Idag försöker många regioner att konstruera kluster då det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lösa regionala tillväxtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ då det tas för givet att interaktion mellan aktörer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett självändamål. På liknande sätt som kluster ses som ett verktyg för regional tillväxt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling. Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fårösund 2014-2016, vilket utgör studieobjektet i denna fallstudie. Studien syftar till att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom Region Gotlands satsning av ett filmkluster samt hur filmklustrets innebörd tolkas av olika aktörer i projektet. Olika uppfattningar om vad filmklustret ska syfta till kan leda till olika handling, med risk för att filmklustrets önskade effekter inte nås, då framgångsrika kluster kräver samordning. Studien är av kvalitativ ansats och bygger på djupintervjuer samt dokument. Den teoretiska referensramen utgörs av översättningsteorin som ett sätt att förstå drivkrafter och tolkning bakom organisatoriska förändringar. Studien har visat att drivkraften bakom filmklustret handlar om att skapa ett meningsinnehåll som sträcker sig bortom effektiv problemlösning. Filmklustersatsningen är influerad av andra moderna regioner och rådande trender i samhället och drivs av en vilja att förändra sin gamla identitet. Filmklustret består i nuläget av multipla identiteter som är ett resultat av aktörernas något skilda tolkningar av vad kluster ska innebära med risk för att de förväntade effekterna inte nås.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden. Studien baserades på två befintliga modeller för traditionell attraktion av investerare. De befintliga modellerna förändrades utifrån empiri samt litteratur kring varumärkesbyggande och kulturella och kreativa näringar. Resultatet blev en modell som vi tagit fram för att attrahera internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt entreprenörskap och vilka betydelser och innebörder kulturentreprenörer inom fältet opera som del av de kulturella och kreativa näringarna själva lägger i begreppet. Studien undersöker vilka organisationsformer operaentreprenörerna väljer i olika faser av verksamhetens utveckling och hur man hanterar dubbla identiteter som konstnär och entreprenör samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs för detta. Med en utgångspunkt i grundad teori görs en kvalitativ studie på fyra olika svenska operaverksamheter där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med verksamheternas grundare och ledare. Utgående från nyinstitutionell teori om institutionella logiker och Bourdieus ”Theory of Practice” inom entreprenörskapsforskning visar resultaten att kulturentreprenörer inom fältet opera delvis motsätter sig begreppet kulturentreprenör och särskilt de ekonomiska aspekterna av begreppet. Istället för ekonomiskt kapital används alternativa former av kapital som kulturella, sociala och symboliska för att skaffa sig goda positioner på fältet. Studien visar att kulturellt entreprenörskap kräver främst ekonomisk-praktiska kunskaper i att skriva bidragsansökningar, pr och marknadsföring samt förmåga att skapa sociala kontakter.

I denna uppsats undersöker vi hur kulturen legitimeras i den kommunala kulturpolitiken genom att studera vilka värden som lyfts fram som viktiga och vilken syn på kulturens roll i samhället som kommunerna presenterar i sina kulturpolitiska styrdokument. Kulturpolitiken med de nationella kulturpolitiska målen i spetsen har historisk sett präglats av idéer om konstens och kulturens egenvärde. På senare år har dock kulturens roll för ökad tillväxt och dess förmåga att bidra till ett lands attraktionskraft fått allt större plats. Förändringen kan delvis kopplas till de marknads- och managementreformer i offentlig sektor som brukar kallas New Public Management. Studien har ett institutionellt perspektiv och utgår från de fem institutionella logikerna på det svenska kulturpolitiska fältet, vilka är den kulturprofessionella- demokratiska- och byråkratiska logiken samt marknads- och managementlogiken.  Studien genomförs som en riktad komparativ innehållsanalys. Vårt urval består av Stockholms, Uppsalas, Göteborgs och Malmö stads/kommuns kulturpolitiska styrdokument. Studiens resultat visar att samtliga fem institutionella logiker finns representerade på det kommunala kulturpolitiska fältet. Den demokratiska logiken dominerar, vilket överensstämmer med hur kultur traditionellt legitimerats på detta fält. Att managementlogiken har relativt stor plats förstås utifrån reformer kopplade till begreppet New Public Management. Att kulturens roll för staden särskilt lyfts är återkommande i styrdokumenten och kan kopplas till begreppet kulturella kreativa näringar och dess idéer om kulturens roll för tillväxt och konkurrens. Studien kommer fram till att Stockholms kulturpolitiska dokument skiljer sig från de övriga genom att management- och marknadslogiken dominerar istället för den demokratiska logiken. / In this essay, we examine how culture is legitimized in municipal cultural policy by studying which values are highlighted as important as well as what view on the role of culture in society that the municipalities present in their cultural policy governing documents. Cultural policy, with the national cultural policy goals at the forefront, has historically been characterized by ideas about the intrinsic value of art and culture. In recent years, however, the role of culture in increasing growth and its ability to contribute to a country's attractiveness has become increasingly important. The change can be partly linked to the market and management reforms in the public sector that are usually called New Public Management. This study has an institutional perspective and is based on the five institutional logics in the Swedish cultural policy field, which are the cultural professional, democratic and bureaucratic logic as well as the market and management logic. The study is carried out as a directed comparative content analysis. Our selection consists of Stockholm, Uppsala, Gothenburg and Malmö city / municipality's cultural policy governing documents. The result of the study show that all five institutional logics are represented in the municipal cultural policy field. Democratic logic dominates, which is consistent with how culture has traditionally been legitimized in this field. The fact that management logic is represented to a relatively high degree is understood based on reforms linked to the concept of New Public Management. That the role of culture for the city is particularly emphasized is recurring in all the policy documents and can be linked to the concept of culturally creative industries and its ideas about the role of culture for growth and competition. The study concludes that Stockholm's cultural policy document differ from the others in that the management and market logic dominate instead of the democratic logic.

