Syftet med denna studie har varit att undersöka förhållandet mellan den svenska hembygdsrörelsen och länsmuseerna, för att ta reda på om det finns ett fungerande samarbete mellan dem, vad samarbetet innefattar, hur attityderna gentemot samarbete är och om länsmuseerna har något formellt ansvar för att bedriva samarbete med hembygdsrörelsen. Studien har genomförts huvudsakligen genom litteraturstudier samt två enkätundersökningar och presenterar resultat för varje län i Sverige. De genomförda undersökningarna har visat på att det i varje län generellt finns välfungerande samarbeten av någon omfattning mellan de båda parterna. Samarbetena kretsar kring ett antal olika områden såsom vanligtvis rådgivning, kursverksamhet, projekt, administration med mera. Attityderna till samarbete uppfattas från båda parter generellt vara goda, de anser att de kan komplettera varandra och gemensamt kan dra nytta av välfungerande samarbeten. Länsmuseerna har inget formellt ansvar för att samverka med hembygdsrörelsen men det finns ett antal dokument som uttrycker att samarbete är önskvärt och bör eftersträvas.

No description available.

I denna masteruppsats i etnologi undersöks två länsmuseers arbete med delaktighet. Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med museianställda, medföljande observation samt styrdokument såsom direktiv och riktlinjer. Empirin har analyserats med hjälp av politisk diskursteori och särskilt genom logikperspektivet. Studiens syfte är att undersöka hur delaktighetsarbetet görs och förstås vid två länsmuseer. Detta görs genom en analys och ett synliggörande av hur olika villkor, föreställningar och praktiker samverkar i skapandet av delaktighet. Studiens resultat visar att delaktighet, som uppfattas som ett legitimt sätt att skapa kulturarv på, är omgärdat av flera olika föreställningar, värderingar och ideal som både upprätthåller, formar och hindrar delaktighetsarbetet. / This study, which is a two-year master’s thesis in ethnology, examines participatory practices at two regional museums in Sweden. The empirical material is based on interviews with the museum staff, observations, and documents such as policies and guidelines. The main theoretical framework used is the Political Discourse Theory and more specifically the idea of Logics, which in this study is used to analyze and understand how the museum staff talk about and create participation. The study aims for an understanding of how cultural conceptions, museal practices, and conditions cooperate in the making of participation. The result of the study shows that participation, which is understood as a legitime way of creating cultural heritage, is surrounded and supported by several ideas, values, and ideals that sometimes creates tension and challenges for the museum staff.

No description available.