Titel: Lyxvarumärkens identitetskris i digitaliseringen: en studie som skapar förståelse för hur varumärken hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Josefin Eriksson och Josefine Gustafsson Handledare: Signe Jernberg och Peter Edlund Datum: 2019 - juni Syfte: Vårt syfte med den här uppsatsen var att förstå hur företagen hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden vid varumärkesbyggande. Vi ville se hur varumärken tar sig an förnyelse på marknaden och hur de arbetar för att inte tappa sin tradition i varumärkesidentiteten. Metod: För att besvara syftet har vi utgått från en semiotisk innehållsanalys av bilder på utvalda varumärkens Instagramkonto för att se hur de hanterar den nya eran av digitalisering och ny logik gällande synlighet samt tillgänglighet. Resultat & slutsats: Det finns olika reaktioner i hur varumärken väljer att hantera den nya marknadslogiken, samtliga utvalda varumärken har anpassat sig i nivå av att skaffa ett Instagramkonto men sedan ser appliceringen och engagemanget olika ut, vilket resulterar i hur väl varumärket lyckats att hantera den nya logiken. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag landar i att skapa mer förståelse om varumärkens hantering av motstridiga logiker som samexisterar på marknaden och hur de arbetar för att bibehålla sin varumärkesidentitet. Vår forskning visar på att, hur ett företag hanterat olika logiker för att bibehålla varumärkesidentiteten beror på hur öppet företaget är för att influeras av en ny logik. Ett sätt att hantera olika logiker som samexisterar på marknaden i varumärkesbyggande är genom att behålla det viktigaste i sin traditionella logik och anpassa den med en detalj från den nya logiken, för att på så vis inte tappa varumärkesidentiteten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan göras utifrån ett kundperspektiv för att undersöka hur kunder och allmänheten uppfattar motstridiga logikers påverkan på varumärkesidentiteten. Ett annat intressant forskningsförslag är att utveckla vår studie genom att göra en liknande studie men med ett annat empiriskt exempel eller andra lyxvarumärken för att utveckla kunskapen över hur andra företag hanterar varumärkesidentiteten när olika logiker samexisterar.Nyckelord: Varumärkesidentitet, varumärken, institutionella logiker, konkurrerande logiker / Title: Luxury brands identity crises in the digital age: A study that brings understanding about how brands handle different logics that coexist in the market. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Josefin Eriksson and Josefine Gustafsson Supervisors: Signe Jernberg and Peter Edlund Date: 2019 - june Aim: Our aim for this study was to understand how firms manage different logics that coexist in the marketplace when building a brand. We wanted to see how brands take on new logics in the market and how they work to not lose their tradition in the brand identity. Method: To answer our purpose, we have based our study on a qualitative semiotic content analysis of images at the Instagram profiles of selected brands to see how they manage the new era of technology and the new logic of visibility and availability. Results & Conclusion: There are various reactions from the brands regarding in how they choose to manage the new market logic. All selected brands have adapted to the level of getting an Instagram account, however, the application and the commitment looks different, which results in how well the brand has managed to handle the new logic. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is to create more understanding of the brand’s management of different logics that coexist in the market and how they work to maintain their brand identity. Our study shows that, how a company handle different logics to maintain the brand identity depends on how open the company is to be influenced by another logic. One way to handle different logics that coexist on the market when building a brand, is to maintain the most important detail in the traditional logic and adjust it with a detail from the new logic, to prevent from losing the brand identity. Suggestions for future research: Future research can be done from a customer perspective to investigate and receive information over how customers and the public perceive the conflicting logic’s influence on brand identity. It would also be interesting to develop our study with doing a similar study, but with another empirical example or other luxury brands to develop knowledge within how other companies handle different logics when building a brand. Key words: Brand identity, Brands, Institutional logics, Competing logics

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande. Studien visar på att yrkesgruppen främst verkar inom marknadslogiken på grund av den öppna, men samtidigt krympande marknaden. Inslag från de andra logikerna finns dock i form av krav på reglering samt utbildning. Studien ska ge oss en vidare och objektiv förståelse för ombildningskonsulter som yrkesgrupp.

