I denna uppsats undersöker vi hur kulturen legitimeras i den kommunala kulturpolitiken genom att studera vilka värden som lyfts fram som viktiga och vilken syn på kulturens roll i samhället som kommunerna presenterar i sina kulturpolitiska styrdokument. Kulturpolitiken med de nationella kulturpolitiska målen i spetsen har historisk sett präglats av idéer om konstens och kulturens egenvärde. På senare år har dock kulturens roll för ökad tillväxt och dess förmåga att bidra till ett lands attraktionskraft fått allt större plats. Förändringen kan delvis kopplas till de marknads- och managementreformer i offentlig sektor som brukar kallas New Public Management. Studien har ett institutionellt perspektiv och utgår från de fem institutionella logikerna på det svenska kulturpolitiska fältet, vilka är den kulturprofessionella- demokratiska- och byråkratiska logiken samt marknads- och managementlogiken.  Studien genomförs som en riktad komparativ innehållsanalys. Vårt urval består av Stockholms, Uppsalas, Göteborgs och Malmö stads/kommuns kulturpolitiska styrdokument. Studiens resultat visar att samtliga fem institutionella logiker finns representerade på det kommunala kulturpolitiska fältet. Den demokratiska logiken dominerar, vilket överensstämmer med hur kultur traditionellt legitimerats på detta fält. Att managementlogiken har relativt stor plats förstås utifrån reformer kopplade till begreppet New Public Management. Att kulturens roll för staden särskilt lyfts är återkommande i styrdokumenten och kan kopplas till begreppet kulturella kreativa näringar och dess idéer om kulturens roll för tillväxt och konkurrens. Studien kommer fram till att Stockholms kulturpolitiska dokument skiljer sig från de övriga genom att management- och marknadslogiken dominerar istället för den demokratiska logiken. / In this essay, we examine how culture is legitimized in municipal cultural policy by studying which values are highlighted as important as well as what view on the role of culture in society that the municipalities present in their cultural policy governing documents. Cultural policy, with the national cultural policy goals at the forefront, has historically been characterized by ideas about the intrinsic value of art and culture. In recent years, however, the role of culture in increasing growth and its ability to contribute to a country's attractiveness has become increasingly important. The change can be partly linked to the market and management reforms in the public sector that are usually called New Public Management. This study has an institutional perspective and is based on the five institutional logics in the Swedish cultural policy field, which are the cultural professional, democratic and bureaucratic logic as well as the market and management logic. The study is carried out as a directed comparative content analysis. Our selection consists of Stockholm, Uppsala, Gothenburg and Malmö city / municipality's cultural policy governing documents. The result of the study show that all five institutional logics are represented in the municipal cultural policy field. Democratic logic dominates, which is consistent with how culture has traditionally been legitimized in this field. The fact that management logic is represented to a relatively high degree is understood based on reforms linked to the concept of New Public Management. That the role of culture for the city is particularly emphasized is recurring in all the policy documents and can be linked to the concept of culturally creative industries and its ideas about the role of culture for growth and competition. The study concludes that Stockholm's cultural policy document differ from the others in that the management and market logic dominate instead of the democratic logic.

Då det syns en trend av allt kortare genomsnittlig anställningstid på arbetsmarknaden, där den förr så populäre “Stann-Anders” har fått lämna plats åt "HoppJerkan", så menar vi att det är av hög relevans att ta reda på hur arbetsgivare kan arbeta för att trenden inte ska drabba dem. Detta arbete har baserats på de teoretiska utgångspunkter som återfinns i Friedland och Alfords begrepp “institutionella logiker”, Karaseks och Theorells “krav-kontroll-socialt stöd-modell "samt Herzbergs "tvåfaktorteori". Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsgivare kan arbeta för att behålla sin personal genom motivationsskapande och kompetensutvecklande åtgärder, för att på så vis främja god trivsel hos sina medarbetare. Genom en abduktiv ansats har vi kombinerat teorier, fakta och respondenternas egna upplevelser. Detta angreppssätt kan skapa en ny förståelse för hur individerna faktiskt upplever att arbetsgivaren arbetar för att främja motivation och trivsel, hur detta hänger ihop med teorier kring ämnet samt hur det kan förklaras genom tidigare forskning. Resultatet visar på att arbetsgivarens arbete med motivation och kompetensutveckling förvisso är en stark bidragande orsak till medarbetarnas syn på arbetsgivaren som attraktiv och konkurrenskraftig, vilket påverkar deras vilja att stanna kvar i sin anställning, men att även faktorer som god kontakt med kollegor är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till att känna trivsel på arbetsplatsen. Företaget vi undersökt har ett rykte om sig att vara en arbetsplats med låg personalomsättning. I diskussionen resonerar vi kring hur resultatet kan förstås utifrån tidigare forskning och teorier.

