärna samt Industriella nätverk. Dessa förenas i en teoretisk syntes där transaktionsmarknadsförings- och relationsmarknadsföringsperspektiven ställs emot varandra. Empiri: Empirin består enbart av primärdata, där majoriteten förvärvats via intervjuer med de sex kulturföretagarna. Resterande data har erhållits under studiens förstudie, och har främst använts som förförståelse. Slutsats: Studiens resultat tyder på att kulturföretagare har bäst förutsättningar att förena det konstnärliga skapandet med långsiktig överlevnad genom att bedriva samarbeten i nätverksform. Anledningen till detta är att kulturföretagare upplever att det konstnärliga skapandet inte kan upprätthållas om de inte till största del får ägna sig åt den konstnärliga processen. Nätverkssamarbeten möjliggör detta då de utgör en, i kulturföretagarens ögon, skyddande vägg mellan de själva och slutkonsumentens åsikter och önskemål. Studiens resultat kan även tolkas som att det finns ett ökat behov av agenter och producenter inom kulturnäringen.