Svensk förskola står inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen. Allt för få söker sig till förskollärarutbildningen, samtidigt som det finns krav på att enbart förskollärare – och inte förskolans andra yrkeskategori barnskötare – kan få tillsvidaretjänster. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barnskötarelever konstruerar och förhåller sig till den bild av barnskötarprofessionen som konstrueras i utbildningspolitiska dokument, och om den lokala aktören, Norrköpings kommun, på utbildningsfältet och deras logik och strategi. Studien tar avstamp i Foucaults styrningsmentalitetsteori, i den nyinstitutionella teorins logikbegrepp, och i socialkonstruktivistiska perspektiv som kontextualiserar samhället inom nyliberalismens logik. Studien är kvalitativ och består av intervjuer och dokumentanalys. Analysen visar att barnskötarutbildningen och barnskötarprofessionen konstrueras i speglingen mot förskollärarutbildningen- och professionen, vilket innebär att barnskötare tillskrivs lägre status. Konstruktionen av barnskötare sker även genom att det värde som professionen traditionellt har kopplats till – omsorg – ges mindre och mindre utrymme i utbildningspolitiska dokument, samtidigt som de värden som förskollärarprofessionen kopplas till – utbildning och lärande – får större utrymme. Analysens huvudsakliga poänger visar att Norrköpings kommun rymmer flera logiker som konkurrerar med varandra, och att elever på barnskötarutbildningen har en annan logik och strategi. Det finns en distinkt diskrepans mellan logikerna, både de som förmedlas av respektive aktör, men också inom respektive aktör. På så vis framträder flera olika bilder som inte hänger ihop – ologiska logiker.

Organisationskultur anses vara en viktig faktor till en organisations framgång. Beroende på vilken organisationsform organisationen yttrar sig i innefattar detta vissa skillnader, privata och offentliga organisationer är exempel på detta. Dessa organisationsformer karaktäriseras av olika institutionella logiker innefattande eventuellt motstridiga element. Organisationer som inkorporerar element från båda logikerna har blivit allt vanligare. Av denna anledning anses det relevant att förstå hur ledningen i hybridorganisationer, det vill säga organisationer som karaktäriseras av både privat och offentlig logik hanterar eventuella motstridigheter i arbetet med sin organisationskultur.  Genom en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats intervjuades ledningen i en relevant organisation. Studiens resultat identifierade de tre motstridiga elementen politik, syfte och lagstiftning, vilket ledningen hanterade via strategierna, att skapa långsiktighet, identifiera gemensamma mål, anpassa kompetens samt främja relationer. Syftet med strategierna är att främja förståelse och samarbete för att kunna arbeta mot gemensamma mål.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika institutionella logiker påverkar yrkesverksammas arbete med våldsutövande män. Totalt sex yrkesverksamma inom antingen Socialtjänsten, Kriscentrum eller Frivården intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Som teoretisk utgångspunkt applicerades teorin om institutionella logiker, materialet analyserades sedan med hjälp av grundad teori. Resultatet i arbetet visade på två framträdande gemensamma logiker från samtliga intervjupersoner som vi valt att benämna alliansbyggande och konfrontation. Däremot fanns det skillnader i hur dessa institutionella logiker uttrycktes i de olika verksamheternas praktiska arbete med våldsutövande män. Vidare analyserar vi mot slutet av arbetet att alliansbyggande och konfrontation kan grunda sig i en gemensam professionell logik inom området Socialt arbete. Vi diskuterar också kring orsaker och konsekvenser som de gemensamma logikerna kan leda till beroende på de organisatoriska förutsättningarna. Arbetet avslutas med vår slutsats, en kritisk reflektion och förslag till vidare forskning.