Physical inactivity is a growing concern among adolescents, which is the fundamental issue addressed in this study. The purpose of this study was to gain more knowledge about adolescents’ physical activity habits and the factors that influence physical activity. The study was based on a questionnaire consisting of 23 questions. The participants were 149 upper secondary school pupils between 15-19 years old from Östersund who studied both theoretically and practically oriented programs. Based on the World Health Organization [WHO] recommendations on physical activity the adolescents were categorized as active and inactive, and then compared with various background factors that previous research has demonstrated as being important determinants of physical activity. These factors were socioeconomic background, parental influence, sex and ethnicity. The results showed that most active adolescents are also active in sports clubs (p <0.05), has the highest final grade in the subject physical education and health in school year 9 (p <0.05), attends a theoretical program (p <0, 05), has a high educational capital (p <0.05), has a high sporting capital (p <0.05), is more motivated to physical activity (p <0.05) and have more support from their parents (p <0.05). The results was discussed by using the framework suggested by Bourdieu, habitus and capital.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.

I en analys av 300 annonser på en öppen webbplats där socialtjänsten söker efter familjehem till specifika barn kommunicerades fyra olika teman avseende familjehemsuppdraget. Det första temat som avsåg familjens egenskaper förekom i 80 procent av annonserna och det andra temat som gällde förväntningar på uppdragets utförande och familjehemmets kompetens beskrevs i 98 procent av annonserna. Det tredje temat berörde beskrivningar av barnet, hens erfarenheter och egenskaper och förekom i drygt 82 procent av annonserna. När det gällde det fjärde temat- vad familjehemmet kunde förvänta sig i form av utbildning, stöd och ersättning beskrevs det i drygt 35 procent av annonserna. Innehållet i annonserna kan förstås utifrån institutionella logiker om familj, utförande, marknad och solidaritet. Samtidigt förekommande logiker kan erbjuda möjligheter såväl som konflikter och spänningar. Att marknadsföra barn på annons kan bidra till att socialtjänsten kan tillgodose behovet av familjehem, vilket de är ålagda att göra (SOSFS 2012:11). Potentiella familjehem får i tidigt skede information om såväl barnet som förväntningarna på uppdraget och hur socialtjänsten förhåller sig till eventuellt stöd och ersättning. Förfarandet med annonser och dess innehåll kan därmed betraktas som rationellt och effektivt när det gäller utförande av familjehemsuppdraget. Studiens viktigaste bidrag är att konflikter skulle kunna uppstå i mötet mellan en å ena sidan hög förväntan på utförande, kunskap och erfarenhet och å andra sidan en hög förväntan om att ta emot barn av solidariska skäl. Att fokus på stöd och ersättning till familjehemmet är låg, skulle kunna bidra till svårigheter att rekrytera och behålla familjehem. Spänningar skulle också kunna uppstå i mötet mellan socialtjänstens historia av en byråkratisk logik där myndigheten vanligtvis inte delat information om klienter med allmänheten och en marknadslogik där specifika barns egenskaper marknadsförs (anonymt) på öppna webbplatser. Även mötet mellan att se familjehem som en vanlig familj och att ha högt fokus på utförande skulle kunna innebära en konflikt som kan påverka möjligheten att rekrytera familjehem. / In an analysis of 300 advertisements on an open website where the social services are looking for foster homes for specific children, four different themes were communicated regarding the foster home assignment. The first theme, which concerned the family's characteristics, appeared in 80 percent of the advertisements, and the second theme, which concerned expectations of the execution of the assignment and the foster homes competence, was described in 98 percent of the advertisements. The third theme concerned descriptions of the child, her experiences and characteristics and appeared in just over 82 percent of the advertisements. Regarding the fourth theme - what the foster home could expect in the form of education, support and compensation, it was described in just over 35 percent of the advertisements. The content of the ads can be understood from a perspective of institutional logics about family, execution, the market and solidarity. Simultaneously occurring logics can offer opportunities as well as conflicts and tensions. Marketing children through ads can contribute to the social services being able to meet the need for foster homes, which they are obliged to do from the Swedish government (SOSFS: 2012: 11). Potential foster homes receive information at an early stage about both the child and the expectations of the assignment, and how the social services relate to give support and compensation for the foster families. The procedure with advertisements on open websites can thus be considered rational and efficient in the execution of the foster home assignment. The most important contribution of the study is that conflicts could arise in the meeting between a high expectation of execution, knowledge and experience on the one hand and a high expectation of taking care of children in need for solidarity reasons on the other. The low focus on support and compensation for the foster family could contribute to difficulties in recruiting and maintaining foster homes. Tensions could also arise in the meeting between the social services' history of a bureaucratic logic where the authority usually does not make information about clients accessible for the public, and a market logic where specific children's characteristics are marketed (anonymously) on open websites. The meeting between seeing foster homes as an ordinary family and having a high focus on execution could also involve a conflict that might affect the possibility of recruiting foster homes.

