Den japanska träsnittsrörelsen sosaku hanga utgör ett betydande men föga uppmärksammat konsthistoriskt kapitel. Under dess aktiva år från 1900-talets början fram till 1960-talet, introducerade den radikala förändringar hos Japans träsnittspraktik, samt kom att ur flera aspekter exemplifiera världshistorisk växelverkan. Östasiatiska museets drygt femtio sosaku hanga-föremål utgör en av de få offentliga samlingarna av rörelsen i Sverige. Kunskapen om och förmedlingen av denna samling har dock varit begränsade. I denna vetenskapliga rapport presenteras därför en grundlig studie av museets sosaku hanga-samling; dess omfattning, förvärv och proveniens, samt nyligen utförda exponeringar. Studien lägger således en grund för en framtida aktivering av samlingen som kan gynna institutionens uppdrag och vision. Rapporten utfördes i samband med en praktik på Östasiatiska museet under hösten 2020.

No description available.

Idag ställs krav på museer i Sverige och världen att museisamlingar ska digitaliseras och tillgängliggöras. Denna undersökning förklarar hur tre museer ser på digitalisering och hur de arbetar för att tillgängliggöra sina samlingar med FAIR-principerna som utgångspunkt. I undersökningen intervjuas Gotlands museum, Sörmlands museum och Historiska museet i Stockholm. Resultaten visar på att den digitala kompetensen som museer besitter behöver förbättras för att digitalisering av samlingarna ska utvecklas. Museer arbetar i olika taktberoende på resurser men undersökningen visar att tillgängliggörande av museisamlingar fortgår. Det visar även att museer använder olika tjänster och samlingssystem för att digitalisera och tillgängliggöra samlingarna, bland annat DigitaltMuseum, Webbplats eller Sök i samlingarna. Till sist visar det att vid digitalisering förekommer utmaningar respektive risker. / Today, all museums in Sweden and the world are required to digitize and make their museum collections accessible. This study explains how three museum view digitization and how they work to make their collectionsaccessible using the FAIR-principles as a starting point. In the study, Gotland’s museum, Sörmland’s museumand the history museum in Stockholm are interviewed. The results show that the digital competence possessed by museums needs to be improved for digitization of the collection to develop. Museums work at different pace depending on staff and time, but the study shows that making museum collections available is ongoing. It also shows that museums use different services and collection systems to digitize and make the collections available, that includes DigitalMuseum, website or Search in the collections. Finally, it shows that digitization involves challenges and risks.

Denna studie undersöker förekomsten av kulturarv rörande menstruation i svenska museisamlingar samt i vilka samband de har deltagit i utställningar eller på annat sätt exponerats för allmänheten. Undersökningen ämnar även ta reda på om tabu relaterat till menstruation påverkat insamlingen och exponeringen av de såkallade ”menstruationsföremålen”. Det empiriska materialet utgörs av en enkätundersökning utskickad till vad som kan sägas vara det allmänna museiväsendet i Sverige bestående av centralmuseum, regionala museum, kommunala museum, stadsmuseum samt ytterligare tre kulturhistoriska museum med en svarsfrekvens på 85,4% då 81 av 96 museum har deltagit. Studien visar att 50,6% av museerna har menstruationsföremål i samlingarna och att majoriteten av dessa hade cirka 1-5 stycken sådana och att den absolut vanligast förekommande föremålskategorin var menstruationsskydd. 64,8% av museer med menstruationsföremål i samlingarna hade exponerat dessa för allmänheten, oftast bara ett fåtal föremål och det vanligast förekommande utställningsformatet var tillfälliga utställningar. Majoriteten av menstruationsföremålen har förvärvats åren 1951-2021. Huruvida menstruationstabut har påverkat förekomsten av kulturarv rörande menstruation i svenska museum är svårt att utröna baserat på denna studie. Däremot kan tabut ha påverkat vilken sorts föremål som finns i museernas samlingar då det mesta materialet utgörs av menstruationsskydd vars uppgift att kontrollera mensflödet kan spegla samhällets förhållande till menstruation som ofta utgörs av skamkänslor inför ämnet. / This study examines the existence of cultural heritage concerning menstruation in Swedish museum collections and in which contexts they have participated in exhibitions or been otherwise exposed to the public. The study also intends to find out whether taboos related to menstruation have affected the collection and exposure of the so-called "menstrual items". The empirical material consists of a survey sent to what can be said to be the general museum system in Sweden consisting of central museum, regional museum, municipal museum, city museum and three other cultural history museums with a response rate of 85.4% as 81 of 96 museums have participated. The study shows that 50.6% of the museums have menstrual items in the collections and that the majority of these museums had approximately 1-5 of such items. The most common item category was menstrual protection. 64.8% of museums with menstrual objects in the collections had exposed these to the public, usually only a few objects and the most common exhibition format was temporary exhibitions. The majority of menstrual items have been acquired in the years 1951-2021. Whether menstrual taboos have affected the existence of cultural heritage concerning menstruation in Swedish museums is difficult to ascertain based on this study. On the other hand, taboos may have affected the type of objects in museums' collections, as most of the material consists of menstrual protection, the task of which is to control the flow of menstruation, which may reflect society's relationship to menstruation, which often consists of feelings of shame about the subject.