The purpose of this thesis is to deepen the understanding of how management determines the working situation and working conditions of counselors. The focus is set on professionalism and opportuities to carry out responsible and professional treatment pedagogy work. The analysis is based on ten qualitative interviews and the help of theories including "functional stupidity", "Leavitt's Diamond", "control logic" and "control systems". The results of the study show that the counselors working situation was characterized by unsafe work invironments and destructive power structures that undermine the professional competence and influence. The results also show that there were conflicting interests between the managers and the profession - and that it was precisely the manager's logic that dominated. The leadership conditioned their autonomy and dismantled the counselors influence and opportunity to conduct responsible and professional treatment pedagogic work by constantly making changes and not contributing the resources, tools, techniques and methods for the counselors to ble able to handle the changes.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka hur bilden och aktiveringen av friluftsliv ser ut hos dagens förstaårsstudenter vid idrottslärarprogrammen i Sverige och hur de upplevt sin egen friluftsundervisning under åren i skolan. Frågeställningarna som undersöks i studien är: Hur ser förstaårsstudenter på sitt eget friluftsliv? Vilka minnen har förstaårets idrottslärarstudenter av friluftsundervisningen från ungdomsskolan? Vilka drivkrafter påverkar lärande och utövande av friluftsliv för idrottlärarstudenter? Metod Studien har genomförts på förstaårsstudenter vid de nationella utbildningarna till idrottslärare. Där 90 studenter deltog i en kvantitativ enkätstudie för att ge en större bild över hur aktiveringen och den upplevda friluftsundervisningen var under skolåren. Vilket kompletterades med 6 stycken intervjuer, där en närmare bild kring motivet till friluftsliv undersöktes i form av upplevelser och känslor från både fritid och skolår. Resultat Resultatet från datainsamlingen visar att två tredjedelar introducerats till friluftsliv genom familj och det näst intill alla upplevde någon form av friluftsundervisning under sina skolår. Skogen är den dominerande platsen för skolans undervisning och aktiviteterna orientering, skridskor och skogsvandringar sker. Sett till eget friluftsutövande är det i skogen aktivering för friluftsutövande sker i form av vandringar och motion i elljusspår. Känslor kopplade till utövandet är lugn och harmoni tillsammans med drivkrafterna att få uppleva och tillhöra en gemenskap. Slutsats Resultatet tyder på att fortsatt utövande går i linje med positiva upplevelser, vilket återspeglas i formerna av naturmöten från skolan efterliknas i det egna utövandet. Studien pekar på att den främsta anknytningen till friluftsliv är skogen vilket även är den grad (till störst del) elever möter genom friluftsundervisningen i skolan. Motivet till utövandet är upplevelse genom positiva minnena och den harmoni, lugn och stresslindrande effekt naturen för fram. / Aim The purpose of this study is to investigate the depiction and activation of outdoor life looks like in today's first-year students at the sports teacher programs in Sweden and how they experienced their own outdoor education during their schoolyears. The issues that will be examined are: How do first-year students own vision of their outdoor life look like? What memories do first-year students have of outdoor education from their school years? What forces affect the learning and practice of outdoor life for physical education teacher students? Method The study was conducted on first-year students at the national educations for PE-teachers. Where 90 students conducted a quantitative questionnaire to provide a wide picture of how the own activation and the experienced outdoor education was during the school years. Which was supplemented with six interviews, where a closer look at the motive for outdoor life was examined in the form of experiences and feelings from both leisure and school years. Results The results from that data showed that two thirds were introduced to outdoor life through family and almost everyone experienced outdoor education during their school years. The forest is the dominant place in school and the activities orienteering, skating and hikes take place. In terms of own outdoor activities, it ́s the forest where most activation takes place through hiking and exercise. Emotions connected to the outdoor life are peace and harmony together with the driving forces to experience and belonging to a group. Conclusions This indicates that continued practice is in line with positive experiences, which is reflected in the fact that the forms of nature encounters from the school are imitated in one's own practice. The study indicates that the main connection to outdoor life is the forest, which is also what most students meet through outdoor education at school. Motive for outdoor life is experience through positive memories and the harmony, calm and stress-relieving effect nature bring.