No description available.

The aim of this paper is to investigate dominant beliefs and approaches to the "cultural entrepreneur" both within a public context, and also among business owners within the cultural field. What happens when ideas and attitudes in the public sector towards culture driven businesses meets the perspective of individual cultural entrepreneurs? This study is based on analysis of political documents about the cultural and creative industries (CCI) from the European union, national level and regional level. Interviews with six business owners in the field of culture and one representative of the Swedish region with the fictive name “Alma” has been conducted. The research is also based on participant observation in public seminars and conferences about the creative industries in Sweden. The paper mainly uses Queer phenomenological theory (Sara Ahmed) to analyze the informants life worlds and how they are oriented in the same. The study is also based on poststructuralist discourse analysis and the logics approach, developed by Jason Glynos and David Howarth when analyzing political documents. This research shows there is a complex and contradictory approach towards the CCI and the cultural entrepreneur based on idealized images about the artist and the businessman, idealized images thats been existing in the discourses over a long time and which created deep structures. The cultural entrepreneurs are being described as the hope and future of the economy and welfare in Europe and its regions and at the same time as something very costly which no one really have faith in. This dual approach is a contributing factor to change being prevented.

The purpose of the study is to examine similarities between the role as a songwriter with the role as an entrepreneur, as well as the conceptions about working with songwriting. To examine this three questions was asked: What similarities are there between the role as a songwriter and the role as an entrepreneur? What characteristics are described as important to succeed as a songwriter compared to those of an entrepreneur? What conceptions are there about working with songwriting? As a foundation for the thesis the history of the music industry is depicted in its own chapter with focus on the sales of music from the 15th century until today. The chapter describes how the music industry for a long time used sheet music as the main way to distribute new music. In the end of the 19th century the record industry started to emerge with the development of record players. During the 20th century the industry went through a lot of changes where new technology like the radio and the TV became important channels to reach a bigger audience. In the beginning of the 21st century the record sales plummeted as the music market became more and more dominated by different streaming services. The thesis empirical data is based on eight interviews, including a group interview, conducted in Los Angeles with four Swedish and seven American informants. It is also based on a forum thread from a Swedish music forum on the internet. The results from the interviews are first described in an overview and then divided into three categories; aspiring songwriters, songwriters in the music industry and informants working with songwriters. The results from the interviews shows that a songwriter should be a good person to collaborate with, be good at establishing important contacts in the music industry, and pay attention the administrative work of accounting, contracts and agreements. From the forum thread of the music forum disappointment is expressed about how DJ’s do not single handedly write and produce all the music they are attributed to in the media.   The analysis shows that professional songwriters have much in common with entrepreneurs because they both need to take risks, be creative, and start business. The similarities between the conceptions of what is required to succeed as a professional songwriter with what it takes to succeed as an entrepreneur includes having a good idea, having a supportive environment as well as being involved in marketing, sales and administration. Furthermore, the analysis shows that the work of songwriting is often glorified or overlooked, which creates misleading representations of what the work of a songwriter actually consists of.