As Stockholm grows many rent controlled facilities subsidized by the government are rapidly decreasing leaving culture operators struggling with increasing rents. At the same time the instrumental values of culture are increasing, taking a greater role in the strategic urban and city planning of Stockholm. Culture has economized, a development criticized by many who argue that the culture’s core values are being undermined by economic incentive. In the wake of these developments it seems as if a new interplay between private real estate companies, cultural operators and the public sector, rises. The creation of physical rooms for the cultural sector is determined by this interplay where the private real estate companies’ influence is becoming more prominent. Stockholm’s Cultural Administration (Kulturförvaltningen Region Stockholm) has noticed a power structure within this triangular interplay, where cultural operators are depended on the public- and the private sectors. Stockholm’s Cultural Administration points out that it is necessary for the cultural operators to “speak the language” the private real estate owners prefer, meaning translating cultural values into market values in order to obtain influence. To examine if this power structure exists and how it is constructed, a case study on the project Danskvarteret, has been done. Danskvarteret, initiated by the non-profit organisation Danscentrum Stockholm, is to become a dance hub for the free dance field. In the establishing phase the project group of Danskvarteret are in dialogue with the private real estate owner Atrium Ljungberg and with Stockholm’s Public Cultural Management (Stockholms stads kulturförvaltning). The purpose of this examination is to illustrate what institutional logics are in play in the establishment of Danskvarteret. Can it tell us something about what motives are behind creating physical space for culture? The study is based on an institutional and cultural theoretical frame along with secondary data from the three main actors in this project as well as a semistructured interview with the project leader of Danskvarteret. The results show that the three market actors: Danskvarteret (cultural operator), Atrium Ljungberg (private real estate owner) and Stockholms stads kulturförvaltning (public sector) have different motives and logics for creating Danskvarteret and that the cultural operator is forced to balance between these different motives and logics. The cultural operator is dependent on external finance, a dependency that pressures the cultural operator to give up its own logic and adapt to the superior logics pursued by the private and the public sectors who provide the necessary resources. In this particular triangular interplay cultural professional logics are set aside to make room for market logics in order to get the product finances, even though it may contradict the cultural operators’ innate beliefs. / När Stockholm stad växer byggs många kulturaktörer bort och allt fler har svårt att klara av de hyreshöjningar som skett de senaste åren. Billiga verksamhetslokaler försvinner i takt med att subventionerade lokaler som allmännyttan tillhandahållit minskat. Parallellt betonas kulturens instrumentella värden allt mer och kulturen utgör idag en central aspekt i olika stadsplaneringsstrategier. Kulturen har ekonomiserats vilket kritiserats hos många med argument att kulturens inneboende värde i hög grad underordnas ekonomiska incitament. Som effekt av dessa förändringar verkar det ha uppstått ett nytt typ av samspel, där etableringen av kulturella rum i högre grad avgörs i dialogen mellan tre aktörer - privata fastighetsbolag, kulturaktörer och den offentliga sektorn, där de privata fastighetsägarnas roll blivit allt mer framträdande. Kulturförvaltningen Region Stockholm har observerat en maktordning i detta triangulära samspel, där kulturaktörer är i beroendeställning till det offentliga och det privata, och från Stockholms stads håll konstateras att det är nödvändigt att kunna tala fastighetsägarnas språk i samspelet. Stämmer detta? För att undersöka detta har en fallstudie gjorts på projektet Danskvarteret som är tänkt att bli en dans-hub för det fria dansfältet. Projektet är initierat av den ideella dansorganisationen Danscentrum Stockholm. Under den pågående etableringsfasen är de i dialog med fastighetsägaren Atrium Ljungberg och Stockholms stads kulturförvaltning. Syftet är att belysa vilka institutionella logiker som format etableringsprocessen av Danskvarteret, samt vilka motiv som ligger bakom att skapa rum för kultur. Undersökningen har utgått från en institutionell- och kulturteoretisk ram och kvalitativa data har samlats in i form av sekundärdata från de tre aktörerna samt en semistrukturerad intervju som genomförts med projektledaren för Danskvarteret. Resultatet visar på att de tre aktörerna handlar utifrån olika logiker och motiv, och kulturaktören tvingas balansera mellan dessa. Den gemensamma målsättningen att skapa en publik verksamhet kan ses som ett exempel på hur konkurrerande logiker i viss mån överlappar i gemensamma projekt. Kulturaktören är beroende av externa finansieringskällor och detta resursberoende tvingar aktören att anpassa sig till andra logiker än de egna. Även om de själva inte präglas av en marknadslogik, utan en klar kulturprofessionell logik, anammas denna för att hitta medel för projektet.