Sports clubs today are exposed to multiple, sometimes contradictory, forces and expectations. This study is about sports coaches and their problems with and experiences of multiple institutional logics in Swedish sports. The aim of the study was therefore to provide further knowledge about the relationship between sports coaches’ leadership and institutional complexity. The study focused on the context of football in northern Sweden. The research questions that were examined were about institutional pressures, legitimacy, institutional logics, sports clubs’ impact and coaches’ strategies to manage institutional complexity. The data was collected through the means of qualitative interviews with 12 active football coaches. The results showed that the football coaches experience multiple institutional pressures and legitimacy claims. The coaches engage with 4 different coexisting institutional logics depending on the situation. Despite the fact that the institutional complexity is institutionalized in the context, it is sometimes viewed as problematic due to lack of control and support by the sports clubs. This indicated that the coaches are relatively autonomous and free to plan the activities as they wish and pursue the goals they see appropriate. Furthermore, the sports clubs have an important role in helping the coaches manage the institutional complexity and provide guidelines.

Prestationsmätning utgör en betydande del när organisationer ska översätta sin strategi till praktiken. Tidigare forskning har identifierat svårigheter med utformning och uppföljning avprestationsmått vilka kan medföra bristfällig förankring mellan organisationens strategi och detsom mäts. Denna studie behandlar prestationsmätning i hybridorganisationer där existerandeforskning belyser att utmaningen med prestationsmätning i en sådan organisation är attbalansera de två logikerna, affärsmässighet och samhällsnytta. Studien syftar till att undersökavilka svårigheter som kan uppstå med prestationsmätning i en hybridorganisation och ämnartill att skapa en större förståelse för hur användningen av prestationsmätning går till och upplevsi en sådan organisation. Studien präglas av en deduktiv ansats och är av kvalitativ metod.Empirisk data har insamlats genom intervjuer med respondenter vilka är verksamma i ettkommunalägt företag. Studiens resultat tyder på att balansgången av de två logikerna inte ärkännbar i arbetet med prestationsmätning. Vidare indikerar resultatet att utformningen avprestationsmått upplevs svårare i jämförelse med uppföljningen av prestationsmått. Författarnaföreslår framtida forskning som behandlar prestationsmätning i en annan typ avhybridorganisation. Detta för att undersöka huruvida resultatet går i linje med denna studiensutfall. / Performance measurement is a significant part when organizations are translating their strategyinto practice. Previous research has identified difficulties with the design and monitoringprocess of performance measurements, which can lead to inadequate anchoring between theorganization's strategy and what is being measured. The study presented in this report focus onperformance measurement in hybrid organizations where existing research has presented thatthe challenge of performance measurement in hybrid organizations is to balance the two logics,financial profit and social benefits. The study aims to investigate the difficulties that may arisewith performance measurement in a hybrid organization and intends to create a greaterunderstanding of how performance measurement is utilized and how it is perceived in a hybridorganization. The study is characterized by a deductive approach and a qualitativemethodology. The empirical data has been collected through interviews with respondents whoare operating in a municipal-owned company. The results indicate that the balancing of the twologic is not noticeable in the work with performance measurement. Furthermore, the resultsindicate that the design is perceived to be more difficult in comparison with the monitoringprocess of performance measures. The authors suggest future research that investigateperformance measurement in another types of hybrid organizations, to determine whether theresult is in line with the outcome of this study.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior. The other question is what logics are behind the social workers work so that juvenile delinquency can break their criminal behavior.This study showed that different programs are used by social workers and that the social workers logics are important in choosing what program or treatment they are going to give the young adults so that they can break their criminal behavior. The result also showed that the social workers in two municipalities work with multiple operators such as schools and police to create a network around the youth in difficult situations.