The local labour market policy in Sweden offers activities to unemployed people who need more competence to get self-sufficient. To get hired the unemployed people need employers who want to hire them. Employers’ perception of the activities from the local labour market policy is therefor crucial for the unemployed who take part in the activities. This master’s thesis aims to interview employers from low-skilled work and take part of their perception of the local labour market policy and their descriptions of their recruitment. This study is conducted via short telephone interviews with 277 employers in a county of Sweden. With a theoretical framework of institutional logics the result shows that there is a gap between the local labour market policy and the employers. The gap is visible mainly through the employers expression that the participants from the local labour market policy do not meet the employers requirements to be able to get hired. The employers seem to be governed by institutional logics such as market, individualization and to some extent also democratic logics.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) togs fram av intresseorganisationen Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2010 som en partnerskapsmodell mellan idéburen ochoffentlig sektor. Partnerskapsmodellen bygger på en idé kring ömsesidig samverkan mellan den idéburna och offentliga organisationen. Syftet med uppsatsen är att utveckla forskningen kring relationen mellan de idéburna och offentliga aktörerna inom IOP. Forskningen kring denna partnerskapsrelation har hittills baserats på ett enskilt fall och har fokuserat på relationen i förhållande till upphandling. I uppsatsen undersöks relationen utifrån de teoretiska infallsvinklarna: institutionella logiker, makt och gränser, vilka har visat sig relevanta i samband med insamlingen av det empiriska materialet. Uppsatsen ämnar bidra till att utveckla en djupare förståelse för den specifika partnerskapsrelation som uppstår inom IOP och besvara frågeställningen hur samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer möjliggörs ur ett relationellt perspektiv inom idéburet offentligt partnerskap. Resultatet i uppsatsen visar på att i den idéburna-offentliga relationen inom IOP-samverkan uppstår ett gränsland där det finns utrymme för samverkan och dialog kring målgruppen och verksamheten men även runt själva IOP-avtalet, som i sig utgör ett gränsobjekt som främjar gemensamt handlande. / Civil Society Public Partnership (CPP) was developed by Forum - idea-based organisations with a social focus in 2010 as a partnership model between the idea-based and the public sector.The partnership model is based on an idea of mutual collaboration between the idea-driven and public organization. The purpose of the thesis is to develop research on the relationship between the idea-driven and public actors within CPP. The research on this partnership relationship has so far been based on an individual case and has focused on the relationship in relation to procurement. The thesis examines the relationship based on the theoretical approaches: institutional logics, power and boundaries, which have proved relevant in connection with the collection of the empirical material. The thesis aims to help develop a deeper understanding of the specific partnership relationship that arises within CPP and answer the question of how collaboration between idea-driven and public actors is made possible from a relational perspective within idea-based public partnership. The results of the thesis show that in the idea driven public relationship within CPP collaboration, a borderland arises where there is room for collaboration and dialogue around the target group and the activity but also around the CPP agreement itself, which in itself constitutes a border object that promotes joint action.

This paper examines developers' experience of participation in decisions through agile system development methods in long-term projects. Participation is meant as an opportunity for developers to influence and realize decisions in their work through independence and freedom. The research question reads as follows: "How are developers' perceived participation in decisions during long-term projects affected?". Through five qualitative interviews with developers from an international military company, institutional logics are used as a complementary theoretical framework and analytical support. Tensions between a professional logic and a management logic are indicated to be the two main logics that pressure developers' perceived participation in decisions over a long-term period. By combining development methods over time within long-term projects, daily follow-up varies and developers' perceived participation in decisions may be affected. Partial deliveries promote developers' perceived participation in decisions because developers can receive ongoing feedback on their decisions. Developers are required to make constant considerations in their decisions in order to achieve flexibility and meet requirements, but are limited by access to information due to defense-secrecy. / Uppsatsen undersöker utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut genom agila systemutvecklingsmetoder inom långsiktiga projekt. Delaktighet avses som möjlighet för utvecklare att genom självständighet och frihet påverka samt realisera beslut i sin arbetssituation. Forskningsfrågan som tagits fram lyder enligt följande: “Hur påverkas utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under långsiktiga projekt?”. Genom fem kvalitativa intervjuer med utvecklare från ett militärt internationellt företag används institutionella logiker som ett kompletterande teoretiskt ramverk och analysstöd. Spänningar mellan en professionslogik och en management-logik indikeras vara de två huvudsakliga logiker som sätter press på utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under en lång tidshorisont. Genom att systemutvecklingsmetoder blandas över tid inom långsiktiga projekt varieras daglig uppföljning och utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut kan komma att påverkas. Delleveranser främjar utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut eftersom utvecklare kan få löpande återkoppling på sina beslut. Utvecklare erfordras göra ständiga avvägningar i sina beslut för att uppnå flexibilitet och möta krav, men begränsas av tillgång till information till följd av försvarssekretess.